Tänker stanna upp lite.
Skönt att man är ledig i tre dagar nu. Det känns som jag har jobbat på tok för tufft dom senaste två veckorna. Dessutom har jag ju varit uppe tidigt som fan, både denna och förra veckan.
På min fritid har jag gjort massor med saker. Det har varit småsaker, men hela tiden har det varit nånting som jag har känt att jag vill få gjort. Får jag det inte gjort så känner jag mig stressad. Det är inte mycket, men när det hela tiden är nånting som jag ser att jag ska göra och sen också tar tag i det så blir det ju ändå mycket grejande, kanske för mycket. Småsaker blir liksom för stora dom med. Sen kan jag hela tiden se att jag borde ta tag i mer än vad jag just nu gör. Någonstans blir allt bara för mycket. Jag tycker att jag har fått mycket gjort, men fan vad jag ser att jag har mycket mer att ta tag i framöver. Det är inte roligt nu. Jag är liksom mitt i allting. Jag har gjort mycket, men jag har lika mycket kvar. Ibland undrar man varför man har börjat greja överhuvudtaget.
Jag borde väl be någon om hjälp, men jag är så dåligt på det. Jag vet att det inte är farligt att fråga. Man får ju bara ett nej som sämst. Sen känns det kanske ändå bättre för mig eftersom jag har vågat fråga i alla fall. Men jag frågar liksom ingen. Jag sätter kanske någon stolthet i att klara så mycket som möjligt själv. Kanske har jag svårt att släppa på den, stoltheten alltså.
Jag får se hur mycket jag grejar under dessa lediga dagar. Jag borde väl stanna upp och andas lite mer. Jag har inte så mycket i helgen som jag känner att jag måste få gjort. Däremot kan jag nog alltid komma på saker att göra som jag vill få gjort. Mitt huvud vill kanske mer än vad kroppen kommer att tåla. Jag har ändå blivit bättre på att ta kroppen signaler på allvar. Känner jag att jag börjar gå över den där gränsen för vad jag orkar med, då stannar jag upp och bara vilar. Det är ju bra, men jag vill inte ens komma till den punkten att jag känner att jag måste stanna upp. Jag måste kunna bromsa tidigare. Jag vill inte tvärnita och sen återhämta mig. Jag måste kunna stanna upp och vila långt innan det känns för jobbigt i kroppen.
Det viktigaste är ju att man mår bra. Glöm inte att vara rädda om er. Glad Midsommar!!!
Trackback