Tankar om goda idêer.
När jag var liten.
När jag växte upp så hade jag till stor del mitt boende på ett ställe i Dalsland som heter Näverdraget. Mina minnen av huset där är att det var ganska stort, men inte överdrivet stort. Lite lagom. Ett starkt minne som jag har är att vi ofta hade gäster i huset på Näverdraget. Man kunde i princip bjuda in hur många som helst. Var det dessutom sommar och sol då fanns det ju också hur mycket plats som helst ute i trädgården. Själv drog jag mig ofta undan när huset var fullt med gäster. Jag satt mest på mitt rum och kollade på pingis.
Runt huset fanns det också en hel del skog. Jag var nog ganska ofta ute i skogen. Jag minns inte exakt vad jag gjorde där, men det var väl den där ensamheten som jag sökte. Precis som jag sökte när jag satt på mitt rum. Jag ville vara ifred med mina egna tankar och dom drömmar jag hade. Att bara få vara för mig själv och hitta stimulans i att få fundera över saker som i ensamheten gör att ofta stora drömmar föds, det var något jag kände att jag hade ett stort behov av. Så har jag sen bara fortsatt under hela mitt liv. Jag kan ju än idag känna att jag ofta vill ha egentiden. Det är ju bara så skönt och jag kan inte tänka mig att ha ett liv om jag inte regelbundet får tid helt för mig själv. Promenader, egentid och att då fundera över saker. Goda idêer som jag har fått har säkert för min del uppstått när jag tex har promenerat i skogen och där fått den tiden som man annars inte har. Dom första tankarna om bra saker som jag tycker att jag har fått gjort under mitt liv, dom har nog allt som oftast uppstått när jag har haft min egentid. Sen har man fortsatt att fundera kring dom och då växer ens tankar och blir större och större. Med denna insikten så kan jag inte tänka mig att ha ett liv utan att jag med jämna mellanrum får stunder för mig själv. Jag vill ju komma på bra idêer och sen se hur långt jag kan komma i att göra verklighet av någon som jag kan tycka är en bra idê.
En av mina "favvofilmer" som liten var Ronja Rövardotter. Jag vet faktiskt inte hur många gånger jag har sett den filmen. Vi pratar säkert om minst 100 gånger. Lägg därtill att min mormor läste boken för mig flera gånger om. Jag vet inte hur många gånger vi pratar om där heller.
Jag kan inte påstå att jag hade så mycket gemensamt med karaktären Ronja Rövardotter, men det jag kunde se som var likt i mitt liv om jag jämförde med sagan, det var ju att jag ofta var ute skogen, precis som Ronja Rövardotter var. Eftersom jag gillade filmen så mycket och säkert helt omedvetet såg upp till Ronja Rövardotter när jag var liten så kände jag mig ju säkert lika cool och häftig som jag tyckte att hon var.
Det känns bra att jag startade denna blogg.
Jag är så nöjd och glad över att jag startade den här bloggen. Jag kan idag se att jag har skapat någonting på egen hand och jag har fått mycket uppskattning från många som genom åren har följt mig. Jag kan erkänna att det har känts bra. Jag har egentligen aldrig sökt andras bekräftelse. Jag har gjort massor med saker i mitt liv som jag kan vara väldigt stolt över. Saker som idag är vad dom är för att jag har gjort nånting, men ingen vet att jag har varit en del av detta. Jag vet det bara själv och det räcker för mig. Jag har aldrig känt att jag måste hävda mig och tala om vad jag tycker att jag har gjort eller gör för bra saker. Är det tillräckligt bra så kommer saker och ting fram ändå.
Samtidigt tycker jag inte det är fel att blogga om saker som man själv är stolt över att man har gjort. Men det är just det. Jag kan blogga och berätta om saker som jag gör och har gjort. Är någon intresserad så kan man läsa min blogg, ställa frågor kring det och jag kan blogga mer om det. Med bloggen kan jag få ur mig mycket av sånt som jag också kan få bekräftelse av och synas för, men bekräftelsen från andra är egentligen ingenting som är jätteviktigt för mig. Jag tycker ju bara det är kul att blogga liksom. Om jag sen får bekräftelse och det gör att jag får synas lite så kan jag ju bara se det som bonus, mer än så behöver jag inte bry mig om just det där.
Jag gillar ju naturligtvis att få beröm och när folk talar om för mig att dom gillar min blogg så blir jag glad. Men om det ändå är så att jag tidigare i livet har haft ett bekräftelsebehov och har velat synas och få uppskattning för saker jag gör, så är dessa behov nu helt tillfredsställda tack vare min blogg.
Jag tror att vi alla vill göra något som andra människor uppskattar. Det kanske är en del som man behöver ha i livet för att må bra. Människor som kanske har svårt att få uppmärksamhet och andras bekräftelse för saker som dom gör, kanske istället börjar kladda ner väggar och förstöra. Det kanske är deras sätt att få synas för något som dom har gjort.
Egna och andras idêer.
Jag är av uppfattningen att goda idêer får vi nog alla ibland. Dom uppstår kanske av rena tillfälligheter. Det kan jämföras med att man går och sparkar stenar på en strand och sen under en viss sten som man av en rena slump har lyckats sparka undan så ligger något värdefullt. För min egen del upplever jag ju att dom idêer som jag själv får och som jag i slutändan kan tycka är bra, dom uppstår när jag är ute och promenerar, eller bara sitter i min ensamhet och funderar över något. Jag kan tex tänka på Svenska uppfinningar och innovationer så som: Kullagret, dynamiten eller AGA-fyren. Detta är nog expempel på saker som från början var en Idê i en människas huvud, men som har utvecklats till vad det blev med hjälp av många människor. Sen blev det till vad det blev. Det som jag tycker är intressant är att nog är så att även dessa stora innovationer i mänsklighetens historia har ju varit en idê som egentligen vem som helst hade kunnat komma på.
För att bra idêer ska förverkligas och bli något bra av så krävs det väl att man kan övertyga andra om att det man funderar på faktsikt är en god idê. Personer eller det företag som väljer att tro på någons nya idê behöver ju på något sätt bli övertygad om att en satsing på den goda idêen ska generera avskastning. Intresset av att tjäna pengar på allt finns ju hos dom flesta. Money talks, liksom. Det kostar ju också pengar att utveckla nya idêer och männsikor som då har satsat dessa pengar vill ju naturligtvis tjäna pengar på sånt som man har valt att tro på. Många människor går nog runt och har många väldigt bra idêer som handlar om saker som skulle vara till stor nytta för alla människor, men det är nog många gånger svårt att gå från tankar och idêer till ett förverkligande av saker som man har kommit på. Jag är säker på att dom allra flesta skulle kunna komma ganska långt i att förverkliga sina idêer och tankar som man går och bär på. Men jag är inte lika säker på att alla skulle bestämma sig för att faktiskt satsa på sina idê och försöka förverkliga tankarna. Mycket förblir nog bara just tankar och idêer. Man tar gärna inte steget fullt ut. Man går lätt tillbaka till det vanliga och trygga.
Jag har ibland berättat för andra om mina idêer som jag har haft för jag just har känt att jag nog inte kan göra något för att förverkliga just mina tankar på saker som jag ändå tycker kan vara en bra idê. Jag kan säga att jag nog aldrig har märkt att någon annan än jag själv har förverkligat några idêer som jag har haft, och som jag också har pratat med andra personer om. Själv kan jag inte heller säga att jag så ofta ens har försökt att förverkliga andras idêer som människor har pratat med mig om. Kanske är det så att det är mer motiverande att förverkliga sina egna idêer än vad det är att göra något med sånt som från början är någon annas idê.
När jag var liten så hade jag någon tro på att om man som typ Oppfinnar-Jocke uppfinner något som löser ett problem för många människor så trodde jag att man automatiskt blir rik. Jag tänkte väl på nåt sätt att det måste vara nyttan som styr i världen. Om man som uppfinnare av en bra idê kan uppvisa ett bra resultat som kanske också förbättrar den tekniken som redan finns, så borde det räcka för att man som uppfinnare ska kunna tjäna pengar på det man har kommit på. Historien och mängder av undersökningar har genom åren bevsiat raka motsatsen.
Jag känner att skulle jag komma på en genial idê så skulle jag ju bara försöka förevrkliga mina tankar och sen använda mig av min uppfinning själv. Ska jag ha någon chans att tjäna pengar på en sk bra idê, så tror jag att detta är den enda chansen jag har att faktsikt tjäna nånting alls. Med tanka på alla erfarheter jag har av egoistiska människor och att det finns personer som typ inte drar sig för att göra andra så illa som möjligt så skulle jag aldrig lita på att någon vill mig väl om jag någon gång skulle komma på ett helt sjuk bra idê. Verkligheten är skoningslöst hård, det något jag genom åren har fått lärt mig att förstå, även om inte riktigt vill accepetera det.
Jag känner mig ändå hoppfull. Utveckligen inom många viktiga områden för oss människor går i en rasanade fart. Jag har känslan av att mycke under dom näsrmaste 20 åren kommer att utvecklas till det bättre i mycket snabbare takt- än hur mycke har utvecklats under dom senaste 100 år. Ny teknik, läkarvetenskap och miljö är några områden där jag tror att utvecklingen kommer att gå i en rasande fart och ganska snart bli till saker som kommer att vara till stor nytta för oss människor när det kommer till att leva ett gott och bra liv. Detta är en motiverande och häftiga tankar att gå runt och tänka på. Det är coolt att få leva i en värld där man kan se och tro på att möjligheterna är enorma och större för oss människor än vad dom någonsin har varit i människans historia.
Trackback
