Jag tränade lite pingis under kvällen. Jag ska inte säga att jag spelar bra. Formen är långt ifrån på topp, men jag är ändå efter passet ganska nöjd med vad jag får ut av pingisträningen.

 

Ikväll lyckades jag spela på motstånadrens styrkor. Alltså jag låter den jag spelar med göra det jag tycker att han är bra och min taktik blir att svara med  slag som ändå gör att jag tillslut vinner bollen. Om jag möter en spelare som tex är väldigt säker i loop mot loop så finns det ju inget som säger innan jag hamnar i en bollduell med loop mot loop att jag inte kan vinna den. Min tanke är och taktik blir att försöka göra något bra av dom skruvar och slag som jag får på mig och vinna några bollar trots att min motståndare kör på de som han är väldigt bra på. Har jag ett bra "svar" på min motståndares styrkor vid pingisbordet och kan vinna några bollar där, då stärker jag ju mitt självförtroende vid bordet, och smatidigt finns det en större chans att min motståndare tappar i självförtroende. Stärker jag mitt självförtronde så vågar jag spela ut mer och spela med svåra slag samtidigt som det finns en större chans att jag kan kämpa ner min motståndare. Jag får liksom ett psykologiskt övertag, trots att min motståndare ändå spelar bra.

 

 I pingis är det otroligt mycket mentala saker som spelar roll. Taktiken och tänket hur man ska spela mot olika spelstilar är en stor del av pingisen. Man kan nog säga att ju bättre man är taktiskt som pingisspelare, ju bättre pingisspelare är man.  Ok, man måste träna hårt, träna med andra bra spelare som vill bli bättre och tycka om pingis för att vara bra också, men taktik och hur man tänker kring pingisen är en viktig del som man aldrig får glömma.