Funderingar kring att ha målsättningar.
Under året detta året har jag haft några få målsättningar. I början av året satte jag upp en målsättning. Jag ville få loss en viss summa pengar. Jag har den senaste tiden sagt att snart ska fan självbiografin bli klar. Jag har som mål att fixa en eller två resor inom en snar framtid. Jag vill till Bokmässan i höst. Musikhjälpen kommer ju i december och då har jag ju alla fall som målsättning att ha en hel del pengar att bolla med under Musikhjälpenveckan.
Ekonomimålet: Detta lyckades jag med och jag är väldigt nöjd och glad över det nu. Jag har vänt den lite dåliga trend som jag ett tag var inne i när det gäller min ekonomi.
Pengar är inte något som man blir lycklig av. Tror man det så går man på världens lögn. Men jag känner att jag blir lyckligare av att inte ha några större bekymmer med ekonomin. Skulle jag ha ekonomiska bekymmer och få kämpa som fan för att kunna betala alla räkningar och sen inte ha så mycket att leva för efter det. Då skulle jag brytas ner och må dåligt eftersom man i mindre utsträcking inte kan unna sig lika mycket som man kanske har varit van vid. Jag var ett tag inne i en trend där jag hade väldigt mycket utgifter och sen fick jag inte behålla så mycket av dom pengarna som jag fick inn av egen kraft. Jag visste sen länge vad jag skulle hamna i för ekonomiskt läge så ngenting kom som en överraskning för mig. Jag har aldrig haft några problem med att betala allt, men jag kände att jag riskerade att komma till en punkt där problem med att få ihop allt på ett bra sätt skulle kunna uppstå. Det kändes inte bra med ekonomin och jag satte snabbt upp ett mål för att jag skulle vända på allt och liksom få det som jag hade det innan jag satte mig i den situtionen jag var i. Nu har det vänt och jag är där jag vill vara och har varit tidigare. Nu jag också se att allt bara blir stabilare och stabilare för varje vecka som går. Jag har ju ett bra system för min ekonomi i grund och botten. Att jag lyckades vända på allt berodde till viss del på att jag satte upp mål som jag fokuserade på att klara. Jag var grymt målmedveten och jag valde bort sånt som jag visste skulle göra att jag misslyckades med min målsättning
Självbiografin: Den snart uppe på bloggen och det har varit mitt mål sen jag började skriva dom första raderna för några år sedan. När det gäller detta arbete så har jag haft många delmål på vägen. Allt har kanske inte blivit som jag har tänkt mig, men jag har inte kunnat förutse allt. Jag har ju heller aldrig gjort något liknade arbete förut. Jag har liksom aldrig skrivit en bok eller nåt sånt. Sen jag började skriva på min självbiografi så har jag hela tiden vetat vilken målsättning jag vill nå med detta. Jag vill publicera massor med inlägg på min blogg, under en kort period. Detta har varit målet och det är det jag vill få ut som resultat av mitt arbete med självbiografin. Så kommer det nu att bli så jag kommer att lyckas med min målsättning. Jag har lyckats med det för att jag har vetat vad jag vill. Jag vet vart jag vill nå, men sen har jag också varit grymt fokuserad på nuet, under själva arbete med min självbiografi. Skulle jag tänka på för mycket saker som ligger längre fram än nuet, under själva skrivandet av självbiografin, då skulle jag förmodligen ge upp mitt arbete eftersom jag skulle ha för många saker att fokusera kring. Det var ändå väldigt mycket jag fick göra med detta för att nå¨det resultat jag vill nå. Nu hade jag typ bara två saker att hålla fokuset på. Det ena var ju att jobba på med detta i nuet. Och den andra målsättning var klara av att göra färdigt massor av inlägg så att jag har många inlägg som jag bara kan publicera under en ganska kort period.
Jag kan vara enormt målmedveten och jag tror jag alltid har någon målsättning som jag typ varje dag funderar på hur jag ska nå, till jag når den. Kanske ger jag upp, men jag kommer alltid på nya grejer som jag sätter upp som mål att klara. Jag försöker hitta en specifik strategi hur jag ska nå mina mål. Är det något jag verkligen vill fixa, då är jag ofta väldigt fokuserad och målmedveten.
Att ha mål är väldigt bra. Det ger extra energi och man hittar den där motivationen som man ibland behöver när man verkligen ska fixa något som man kämpar för. Men man måste också veta att det alltid finns människor runt omkring som inte har mål. Dom är kanske redan nöjda med vad dom har, och detta med att inte ha mål är inget fel. Det jag försöker tänka på är att jag inte ska tagga upp för mycket med min målmedvetenhet. Den framgång jag når när jag har fixat något som jag har kämpat för, det är i slutändan förmodligen bara något som jag själv bryr mig om. Inte många andra kommer ju att bry sig om vad jag uppnår för mål som känns stort för mig. Jag tycker inte det är något fel att ha målsättningar och verkligen brinna för att fixa dom. Men man ska alltid komma ihåg att inte prata så mycket med andra om vad man har för målsättningar som man just då håller på att kämpa med. Taggar man inte ner det där gentemot sin omgivning som kanske inte lever efter att ha målsättningar, då kommer man förmodligen att få höra något i stil med att man är: Kaxig, dum i huvudet eller att man bara ska komma ner på jorden och landa.
Låt oss säga att jag skulle få jobb på en restaurang som kanske ligger nära en djurpark. Mitt mål är egentligen att jag vill arbete med att tämja lejon, men restaurangen är för närvarande det närmaste jag kommer djurparken där lejonen finns. På restaurangen är mitt jobb att plocka in disk, diska, städa, ta sopsäckar till soprummen och kanske fixa någon dessert till en gäst. Det är inget fel att helt vilja bryta upp från det man jobbar med för att man tex vill tämja lejon. Men om jag taggar upp för mycket med vad jag har som mål mot andra som för tillfället jobbar med samma saker som jag, då finns det risk för att dom kommer att tycka att jag tex är en jobbig idiot som bara borde sluta skryta. Risken är ju också att folk tex säger: Hur fan ska du kunna tämja lejon? Du kan ju inte ens lugna ner en gäst i restaurangen som är upprörd över att det kostar för mycket. Fortsätt du med att bära sopsäckar. Och när jag kanske ber en person om hjälp med att bära ut säckar, så kanske jag får till svar: Du som är så jäkla duktig och ska tämja lejon, du kan väl bära ut dom där sopsäckarna själv.
Man ska nog tagga ner sin målmedvetenhet och sina mål gentemot andra för det kan slå tillbaka. Att vilja något med sitt liv är inget fel, men man ska alltid vara medveten om att sånt som är viktigt för dig själv, är inte det för någon annan. Det är stort för mig när jag lyckas, men många andra bryr sig inte, och i ärlighetens namn så strävar jag ju heller inte efter att någon ska bry sig om vad jag har för mål och veta att jag är målmedveten. Utanför bloggen så har jag lärt mig att tagga ner mina mål och min målmedvetenhet. Det tror jag är bra. Jag kan blogga mycket om vad jag har för mål, men "thats i't" liksom
Jag kommer nog alltid att vara en person som sätter upp mål som jag sen försöker kämpa in. Men samtidigt kommer jag alltid att vara väldigt medveten om att dom målsättningar jag lyckas att nå är viktiga för mig och ingen annan. När jag når ett mål så kanske jag flyger högt i mina tankar, men jag får aldrig glömma att landa igen. Det viktigt att ha fötterna på jorden, oavsett hur det går för mig i livet. Det är ju också därför jag har en fågel tatuerad på ryggen. Fågeln fäller ju ut sina vingar och är på väg att landa, efter att den har varit upp och flugit. Gör den det, så måste jag också göra det. Fågeln på ryggen är ju en del av mig och den finns på min rygg för att den betyder något som jag ska tänka på när jag lever mitt liv.
Trackback