Alla verkar sova

Jag känner muig pigg och fräsch i alla fall. Skönt att man kan känna så på en söndag. Jag var uppe klockan 8 och jag gjorde mig redo för en löprunda. När jag kom ute så verkade det som att det bara var jag som var vaken i hela stan. Det var ju liksom helt tomt överallt. Stan ligger öde på något sätt. Sen ser jag ett fåtal personer och någon enstaka bil under hela min runda. 
 
Om jag ska säga något om löpningen så kändes det ganska bra. Jag fick även idag den näst snabbaste tiden så jag var alltså snabbare än igår. Men inget personligt rekord idag heller. Just nu har jag inte marginalerna på min sida. Men det var skönt med en löprunda och springer jag på min näst snabbaste tid denna sommaren så så känns ju det ganska bra ändå.
 
 
 
 
 
 
En grej som inte känns så bra nu däremot och som jag säkert kommer att tänka på väldigt mycket idag det var att jag tänkte göra en sak direkt efter min löprunda, men jag vågade inte när det var dags att just gör det. Jag var i det där ögonblicket då jag skulle göra få gjort det, men jag vågade liksom inte. Exakt vad det är vill jag inte berätta. Det vågar jag väl inte heller, men det var inget farligt och det var inget olagligt. Det var egentligen ingeting, men jag tror att hade jag vågat så hade kanske en person blivit väldigt glad. 
 
Men jag hamnade i en sån där situtaion att jag bara inte vågade ta det där steget. Direkt efter löprundan så var jag fast besluten att jag skulle göra detta, men när jag var i ögonblicket då det skulle bli gjort så vågade jag inte. Tankar som: Vad ska denna personen tänka om mig, tycker personen att jag snokar, kränker jag personens integritet, vad ska personen tänka om mig? Förmodligen hade personen blivit glad om jag hade vågat, men alla dessa grubblerier som jag fastnade i där och då gjorde mig bara handlingsförlamad. Det blev inget med det jag tänkte göra utan jag bara gick hem.
 
Nu kommer jag förmodligen att tänka och vända och vrida på detta, minst hela denna dagen. Jag hade idag kunnat få en ny vän, eller bara en trevlig pratstund med en person som förmodligen hade blivit glad om jag bara hade vågat säga och göra det jag tänkte först att jag skulle göra. Va jobbigt detta blev nu! Dessa situtaioner har jag varit i så många gånger och jag vågar aldrig. Att jag aldrig lär mig. 
 
 





Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback
Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE