Måndag (2021 05 10)

Jag har fortfarande mycket att göra och tittar jag mig omkring så skulle jag kunna få ännu mer. Jag orkar väl egentligen inte bry mig. Just nu gör jag bara allt jag kan för att nå årets ekonomimål. Annars grejar jag bara med sånt som känns nödvändigt. Jag skulle vilja göra mer, men jag tror inte att jag orkar just nu. Jag skulle tex behöva göra ett röjande i mina källarförråd, men om jag inte tror att jag orkar göra allt de jag vill få gjort så vill jag inte ens börja göra nånting.
 
Jag har många saker jag tänker att jag skulle vilja få gjort nu. Jag kan inte göra allt och jag behöver ju också ha tillräckligt med pengar för många av dom saker jag känner att jag skulle vilja få gjort. Det känns lite jobbigt att se saker som man känner skulle behöva göras. Ibland önskar jag nästan att jag bodde i ett hus. Då hade man ju tex haft mer plats för alla grejer som man lätt samlar på sig.  Sen hade man väl ändå haft mer att göra med mycket annat, så lättare hade väl inte saker och ting känts i alla fall. Fördelar och nackdelar finns ju med allt, hur man än vänder och vrider. 
 
Jag gör nog ändå rätt nu när jag fokuserar på saker som jag verkligen vill göra och som känns mest rätt att göra. Vill jag något tillräckligt mycket så löser jag nog det. Oavsett om jag kommer på det nu eller i framtiden. Mycket känns ändå ganska bra nu. Jag har ju på allvar äntligen tagit tag i den dröm som jag har haft sen jag var liten. Jag vill verkligen förverkliga min högsta dröm i livet och jag känner att det finns en ganska stor chans att jag ska kunna klara det. Framtiden kan kännas lite oviss, men som allt är just nu så har jag inte fått reda på att nånting kommer att hända som gör att jag får det sämre i livet än vad jag har just nu. Mycket känns ändå bra just nu och jag har många gånger känt mig orolig för ovissheten, men jag finner tröst i att nästan ingenting av sånt som jag har oroat mig tidigare har hänt sen. 
 
 
 
 






Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback
Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE