Gott Nytt ÅR!
Det helt meningslösa meningsfulla.
Detta året har jag känt att jag hela tiden har haft något att göra. Alltså, jag har alltid något som jag håller på med som jag bara vill få färdigt. Jag blir färdig och känner mig färdig med mycket, men jag blir aldrig så färdig så jag bara kan sätta mig ner och tänka: Vad ska jag göra nu? Jag har inte ens kommit till den punkten i mitt liv än där jag känner att jag är nöjd med allt oavsett vad jag hittar på mer. Den punkten vill jag verkligen komma till! Jag kom inte till den punkten i livet i år heller, men jag tog ett stort steg mot det målet under år 2015 i alla fall. Jag vet vad som behöver hända mer för att jag ska bli klar med allt. Det är inte så mycket mer jag behöver göra egentligen, men det känns ändå som för mycket att göra just nu.
Jag är ändå nöjd med mycket. Jag vet däremot inte om jag kan känna någon glädje över det jag har gjort för mycket av sånt som jag har upplevt (både i år och andra år) har ju inte alltid varit så roligt heller. Därför har jag kanske genom åren förträngt, sorterat bort, glömt och gott vidare. Jag har förträngt mycket av sånt som jag borde vara stolt och glad över att jag har åstakommit. Lite synd att jag känner så kanske, fast varför ska jag tänka på sånt som har varit? Det kan jag ändå inte leva på idag. Och jag kan inte skruva tillbaka tiden heller.
Egentligen är ju livet och allt man gör med sitt liv på ett sätt ganska meningslöst. Laga mat är ju tex ganska meningslöst. Det gjorde jag under detta första halvår, men det har jag mer eller mindre slutat med nu. Varför ska jag hålla på och slita med matlagning liksom? Jag ska ju ändå bara mosa sönder maten i min mun och få i mig det för att jag inte ska svälta.
Jag har ibland tänkt tanken: Tänk om jag inte hade funnits. Behöver jag finnas när jag ändå kan känna att livet är ganska meningslöst. Fast ett sämre alternativ till att finnas är ju att inte finnas. Det tycker jag i alla fall. Det är alltså bra att man finns även om livet är ganska meningslöst. Det meningslösa är att om 100 år kommer förmodligen ingen bry sig om vad jag gjorde år 2015. Om någon nog förmodan skulle göra det så kommer jag ändå aldrig att få reda på om så är fallet. Allt man gör gäller här och nu och man ska på något sätt försöka göra något meningsfullt av det ganska meningslösa livet. Meningsfullt och meningslöst är egentligen samma sak. Jag gör, har gjort och försöker göra saker som är meningsfulla för mig. Mycket i de jag gör och har gjort har betytt jättemycket för mig. Jag har fått så mycket tillbaka som jag bara har mått så bra av. De viktigaste i livet tycker jag är att man mår bra och jag hoppas att jag kommer att göra det även nästa år, oavsett om jag gör meningsfulla eller helt meningslösa saker. För mig är det meningslösa och meningsfulla nästan samma sak.
Ha nu en trevlig kväll, och GOTT NYTT ÅR.
70 saker jag vill göra under 2016
1.Träna mera
2. Slå personliga rekord
3. Bli klar med min självbiografi
4. Tänka mindre och göra mer
5. Spela pingis
6. Tjäna mer pengar
7. Spara lite mer pengar under 2016 än vad jag har gjort under 2015
8. Äta goda middagar med roliga och snälla männsikor
9. Bli bättre på att blogga
10. Bli bättre på något, vad som helst
11. Leva i nuet
12. Bli bättre på engelska
13. Hålla mitt nyårslöfte
14. Slå bollen bakom ryggen när jag spelar pingis
15. Våga lite mer
16. Åka till Stockholm
17. Åka till Göteborg
18. Göra mer saker spontant
19. Sitta mindre med mobilen
20. Ska ofta säga till mig själv att jag är så jävla bra
21 Jobba på
22. Försöka få kontakt med människor som jag alltid har velat träffa
23. Äta nyttigt
24. Lotta ut en I LOVE DANNEBLOGGEN (t-shirt)
25. Besöka en mässa, vilken som helst
26. Dejta
27. Besöka något land i Europa som jag aldrig har varit i förut
28. Vinna över någon i pingis som jag aldrig har vunnit över tidigare
29. Göra något oväntat
30. Göra något som gör våran värld lite bättre
31. Kolla OS i Rio
32. Skänka pengar till välgörenhet
33. Ta mer saker med en "klackspark"
34. Dricka bubbel
35. Sitta i massagestolen
36. Springa några löprundor (under sommaren i alla fall)
37. Träffa mina vänner oftare
38. Läsa mer
40. Träna och röra på mig minst några dagar i veckan
41. Köpa minst en krukväxt
42. Slappa och ta det lugnt
43. Göra massor av meningsfulla och helt meningslösa saker
44. Uppleva något som jag sen aldrig vill glömma
45. Försöka förverkliga min dröm, om jag kan
46. Fortsätta att skita i folk som försöker trycka ner mig
47. Lära mig någon ny pingisserve
48. Testa hur långt jag orkar springa allt jag kan innan jag måste stanna
49. Ha party med bästa brudarna
50. Spruta skumpa
51. Fira något/någon
52. Ha en bra sommar
53. Göra någon glad
54. Göra något riktigt kul på min födelsedag
55. Bli barnsligare
56. Åka till en plats i Sverige där jag aldrig har varit
57. Göra en lista som handlar om minst 57 saker som jag vill göra under 2017
58. Fortsätta blogga
59. Träffa mina syskon oftare
60. Berätta för personer jag tycker om hur mycket dom betyder för mig
61. Göra något helt nytt
62. Inspirera någon
63. Få en ny förebild
64. Kolla på många bra filmer
65. Städa och hålla mitt hem fint
66. Tänka på att spara mer pengar, men ändå inte vara snål
67. Vara snällare mot mig själv
68. Göra minst en resa till ett annat land
69. Kämpa mindre
70. Ha ett riktigt riktigt bra 2016..
Det bästa blir ännu bättre.
Jobbet nästa år blir ju ungefär samma som jag har kört på med under detta året. Schemat är nästan likadant med samma tider som jag har haft under större delen av 2015. Jag kommer nästa år att ha ungefär samma schema som jag har kört på i år, men skillnaden är att en hel del av de förändringar som ändå har gjorts gör att jag känner att jag har fått ett ännu bättre schema än vad jag tidigare har haft. Det bästa blir ännu bättre. Vissa körningar som jag tycker är jobbiga har jag fått mindre av och andra körningar som jag allt som oftast gillar att köra har jag fått mer av. Jag blev jätteglad när jag såg detta och jag vet nu att jag kommer att trivas ännu bättre med mitt jobb.
Jag har under 2015 haft det schemat som jag helst vill ha och jobba efter och jag kommer att fortsätta få ha det schemat som ja helst av allt vill ha och nu har vissa detaljer i det som jag tycker är det bästa schemat blivit ännu bättre. Så allt känns bra inför nästa års jobbande. Det är bara att köra på liksom.
Nyårslöftet
Brukar ni ha nyårslöften. Jag gillar att ha något som jag bestämmer mig för att jag ska klara av under ett kommande nytt år. Det kan vara vilken liten eller stor grej som helst. Det ska vara något som jag känner att jag kan klara av. Det får inte vara orealistiskt liksom. Det får inte vara för lätt heller för då blir det ju inte så roligt att ha det som ett nyårslöfte. Mitt nyårslöfte denna gången blir att JAG SKA SKRIVA KLART MIN SJÄLVBIOGRAFI.
Jag håller ju på och skriver om hela mitt liv och tanken har hela tiden varit att jag ska bli färdig med skrivande till sommaren 2016. Jag vet inte om jag hinner bli klar på ett halvår, men under 2016 ska jag väl kunna bli färdig med detta i alla fall.
Jag ska bli färdig med berättelsen om mitt liv. Det liv jag har haft såhär långt. Mitt enda liv som jag någonsin har haft och det enda liv jag någonsin kommer att få. Att få klart min självbiografi känns som ett bra nyårslöfte att ha under 2016.
Månad för månad - 2015
Januari
Jag blev 100% nöjd med köksrenoveringen. Att jag i någon vecka fick leva utan kylskåp och på en byggarbetsplats gjorde mig ingenting. Innan hantverkarna kom så tänkte jag: Hur fan ska man kunna bo här under tiden? Men det gick ju bra och när allt var klart så bara jag älskade mitt nya kök och kände evig längtan till nästa renoveringsprojekt.
Februari
Nytt kök och städat och fint fick jag också. Jag hade ett helvete med allt byggdamm som rök in överallt, men jag kände att jag fick rent tillslut och jag lagde helt plötsligt riktigt god mat.
Jag träffade roliga tjejer, drack skumpa och levde gott för stunden. Jag fortsatte sen att laga mat, men efter ett tag så kände jag att det där med att laga sin mat själv var ju ganska meningslöst. Men jag hade nytt kök i alla fall som jag var jättenöjd med. Jag jobbade på med busskörningen och blev helt slut.
Mars
Det blev många promenader under denna månaden. Vad jag minns så var väl snön borta sen länge och vårkänslorna kom väl här någonstans. Jag tog bort min Dannebloggen-sida på Facebook (vem bryr sig) kollade in lite mer brudar, drack mer skumpa, körde planking och kände en evig längtan till sommaren.
April
Detta blev någon "mellanmjölksmånad". Jag gjorde inte mycket. Jag jobbade på och gick mina promenader. Jag vann en äggjakt och längtade efter sommaren.
Maj
Jag fortsatte gå mina promenader och jobbade på i det gröna. Jag stressade hem för att hinna se Kung Fury och fick blommor av någon snäll människa och sen tänkte jag att snart är det ju sommar.
Juni
Nu var det sommar och kortbyxorna åkte på. Jag körde löprundor på flera kilometer. Jag ramlade och slog mig och för det fick jag uppsöka sjukhus. Jag skar mig i fingret och satte på ett plåster. Jag putsade mina glasögon och kollade på ett bröllop. Jag lyssnade på Clara Henrys Sommarprat i P1 och unnade mig något i icke liten storlek som bubblade och efter det funderade jag på "om det är så här det känns att komma hem".
Juli
Fick min semester och tanken var väl att göra något vettigt med den. Jag satt i massagestolen och käkade vindruvor. Jag gick ut och kollade in Ostindienfararen. Jag blev varnad för hundskit och igelkottar och tänkte mycket på hur skönt livet kan vara när man har semester.
Augusti
Fortfarande semester!! Skrivandet på min självbiografi började gå på högvarv och det va bara jag som höll i pennan (eller satt vid tangentbordet). Semestern tog slut och jag började jobba igen. Dessutom började pingissäsongen. Jag klippte mig och funderade på vart min semester och mitt HÅR egentligen tog vägen.
September
Längtar redan till nästa semester. Jag "taggde" upp till Stockholm för att bla fixa semesterpengar och jag lyckades också med det. Men jag tog ändå ingen semester utan jag fortsatte bara att jobba på och längta till nästa sommar och semester.
Oktober
Jag går höstpromenader. Ser söt ut i en t-shirt med BATMAN. Jag funderar lite på hur jag skulle se ut om jag var en kvinna och sen tar man en SELFIE där man struntar i hur man ser ut i håret.
November
Kylan kommer och då bestämmer jag mig för att jag ska ha ett mer rörligt liv med fler promenader ute. Man borde ju ha kommit på det tidigare när det var sommar och sol liksom. Jag får i alla fall ett mer rörligt liv, fryser och drömmer om sommar och sol. Dessutom tar man väl ännu en selfie.
December
Självfötroendet på topp. Jag skänker pengarna som jag tjänade i Stockholm till Musikhjälpen, blir ledig mycket runt jul, men får jobba som fan under nyårsveckan. Jag har ett mer rörligt liv och jag har fått ett nytt arbetschema som jag bara älskar. Jag känner att nästa år kan bli hur bra som helst, men man längtar till sommaren. Man har massor av planer inför det nya året. Jag kommer att jobba på med allt möjligt, tjäna mer pengar, träffa tjejer, ta fler selfies och skriva självbiografi på högsta växeln. Fast samtidigt vet man att år 2016 säkert inte kommer att bli ett sånt år som man har drömt om att få. Men jag mår bra i alla fall.
Vad händer år 2016?
Här sitter man hemma på årets sista dag och bloggar lite. Skönt att man är ledig idag. Jag funderar över hur detta året har varit, fast i detta inlägg kommer jag mest att blicka framåt och fundera mycket över vad som kanske kommer att hända under år 2016. Senare under denna dagen kommer jag att blicka bakåt. Typ varannan timme kommer det inlägg där jag funderar över livet år 2015, men i detta inlägget funderar jag nog mer över hur livet kommer att bli under 2016.
Jag har några saker på gång som jag tror kommer att bli riktigt nice nästa år. Fast egentligen vill jag inte fundera över detta nu. Jag märker att jag ändrar mig väldigt fort. Om jag tänker på något nu som jag tex ska göra i februari så kan jag lätt innan februari hinna ändra mig minst 18 gånger. Så det är bättre att bara tänka och leva i nuet. Vad är viktigt just nu??? Ett tag kändes det viktigt att få renoverat mitt hem. Nu känns det inte alls viktigt längre. Jag väntat ganska länge på att de hanverkare som jag har bett om hjälp ska höra av sig, men det har dom inte gjort. Jag tror nog att dom kommer att göra det, men jag vet inte om jag är så sugen längre på att fixa mitt hem. Jag har liksom ändrat mig, fast jag tror ändå att jag vill fixa detta. Men ingeting med renoveringen känns viktigt längre och på ett sätt är det en rätt skön känsla. Jag har ju stundtals känt att jag bara måste renovera mitt hem, men den känsla av att det måste hända har liksom bara försvunnit. De finns så mycke annat som känns viktigare och då prioriterar jag hellre de nästa år.
Att jag skulle göra någon resa har också varit något som jag i år länge gick och tänkte på, men nu är det också en grej som inte känns viktig längre. De finns mycket jag vill göra och man kan inte göra allt. Jag prioriterar sånt som känns viktigt just nu. Jag vet att jag ändrar mig hela tiden så det bästa jag kan göra är att leva i nuet.
Jag kan vara ärligt och säga att jag inte exakt vet vad jag vill med nästa år. Besämmer jag något nu så ändrar jag mig bara så det är ju helt meningslöst för min del att ha några framtidsplaner. Men det är väl också därför som jag tror att nästa år blir riktigt nice. Jag kommer att leva i nuet fånga dagen och säkert göra mycket av sånt som jag gillar. Varför skulle jag göra något annat. DO WHAT YOU LOVE, AND DO IT OFTEN liksom..
Kör ALDRIG rattfull.
❤️❤️❤️
Jag måste släppa "spärrarna" mer
Jag har suttit lite nu under natten och skrivit mer på min självbiografi. Jag försöker nu att öka takten lite. Jag vill ju bli färdig inom en ganska snar framtid och jag känner att jag under detta året inte har fått klart så mycket som jag kan tycka att jag borde ha fått. Jag har för många gånger under denna process kört fast. Jag tänker kanske för mycket. Jag har för många "spärrar" som gör att jag blir väldigt begränsad i mitt berättande. Exempel på en spärr som jag kan ha är att jag tänker att jag inte är redo än att berätta en viss historia. Fast bara jag skriver så känns ju allt mycket bättre efteråt. Då kommer det ju fram, upp till ytan och jag slutar bära det lika mycket inom mig. En spärr släpper bara man skriver liksom. Jag vet detta, men ändå funderar jag för mytcket kring om jag är redo att berätta.
En annan spärr kan vara att tänker att de jag skriver blir för överdrivet och inte sanningsenligt och korrekt. Fast det tänket har säkert bara med min lite dåliga självkänsla att göra. Jag misstror mig själv för mycket och jag gör det före jag ens har börjat skriva på en berättelse. Men när jag sen läser igenom vad jag har skrivit så har jag inte märkt än i alla fall att jag har överdrivit eller inte hållit mig till sanningen. Min berättelse är precis så korrekt och sanningsenlig som den kan bli från mitt perspektiv. Spontant kan jag nästa känna att jag är för snäll och förstånde när jag skriver om en viss händelse.
De finns många sk spärrar som gör att jag ibland kör fast i mitt skrivande om mitt liv. Jag känner att jag måste någonstans sluta tänka så mycket på hur och om jag ska skriva. Istället bör jag nog fokusera på att skriva ner de som jag faktsikt tänker på, och samtidigt bara köra på liksom. Jag ska inte grubbala så mycket kring de jag skriver. Då låser det sig för mycket. Jag måste våga släppa skrivandet mer fritt och om det känns fel eller obehagligt så får jag försöka ta det. Om jag inte skriver ner mina berättelser då kommer jag ju typ aldrig att komma vidare och jag kommer ju istället med största sanolikhet att bära massor av skit inom mig som då aldrig kommer att kunna sluta tänka på. Nu ska jag släppa på mina spärrar som jag har haft och släppa mitt skrivande mer fritt istället. Jag behöver inte ora mig så mycket om hur det känns eller om det är rätt att skriva och bla bla bla... Det är bar att köra liksom. Det måste bli så nu annars kommer jag bara att köra fast om och om igen, och då blir jag ju aldrig färdig.
Mouna är med i nyhetsmorgon på tv 4
2015 12 29
Hej!
Blev lite mycket nu känner jag och snart ska man jobba också.
Igår när jag kom hem från jobb mitt i natten så foick jag se att ingen här i huset har kört ut soptunnorna. Vi har ju ett schema som rullar på 5 personer och det som gäller är att vi ska köra ut några tunnor till porten så att sopgubbarna med sin bil kan göra sitt jobb på ett smidigt sätt. Men just denna veckan har man missat eftersom ingen har tänkt på att 2015 är ett år som innehåller 53 veckor istället för 52. Därför har väl sophanteringen här i huset liksom fallt mellan stolarna just denan veckan (vecka 53).
Eftersom jag är så snäll så kände jag att jag får fixa detta så igår strax inan midnatt så körde jag soptunnor, trots att det egentligen inte är min vecka. Men någon måste ju göra det för sopgubbarna (eller tjejerna) kommer ju tidigt idag liksom. Typiskt nog så var det ju så sjukt mycket soppåsar också. Normalt sett brukar man fylla ca 4-6 tunnor. När jag hade kört fram allt i natt så blev det 12 st fulla tunnor med skit. Snacka om att folk i detta huset har firat jul. I morse kom sopbilen och jag hörde hur gubbarna typ sa: Fan va mycket skit det var här då. Nu har jag kört tillbaka desa 12 tunnor och jag har gjort allt detta med soporna, trots att det egentligen inte är min vecka. Är jag för snäll eller känner jag bara att jag vill ta ansvar. Någon måste ju göra det och jag bor ju här och jag har ingen lust att bara strunta i det för att sen nästa vecka ha 24 fulla tunnor med sopor att köra fram.
Mer saker som jag kände att jag vill göra igår typ mitt i natten var att skriva ett mail till en person på jobbet. Vi ha en sån där arbetssida som man kan logga in på och där kan man skriva till tex personalplanerare, högsta chef, närmaste chef eller någon annan person på jobbet som har någon form av befattning som inte bara kallas för bussförare. Jag skickade iväg ett mail och idag när jag vaknade så såg jag att det jag hade önskat redan var fixat. Det går fort. Samtidigt hade jag fått ett annat mail på den där sidan där jag fick en fråga om jag kunde byta mitt arbetspass mot ett annat. Jag gick med på det och det finns ingen anledning att inte göra det. Jag brukar ju få ledig när jag frågar om det och då känns det fel att inte ställa upp tillbaka liksom.
Nu ska jag snart köra buss igen. Hoppas jag slipper soporna resten av denna dagen i alla fall.
Liu Shiwen
Table Tennis❤️
Jag har städat ut julen.
Jag har plockat bort min julsaker. Kände att det var dags att städa ut julen. Jag plockade ju fram julen så tidigt i år och därför åker den ut i förtid. Skönt att få bort allt faktsikt. Nu ser det ut som vanlig här hemma igen. Jag borde kanske få upp en gardin i köket, fast jag gillar det som det ser ut nu också.
I morgon ska jag börja jobba igen efter att ha haft några dagar av ledighet. Jag har massor av jobb nästa vecka, men på nyårsafton är jag ledig i alla fall.
Vad väntar mig under 2016
* Vart ska jag åka på kryssning?
* Vem blir min stora kärlek?
* Vad vinner jag på lotteri?
* Oväntad.. ?????
* Pengar???
Hur blir min ekonomi? Förmodligen bra med tanke på lotterivinsten. Fast lägger jag pengar på en kryssning och det oväntade, plus min stora kärlek så har jag nog inte mycket pengar kvar sen.
Det ska handla om mig och mitt liv.
Jag sitter här och skriver på min självbiografi, som vanligt. Men jag har precis skrivit klart ett stycke som jag nu i efterhand inser att jag inte skulle ha skrivit. Texten jag percis fick klart har egentligen inte med mitt liv att göra. Personen jag skrev om har väl korsat min väg i olika perioder i mitt liv, men jag kände ändå att min berättelse handlade mer om en annan person än om mig själv.
Dessutom innhöll min text för mycket fakta om olika stadsdelar och annat skit där jag inte ens vet om den fakta jag sitter på stämmer. Tillslut insåg jag att jag bara har suttit här skrivit något som egentligen inte handlar om mitt liv, och då ska det inte vara med i min självbiografi.
Jag måste i fortsättningen försöka att tänka på att min självbiografi mest ska handla om mitt liv och inte någon annans. Jag ska inte skriva en faktabok eller ägnat mig åt något skvallerkärring babbel. Det blir det ju lätt om man skriver för mycket om vad en annan person har gjort utöver de som har med mig att göra. Det ska vara mig det handlar om när jag skriver min berättelse om mitt liv.
Mycket annat kan ju nästan vem som helst googla fram. De behöver ju inte jag sitta här och skriva om.
Pingisblogg :)
2015 12 27
Nu har snön lagt sig. Det är väl inget jag gillar. Jag har varit ute på en promenad och direkt känner man hur det är svårare att ta sig fram och kallare har det blivit också. Nu kan man ju alltid hoppas att snön förvinner snart. Jag gillar verkligen inte vinter och snö. Jag borde väl flytta till något ställe där man aldrig behöver tänka på om man behöver köpa en snöskyffel.
Ha en trevlig dag!
Julsång på linje 55, Göteborg
Annandag jul
Har väl haft en rätt chill dag idag också. Man grejar lite här hemma och kollar om man har någon mat i kylen. Innan tänkte jag att jag slipper väl gå ut och handla idag, men sen märker man att man inte har allting som man behöver ha i kyl och skafferi för att kunna fixa den mat man vil ha. Det var ju bara att gå ut och handla igen. Det blev lite god mat och sen fixade jag maten för imorgon också.
Jag har faktiskt skrivit lite mer på min självbiografi. Trodde inte jag skulle orka det, men har man inte så mycket annat att göra så är ju skrivandet ett bra tidsfördriv.
Idag har jag också kollat in några tavlor på Gynning Design. Tänkte för en sekund att jag skulle slå till på något, men jag kände att detta kanske inte riktigt var något för mig.
Ha en trevlig kväll... och god fortsättning på er.
Juldagen
Det kallas ju mellandagar nu. Idag kan man nog säga att jag har haft en mellandag, bokstavligt talat. Det har varit ganska chill liksom. Det är skönt att bara vara ledig i alla fall. Jag har funderat lite på ur det var vid den här tiden förra året. Jag minns faktsikt att det var betydlig kallare ute än vad det har varit idag och förra året så under dessa mellandagar så blev den snö som förr kvar. På annandag jul förra året så det faktsikt ut så här denan stan.
Bild från annandagen 2014.
Vi får se om det kommer någon snö i mellandagarna. Jag är glad så länge det inte gör det, men tillslut så faller den väl och blir liggande liksom.
Vad har man gjort mer idag?
Jag har skrivit massor på självbiografin. Jag skulle tro att det blir mindre jobb med den i morgon, och kanske även resten av helgen. Det tar ju på krafterna att skriva mycket. Det tror man inte, men så är det. Jag minns när jag började skriva på min självbiografi så orkade jag knappt en timme av skrivande innan jag fick vila för typ resten av dagen. Sen lärde jag mig att skriva några timmar mer innan jag behövde en paus. Nu kan jag sitta många timmar och allt känns just nu bara bra och som det också känns så skulle jag nog kunna sitta och skriva mycket i natt också.
Nu tror jag ändå att det kommer att ta emot rätt ordentlig nästa gång jag väljer att sätta mig med självbiografin igen. Man behöver dom där pausarna och ibland kanske man också behöver ta en paus på några dagar innan man orkar ta tag i det igen. När man skriver så mycket som jag har gjort idag så blir det en rejäl urladdning. Men jag har blivit mycket bättre. När jag började orkade jag typ bara en timme ibland och idag har jag suttit typ 8 timmar under en och samma dag. Det får man ju ändå säga är en klar förbättring. Detta med skrivandet får ta den tid det tar och jag tror fortfarnade att jag ska orka skriva färdigt min historia om mitt liv. Mitt enda liv som jag någonsin har haft och det enda liv som jag någonsin kommer att få.
God fortsättning på er...
6 bra saker med julafton 2015
Denna dag börjar lida mot sitt slut och jag har haft en mysig och bra dag.
1. Jag åt god julmat
2. Jag fick besök av brorsan och syrran.
3. Jag fick den julklapp som jag hade önskat mig.
4. Det blev en julpromenad.
5. Jag har kollat på de program som jag inte ville missa på TV
6. Jag bara älskade varenda sekund av att se Gina Dirawi som julvärd.
Jag fick en julafton precis som jag ville ha den och jag kan sitter fortfarande här i massagestolen...och är så lyckligt.
God Jul
En julklapp som jag verkligen ville ha.
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att jag vill en klockradio med Wake-up Light. Brorsan och syrran har varit här på ett litet besök och dom hade med sig en julklapp. Jag fick det jag hade önskat mig.Wiiii!!!
Mer mat än jag trodde
God Jul!
Godmorgon och God Jul. Hoppas ni har en mysig morgon och inte känner för mycket stress. Själv tar jag det lugnt.
Brorsan ringde mig igår och sa att han kommer och hälsar på mig en stund denna julafton innan han drar hem till Falkenberg igen. Det var lite julfirande med familjen igår istället och jag var såklart bjuden, men jag hade ju arbete under kvällen. Årets julafton för min del ser ut att bli i hemmet. Jag kommer vara hemma och få lite besök, men så mycket fira jul blir det inte för min del. Rätt skönt faktiskt. Det låter alltid så hemskt när man säger att man typ inte kommer att fira någon jul (på det tradionella sättet) Men fira att det är julafton kommer jag ju att göra. Mina syskon kommer hit och lämna och få julklappar. Jag fixade två julklappar igår när jag fick reda på att mina syskon var i stan. Jag kommer att sitta här hemma och tittat på fina Gina Dirawi som är årets julvärd i SVT. Jag kommer att ha min TV på hela dagen. Kalla Anka, Karl-Bertil Jonsson och mycket annat kommar att "strömma" genom tv:n under dagen. Jag kan sitta här och mysa med lite julmat och bara vara nöjd över att jag inte har skuldsatt mig för något julfirande som om några timmar är över.
Det blir inget vit jul i år, men det är jag inte ledsen för heller. Jag är glad över att jag slipper snön, oavsett om det är julafton eller inte.
Hoppas ni alla får en riktigt God Jul.
Jobb och lite annat
Detta inlägget skulle jag har skrivit igår egentligen, men bloggen krångla bara. När jag kom hem mitt i natten så tänkte jag att jag kan skriva ett inlägg för att visa alla som kollar på min blogg atta jag finns. Jag sätter mig och skriver, men när jag nästan är färdig så blir det något knas och inlägget bara försvinner. När jag sen typ uppdaterar sidan då är inlägget borta och ändå had jag sparat vad jag hade skrivit, men försvann gjorde det i alla fall. Då orkade jag inte skriva om inlägget. Klockan var ju mitt i "fucking" natten och trött och mörbultad i kroppen var man också. Bara att borsta "nötterna" och gå lägga sig liksom.
Jobbar gör jag, fast idag är det sista dan för denna veckan. Rätt gött!!! Det känns bra med jobbet nu när det nya schemat är igång på riktigt. Rasterna har varit lite korta känner jag, fast när man mest jobbar och inte pausar så mycket då kommer man ju hem lite tidigare på natten. Man får jobba tufft när man väl jobbar liksom, men jag gillar mitt schema i alla fall. De är så mycket som är bra och det är inte jobbigt att köra under kvällarna. Inte mycket trafik och inte många som åker. Det är lugnt liksom...
I morgon är det julafton. Jag har inga planer alls. Jag har inte köpt en enda julklapp. Jag vet inte om jag kommer att sitta här själv eller om jag kommer att fira jul med några eller någon. Jag tänker att det får bli som det blir. Jag är ju ledig och blir det så att jag mest är hemma under julhelgen så sitter jag ju här och skriver självbiografi och tar mig ut på mina dagliga promenader. Detta med att jag inte vet så mycket om vad som händer på jul och hela helgen låter nästan lite sorgligt, men för mig är det inte det. Egentligen har jag haft det så här i hela mitt liv. Mina föräldrar bor inte ihop. Dom gick isär när jag var så liten så jag knappt minns att dom har bott ihop. Jag och min mamma och min pappa har ju typ aldrig firat jul vad jag kan minnas. När jag var liten blev det överenskommet, eller beslutat att jag skulle vara varannan jul hos mamma. Det året jag var hos mamma på jul så skulle jag var hos pappa på nyår, och tvärtom året efter. Snacka om att det snurrade i huvudet på mig även när jag var liten ibland. Dom senaste åren så vet jagännu mindre om hur det blir på jul. Alla ska som jag kan tänka mig att fira jul med ska ofta ut på olika saker och jag bryr mig sällan. Något år vet jag att alla skulle jobba under olika tider på julafton. Dessutom skulle någon vara tomte hos en annan familj osv osv.. Det blev den gången någon form av julfirande, men jag minns knappt hur det var, och ännu mindre vilket det var.
Hur det blir i morgon får vi alltså se. Jag vet inte och jag kan inte säga att jag bryr mig heller. Traditionen att det ska firas jul faller sig inte helt naturligt för mig eftersom jag bara vet att den ena julaftonen aldrig är den andra lik. Men som sagt: Jag bryr mig inte så mycket. Det är rätt skönt att inte känna att man måste något inför jul och stressen känner man ju inte heller då. Dessutom är ju julfirandet över på en dag och sen är allt som vanlig igen. Så vad spelar det för roll egentligen?
Ha en trevlig dag!
ASK A PRO ANYTHING!
Follow Clara around
Blender
Jag sitter här och funderar lite över dansbandsmusik. Jag kan nog lätt påstå att denna typ av musik inte är min "favvomusik". Men om det finns något dansband som jag gillar så är det nog Blender.
Enligt programmet Verkligheten i P3 Sveriges Radio så är Blender ett av Sveriges mest bokade dansband. Dom spelar ca 150 kvällar om året (Tänk då på att ett år innehåller 365 dagar) För varje spelning så bränner dom av ca 60 låtar och bandmedlemmarna gör så gott som allt själva: Skriver låtar, kör till de olika destinationerna och sätter upp scenen inför spelningen för att sen packa ihop och bara dra vidare till nästa ställe. Maten består oftast av någon fryspaj. Till frukost blir det kanske en yogurt. Banadmedlemmarna lever på att vara ute och turnera nästan året runt. Efter vad jag har hört så finns det ingen som sjukskriver sig eller tar ledig för att tex fira någon släktings födelsedag eller julafton med familjen. Den som tar ledig sabbar ju för dom övriga i bandet. Därför ställer alla upp kör stenhårt och är ständigt på turne. Till varje spelning drar dom ca 500 personer.
I normala fall så gillar jag inte dansbandsmusik, men jag tror att jag gillar Blender för att jag vet att bandmedlemmarna kämpar så hårt för att Blender ska finnas överhuvutaget.
Josephine Qvist
Lite blöt.
Har varit ute på en nästan 3 km lång runda. Jag gick runt Skräckland och den promenaden kommer att göra att jag känner mig pigg ikväll när man sitter bakom ratten. Lite blöt blev jag efter denna runda, men det får man leva med.
Måndag ❤️
Regnar gör det. Jag var taggad för en promenad, men nu väntar jag nog lite. Det kanske håller upp snart. Gör det inte det inom de närmaste timmarna så får jag väl ta ett paraply och ta mig ut. Problemet är att det blåser som fan så parplyet går väl sönder. Hur jag än vänder och vrider på en bra lösning så blir det inte bra.
Denna veckan har jag i alla fall en bra arbetsvecka. Jobb 3 dagar och ledig 4 dagar. 4 dagar ledigt på rad så man kan inte klaga. Dessutom börjar jag ganska sent och överdrivet långa dagar är det inte heller. Nöjd får man vara med de
Om jag inte väljer att ta mig ut på en promenad just nu så får jag väl ta tag i skrivandet på min självbiografi. Jag tog en paus från skrivandet förra veckan pga Musikhjälpen. jag kunde liksom inte fokusera på mitt eget liv då. Av någon anledning så kändes det inte viktigt. Men nu får jag tag i det igen. Massor av berättelser har jag klurat på ett tag nu och det är väl dags att göra upp med sig själv och skriva liksom.
Ha en trevlig dag!
Nittaku ITTF Pongcast - November 2015
Table Tennis - Best of 2015
Ha ha :)
Ha ha.Efter att ha läst DENNA artikel så vet man vad jag gör för fel om mitt Tinder-raggande går åt helvete.
#3km
Det blev en lite runda på 3 km idag. Det kändes bra att promenera och jag hade hur mycket energi som helst. Jäklar vad pigg man är idag då! kan bero på att jag känner mig så glad över så mycket. Eller kanske är jag glad över det lilla, men så viktiga som jag har i mitt liv just nu. Jasg vet ärligt talat inte. Jag vet bara att det känns väldigt bra.
Tankar denna fjärde advent
Innan jag kröp till sängs igår så fick jag för mig att det var söndag. Så kan det ju vara för någon minut ibland och sen kommer man på att det är ju faktiskt en helgdag till och sen vet man oftast säkert vad det är för en dag under de närmast följande dagarna i alla fall. När jag nu vaknade till liv ganska tidigt denna fjärde advent så fick jag återigen för mig att det var måndag och det var väl därför jag gick upp så tidigt för jag hade väl en känsla av att jag vill hinna med så mycket innan det är dags att tagga till jobbet idag. Men sen kom jag på mig igen. Det är ju för fan söndag idag och jag är ledig och glad över att jag inte gick ut och festa i natt (jag tänkte tanken) för då hade det snurrat ännu mer i skallen. Fast hur mycket mer kan det snurra när får tänka en extra gång på vad det är för dag? Det är söndag idag i alla fall, men det känns ändå som måndag.
Jag var ganska trött igår, men idag känns det bättre. Lite bakvänt va? Man borde ju logiskt sett vara tröttare när jag en dag som denna gick upp klockan 06:30. Istället är man pigg en söndagmorhon och inte än lördagkväll. Fast har man sovit gott på natten, vilket jag allt som oftast gör så kanske det ändå är ganska logiskt att jag känner mig pigg en söndagmorgon. Vet man att man inte behöver jobba heller så är det ju också lättare att bara tänka på nuet och då blir jag ju mindre sterssad. Stressen gör ju förmodligen också att man blir mindre trött. En förklaring till att jag kände mig så jäkla trött igår kanske är att Musikhjälpen nu är slut för denna gången.
Jag har följt Musikhjälpen ganska intensivt detta året. Igår när programmet var slut så fick jag en tankar som handlade om min egen del i Musikhjälpen. Vad gjorde jag denna gången för att göra våran värld bättre? Med tanke på årets tema som handlade om att ingen ska behöva fly undan klimatet så är det ju inte konstigt om man känner sig otillräckligt.
Man blir berörd på många sätt av allt man får höra och se och något ville man ju göra. Jag bara älskar Musikhjälpen! Man lär sig mycket och man kan välja att skänka pengar på så många olika sätt. Dessutom kan man få tillbaka ganska mycket själv på att man är med och bidrar. Min grej i år var att jag budade på ganska många av Musikhjälpens olika auktioner. När jag betalde något som jag hade "vunnit" i en budgivning så kändes det bra. Det kändes extra kul att jag kunde vara med på allvar och buda på rätt häftga grejer som skulle kosta en hel del pengar för den som lägger det högsta budet. Jag kände att jag kunde välja och vraka bland allt även om det kostade ganska mycket och det var en rätt häftiga känsla när man kände att att ingenting var för stort för att lägga ett bud på om jag nu verkligen vill ha det. Dessutom vet man ju att det går till en bra sak så man känner sig ju då liksom inte lurad på pengar eftersom jag känner så starkt för Musikhjälpen. Även om jag naturligtvis inte kunde buda på allt så var det kul att känna att om det finns något som jag vill ha mest av allt så kan jag med lite tur och lurighet köpa en riktigt cool grej eller upplevelse på Musikhjälpens auktion.
Jag hoppas att Musikhjälpen fortsätter i många år till. Det är ett riktigt häftigt program som gör väldigt mycket gott för så många människor, även för oss som skänker pengar. Även jag kommer att få en häftig upplvelse snart, och de mesta beror på Musikhjälpen. Tack för att det programmet finns ❤️ ❤️ ❤️.
Tankar kring mitt levande i nuet.
Jag får absolut inte glömma att leva i nuet. Det är viktigt för mig. Och ska man klara av det där med att leva i nuet så kan man kanske inte ha för mycket planer för framtiden.
För ett tag sen minns jag att jag skrev här på min blogg om att det kändes viktigt att få renoverat mina rum och min hall. Jag skrev också att jag efter att detta blir klart så vill jag göra någon cool resa. Nu är jag inte säker på att jag kommer att bry mig så mycket om något av detta. Där ser man vikten av att leva i nuet. Det är ju så lätt att man planerar och har för mycket planer som ligger för långt fram i tiden. Det händer ju hela tiden saker i nuet där man behöver välja om man ska göra si eller så. Jag vill naturligvis fixa renoveringen här hemma, men jag känner nu till skillnad från tidigare att renoveringsprojektet inte känns lika viktigt längre. Jag har pratat med hanverkare och dom hör väl av sig när dom har tid. Jag ska fixa detta, men det blir ju inte fixat i år. Det kan man väl lugnt säga nu och det har jag ju vetat sen länge.
Det känns ändå bra att jag inte bryr mig om det så mycket som tidigare. Jag får börja fundera kring renoveringen igen när det är det blir dags. Det är inte nu och då ska jag inte tänka på det. Jag vill ju leva i nuet. Fånga dagen och göra vad jag känner för just nu. Jag har känt hela detta året att jag har varit ganska bra på det även om jag får kämpa lite med mig själv ibland. Jag har en tendens att planera lite för långt fram och jag har den senaste tiden börja må ganska dåligt av det. Det händer inget för att man inte planerar på längre sikt. Jag kommer på något varje dag som gör att jag känner att det bästa är att alltid försöka leva i nuet. NU har man funderar lite kring det igen.
En lång dag och nu kör vi i natt.
Det blev en lång dag detta. Det blir ju så när jag som idag måste gå upp tidigt på morgonen och ta mig upp sjukhuset (Näl). Sen hade jag ju en arbetsdag att genomföra också. Full rulle från tidigt morgon till sen kväll.
Det kändes i kroppen under de sista turerna med bussen. Fast mot slutet av passet idag så började ju alla roliga, festsugna männsikor att ta sig ut mot krogen. Jag tycker ju att det är roligt att jobba när folk börjar att röra sig ut mot nattlivet. Man skulle kanske kunna tro att jag borde känna tvärtom när jag måste sitta där och jobba, men nej. Jag tycker detta är bland dom bästa stunderna att köra. Jag älskar när folk är glada och verkligen visar att dom vill gå ut och ha kul. Dom har gjort sig fina, luktar gott, har fina kläder och är glada. Jag skulle säkert vara populär bland raggare för dom vill ju alltid att någon ska ställa upp som chaufför när det är fest. Jag gillar ju att köra runt på folk som festar i stora fordon liksom.
Jag fick en liten julklapp i förskott idag. Det var en kokbok där arbetskollegor inom företaget har bidraget med recept från världens alla hörn.
Nu är jag ledig för resten av veckan och nästa vecka jobbar jag bara tre dagar och sen kan jag återigen säga att jag är ledig resten av veckan.
Nu sitter jag och kollar Musikhjälpen. Kom igen nu! Nu bidrar vi med allt vi har möjlighet att bidra med för att ingen ska behöva fly undan klimatet. Nu är jag taggad. Det är mindre än ett dygn kvar av Muiskhjälpen. Jag har bärs, sitter i massagestolen, är ledig hela helgen och jag kollar på världens bästa Musikhjälpen.
Inga symptom
Jag var uppe och skutta klockan 07:00 i morse. Hade en tid på sjukhuset Näl.
Det finns inte så mycket att berätta egentligen. Jag träffade en doktor på Neurolmottagningen på Näl. Han frågade mig lite om jag hade några syptom och jag svarade bara att allt kändes normalt. Farbror doktorn gjorde en liten undersökning på mig. han frågade typ om jag kunde titta på hans finger, lyfta händerna och stå på ett ben. Han kolade om jag hade känsel i fingrar osv..
Det som händer nu är att jag kommer att få en ny kallelse för nya undersökningar för att man helt enkelt ska säkerhetställa en eller två gånger till at jag inte har några syptom. Jag hade inga syptom efter dagens undersökning. Det kjan jag ju vara helt säker på för farbror doktorn upprepade dessa ord (inga symptom) säkert 10 gånger på 5 min. Det känns ju skönt att dagens undersökning inte visar att jag har någon allvarlig sjukdom i kroppen.
Nu är det dags att ta sig til jobbet igen. Det är fredag och snart är det helg. Livet känns bra och just nu har jag inga symptom.
Ha en trevlig dag!
Hur ska man förklara detta?
Detta inlägget kan bli väldigt upp och ner och fram och tillbaka när det kommer till hur jag känner mig just nu. Jag vill inte fastna i för mycket tankar och grubblerier och riskera att jag förstör mycket av de känslor som känns bra just nu. Jag tror det hjälper att blogga om tankarna jag har just nu. Jag kan fastna lite vilka tankar som helst här på min blogg, men sen måste jag dirket släppa det. Det brukar hjälpa att blogga när det snurrar för mycket i skallen på ett sätt som kanske inte alltid är så bra för mig. Jag gör det nu och sen släpper jag det bara.
Igår tänkte jag blogga om lite olika saker. Jag började skriva på ett inlägg som jag sen bara avbröt. Sen började jag om, väntade några timmar och tänkte på något annat som det sen var meningen att jag skulle blogga om, men det slutade bara hela tiden med att jag struntade i allt bloggande igår. Jag var ju ute på min dagliga promenad på 30 minuter, men vad finns att berätta om den liksom? Jag kunde liksom inte få ur mig något vettigt om den promenaden och några bilder från en vanaliga promenad på 30 minuter kände jag inte för att publicera. Jag strunatde i bloggandet och var bara glad över att jag hade tagit mig ut och jag har ju berättade om mina promenader så många gånger så det känns lite nu som jag har gjort det en gång för mycket, fast det lär ju bli fler inlägg framtiden om den enkla motion ändå. Detta är ju en blogg som handlar om mig och vad jag gör. Promenerar gör jag ju en del och det är inget som känns för privat att berätta om, och då blir det ju att man bloggar om det.
Innan det var dags för busskörningen igår så satt jag här med ett lite projekt som jag lyckades med till 100%. Allt blev precis som jag hade tänkt mig och nu har jag en rolig grej att se framemot. Men samtidigt kände jag mig så glad över detta så jag tänkte för mycket på det som komma skall och tappde helt det där med att leva nuet som jag ju under hela detta året har varit så duktig på att göra. Det smög sig ju ockå in en tanke av oro. Vad ska jag göra nu när jag är klar med "grovjobbet"? det finns ju heller ingen återvändo. Jag kan liksom inte dra mig ur. jag måste köra på till 100%
Jag vill absolut inte missa min chans som jag nu har fått, men jag har grejer kvar att göra med mitt lilla projekt och jag fastnar i tankar om hur jag ska lösa resten och om detta egentligen var något jag ville från början. Fast jag är samtidigt säker på vad jag vill med detta. Jag vill inte berätta vad det handlar om än, men ni lär väl snart märka detta. Det är ingen stor grej egentligen. Det jag ska göra tror jag många gör varje dag. Jag ska göra något som är hur vanligt som helst, men jag tar det till en jävligt mycket högre nivå än vad man gör i vanliga fall.
En annan grej som jag störde mig på så jäkla mycket igår det är var att jag kom på att jag hade tagit åt mig av att vissa männsikor har sagt till mig att jag inte får se för snygg ut. Dom kanske inte säger det så direkt, men det var ju det dom mena.
För ett tag sedan kollade jag in lite snygga kläder som jag ville köpa. Jag sa väl till någon att jag tyckte att vissa kläder var så jäkla snygga och detta vill jag verkligen köpa. Jag fortsatte med att säga att jag kommer att kunna göra mig så jäkla fin i dessa kläder och jag slog till och köpte kläderna. Men när jag har tagit på mig kläderna och gjort mig så jäkla fin som jag själv tyckte att jag bara kunde då får jag höra att jag ser för bra ut och att jag måste tagga ner. Jag trivdes själv hur bra som helst med mig själv. Kläderna var fina och jag kände mig snygg och fräsch, och sen vill folk ta ner mig och då får jag höra att jag MÅSTE tagga ner inte se för bra ut! Varför vet jag inte, men det känns så sjukt att man får kritik på det sättet. Att folk säger det är kanske en sak, men va fan tog jag åt mig för? Jag brukar ju fullständigt skita i vad folk tycker och ibland är det ju till och med så att jag gör saker som jag verkligen vill göra bara för att jag har fått kritik för det. Mår jag bra av det så är det ju bara att köra liksom. Nu har jag blivit så jävla förbannad på mig själv eftersom jag helt omedvetet faktiskt har tagit åt mig av en kritik som jag egentligen inte alls håller med om. Jag taggade ner den gången, men varför gjorde jag det? Det är väl inget fel att vilja se för snygg ut? Sen är ju det där med utseende en fråga om tycke och smak. Men om jag gillar kläderna jag har på mig och känner mig snygg och fräsch då ska jag ju inte tagga ner genom att tex inte ta på mig kläder som jag tycker är skitsnygga. Vad är meningen med att kritisera någon som man tycker ser för bra ut? Det är ju bara så meningslöst. Jag fattar inte hur jag kunde gå i den "fällan" och faktsikt bry mig om vad jag hörde. Det påverkade mig på ett negativt sätt och det gör mig så arg.
Samma sak har jag hört många gånger när jag råkar lägga upp en bild på mig där jag visar massor av hud. Jag tycker det är roligt att ta den typen av bilder. Jag måste tagga ner och sluta med det säger folk ofta. Varför det??? Jag tycker om min kropp och jag tänker aldrig vara rädd för vad folk tycker om den. Den är ju mitt livs bästa "verktyg".
Till något helt annat. En fantastisk person.
Jag kollar ju mycket på Musikhjälpen nu såklart. Jag blir så glad av det. I natt satt jag uppe och jag blev så glad när jag såg att Rebecca Stella var med. Henne ser jag upp till jättemycket. Hon har en fantastisk utstrålning och är så jäkla snygg och smart. Många sunda åsikter har hon och jag bara älskar henne för den hon är. Jag skulle gärna vilja ha lite mer av alla hennes bra egenskaper.
Idag?
Jag har kollat på Musikhjälpen Nu ska jag snart "tagga" till jobbet och där blir det nog mycket lyssning på Musikhjälpen. Idag ska fan inte oroa mig för något och jag ska se till att bara leva i nuet.
Ha en trevlig dag NU!
Anton Källberg
Nu känns det extra bra.
Jag sitter här i massagestolen och kollar självklart på Musikhjälpen. Mysigare kan jag inte ha det just nu. I love min känsla just nu. Jag har tränat pingis tidigare idag och har därför en extra skön känsla i kroppen. I morgon ska jag jobba och inget verkar vara jobbigt med morgondagens arbetspass. Nu sitter jag i massagestolen och kollar på världens bästa Musikhjälpen och jag blir bara hur glad som helst av detta! Fast Kodjo ser bara väldigt trött ut just nu. Han ska nog snart gå och sova. Själv sitter jag uppe ett bra tag till. Halva natten blir det nog i alla fall.
Ha en bra natt!
Pingis och Musikhjälpen
Alltid skönt med en ledig dag. Jag har slappat en hel del och lyssnat och kollat på Musikhjälpen. Man myser och har ett bra helt enkelt. Man blir så glad av att se Kodjo, Gina och Linnea för dom gör ett så grymt jobb.
Jag tränade lite pingis ikväll också. Jag spelade väl ganska bra. Helt klart är ju att jag kan störa alla som jag möter. Sen är det ju ändå så att spelare som är normalt sett är mycket bättre än mig har en "växel" till som dom kan plocka fram i avgörande lägen. Då kan det vara svårt för mig att hänga med. Dom drar upp bollen med lite extra skruv. Det blir då lätt att jag förivrar mig och slår för hårt dessa bollar istället för att bara försöka spela om poängen. Man blir lite för rädd för att missa och då chansar man lite och det funkar nästan aldrig att chansspela på bollar som kommer med mycket överskruv. man tänker liksom fel där i dom avgörande lägena. De finns lite menatala bitar som jag får jobba med om jag ska kunna vinna mot lite "bättre" spelare.
Jag sålde detta racket också till en lirare idag.
Pengarna som jag fick för racket tänker jag på något sätt skänka till Musikhjälpen.
Ha en trevlig kväll!
Din musik räddar liv
Hej!
Jag sitter här och myser lite. Jag kollar givetvis på Musikhjälpen och skänker en slant genom att önska en låt.
Samtidigt som teven står på som om det vore party hos mig hela natten lång så sitter jag här skriver lite på min självbiografi. De finns några berättelser som jag har tänkt på ett tag och som jag nu vill få nerskrivna och bli klar med i natt. I morgon är jag ledig så jag kan sitta uppe så länge som jag känner för utan att jag behöver bry mig om morgondagen. Rätt soft ju.
Ha en bra natt.
Detta blir en bra vecka!
Hej!
Hoppas allt är bra med er. Med ,mig är det bara bra. Jag känner att detta blir en bra vecka. Jag känner mig hela tiden taggad för att gå ut och promenera. Jag gjort så nu på morgonen också.
Jag ska snart iväg och jobba och det kan ju inte ofta som man känner för att gå och jobba på en måndag. Oftast tänker man ju just att det är måndag och att en ny lång och tuff arbetsvecka börjar, öhh liksom. Men jag tror att för min del så känns det tvärtom. Jag är så glad att det nu är dags att köra på det nya schemat för nu slipper jag mycket av sånt som tidigare har känts jobbigt att kämpa med. I rvå veckor nu har jag längtat som fan till att få dra igång med det nya. Nu är det dags och det ska mycket till för att jag ska ändra inställning och inte gilla mitt nya arbetschema.
Jag fortsätter att följa Musikhjälpen. När jag var ute och promenerade förut så lyssnade jag på hur Linnea och Kodjo spred glädje samtidigt som dom och många andra bidrar till att göra våran värld lite bättre. När jag sitter här hemma kollar jag på Musikhjälpen i teven. Som sagt: Detta blir en bra vecka på av många olika anledningar.
Ha en bra dag!
Musikhjälpen 2015
Jag sitter här i massagestolen och tittar på Musikhjälpen med Linnea, Gina och Kodjo. I år samlas det in pengar för att INGEN SKA BEHÖVA FLY UNDAN KLIMATET. Gillar ni Musikhjälpen? Jag gillar detta jättemycket. Man lär sig så mycket om ett särskilt ämne och det känns ganska skönt att bara följa detta så så mycket som man själv vill i nästan en hel vecka. Jag kommer ju att kolla en del här hemam och det blir mycket lyssning på radion när jag rullar runt med bussen nästa vecka.
Tredje advent
Vad roligt det är att gå promenader nu. Jag vill nu bara gå och lägga mig så det snart kan bli morgon så jag kan gå ut på en morgonpromenad. Det är väl den där känslan av att man mår så bra av det som gör att man tycker detta är roligt. Sen är det ju också skönt att få komma ut och och bara gå utan att man ska göra något annat. Det är ju liskom inte lika roligt att gå till jobbet som det är att bara gå en runda för att man vill ha en bra hälsa.
Jobbat har jag gjort hela helgen. Det nya schemat började jag köra på idag, fast mina söndagstjänst komer att vara detsamma som tidigare. man kan säga att det nya shcemat börjar imorgon för min del. Det ska bli så skönt att nu få köra på något annat, även om det är ungefär samma tider så gilar jag mitt nya schema bättre. Eftersom jag sitter och kör 40-45 timmar i veckan så blir ju varenda liten förändring väldigt märkbar för mig. I två veckor har jag längtat efter detta. Nu kör vi på det nya!! Massor av detaljer på jobbet har blivit så mycket bättre nu. Yes!!
Bra avslut på denna helgen eftersom jag känner massor av positiv energi. Jag känner mig pepp på att jobba och jag känner mig taggad på att gå massor av promenader. Jag har det julfint och mysigt i mitt kök och jag mår väldigt bra.
Luciadagen
Tredje advent idag. Luciadagen är det också. Ni får ha en TREvlig dag!
Julstressen???
Fredag ❤️
När jag vaknade i morse så var det nog fösrta gången på länge som ajg kände lite abstinens på att gå ut och röra på mig. Tidiagre har det liksom varit så att man har tänkt tanken att jag heller skiter i det. Fast motivationen har man ju alltid hittat ändå och sen har man bara tagit sig ut.
Men idag ville jag mer än typ någonsin gå ut på en promenad. Man kände liksom att man bara måste komma ut ochröra på sig. Det var länge sedan jag kände så. Det blev en promenad på över 11 km denna fredag.
Det är ett ganska jobbigt varv det där för när man har kommit hälften så tänker man att det räcker. Men man kan ju liksom inte vända och gå tillbaka för det blir ju ändå lika långt att gå som om man fullföljer och tar den runda som man har tänkt från början. Det är också så att när man har kommit ungefär till hälften så är den vägen ganska tråkig att promenera på, och den är det i någon kilometer. Sen kommer man ur skogen och då känns det lite lättare att traska på igen.
Jag har gått detta varvet massor utav gånger. För några år sedan var det flera gånger i veckan. Kroppen får sig en ordentlig genomkörare på över milen och det är ju bra.
Idag klarade jag mig nästan ifrån regnet, men när jag hade kommit ungfär till hälften (då jag var på den tråkiga vägen) då började det regna och sen kom det en skur av regn mot slutet av varvet också. Annars var höll det upp så jag slapp blev genomblöt i alla fall.
Ha en trevlig helg!
Torsdag ❤️
Hatr haft en bra ledig dag. Jag har yagit det ganska lugnt. Jag har ju jobbat tufft i veckan och jag har en hel del jobb kvar denna vecka som säkert kommer att kännas i kroppen.
Jag har skrivit lite på min självbiografi. Jag började skriva på en berättelse, men jag fick bara ändra hela tiden så tillslut tog jag bort allt och började om. Jag skrev om samma grej, men på ett annat sätt. Jag gjorde lite research och hittade en bild som faktiskt har en liten historia som har med mitt liv att göra. Även bilden är tagen långt innan jag ens va påtänkt. HÄR är den bilden. När jag hade sett den bilden så fick jag börja om i mitt skrivande igen. Fan va svårt det är att skriva självbiografi. Eller gör jag det svårare än vad det egentligen är?
Jag har lirat lite pingis ikväll också. Jag tycker själv att det gick ganska bra. Jag kanske viftar och slår lite för mycket ibland. Jag spelar lite vårdslöst stundtals, men det var en hel del bollar som satt bra på bordet ändå. Jag får lite kritik av andra spelare för att jag inte tränar så mycket, eller så undrar dom bara. Jag har inte möjlighet att spela mer än vad jag gör. Jag tycker ändå trots allt att jag spelar ganska bra i alla fall, fast jag inte tränar så mycket. Jag kanske skulle vara bättre om jag tränade mer regelbundet. Jag kanske skulle vara bättre om jag åkte ut på tävlingar och liksom levde mer med pingisen. Men jag har inga möjligheter till ett sånt liv idag. Och jag tränar ju bara pingis för min hälsas skull. Jag blir liksom inte en bättre spelare längre och jag bryr mig inte heller. Med tanke på de så tycker jag ändå att jag spelar ganska bra när jag väl är i hallen och tränar. Sen får väl andra tycka, tänka och säga vad dom vill. Jag tycker i alla fall att det är kul med pingis och det kommer jag alltid att tycka.
Jorden runt på 1000 dagar
När jag vaknade i morse så smög det sig på en tanke om att jag kanske inte hinner ta den där promenaden. Fast jag vet att det inte borde vara möjlligt att inte ha tid att ägna i alla fall 30 minuter av sitt liv åt motion varje dag så tänker man ibland ändå att man kanske inte kommer att hinna. Det kort om tid idag och jag ska snart tagga till jobbet. Men det ju bra att jag prioriterar den dagliga motionen.
Det blev 45 minuter idag och jag hade mina lurar i öronen. Jag lyssnade på Verkligeheten i P3 och ett program från igår som handlade om 24 åriga Fredrika Ek som just nu sitter på en cykel någonstans i ute i Världen. Hennes målsättning är att klara av att cykla jorden runt på 1000 dagar. Samtidigt samlar hon in pengar till välgörande ändamål. Fan vad jag älskar människor som förverkligar sina drömmar och gör lite galna grejer som sen förmodligen blir minnen för livet.
Som jag tidigare har sagt...
Jag får inte så mycket gjort om dagarna nu, men jag bryr mig inte så mycket heller. Jag vill inte göra så mycket just nu. December blir nog för mig lätt en månad där jag mest funderar på hur året har varit och hur man vill att nästa år ska bli. Det snurrar mest i huvudet på mig just nu och jag vet varken ut eller in. Det bästa jag kan göra är väl att tagga ner lite. Jag vet att jag har mycket jobb denna veckan i alla fall och som jag har sagt tidigare så är denna veckan ganska tuff, men....det blir ju bättre på måndag nästa vecka, och ett helt år framåt (som jag har sagt förut)
Jag sov ganska länge på morgonen idag, men jag lyckades i alla fall att ändå pressa in en promenad på 30 minuter innan kag skulle ta tag i dagens arbete.
Det är bra att jag har sänkt kraven från minst en timmes rörelse eller träning om dagen och istället har en halvtimme om dagen som målsättning. Det gör att man nästa aldrig kan säga att man inte hinner ta sig ut pga att man inte har tid. Jag har heller inga problem att motivera mig varje dag. I alla fall inte till promenader. Just nu känns det bara roligt att vara ute och gå. Dessutom snubblade jag över en artikel i Svenska Dagbladet idag som handlade om faran i att inte motionera tillräckligt.
Det är alltid bra att läsa lite sånt här ibland så att man liksom förstår vilka risker man utsätter sig för om man inte ser till att röra tillräckligt mycket på sig. Tänker man på vad som tex står i denna artikel så vill man inte sitta stilla för mycket sen.
I artikeln tog man bla upp att många holländare är väldigt bra på att röra på sig tillräckligt. Det förklaras säkert med att många människor i Holland har en viss förkärlek till cykling. Var det något jag såg när jag besökte Amsterdam 2011 så var det alla dessa cyklar som typ var överallt. Man kan ju fundera på hur dom klarar av att hitta just sin egen cykel när dom ska ut och cykla. Det finns ju några att välja på i Amsterdam i alla fall. Det kan man lugnt säga.
Här är två bilder som jag tog när jag besökte Amsterdam år 2011.
Melody Club - I Don't Believe In Angels
En adventsstjärna ska hänga i fönstret.
Jag funderade över en sak som jag störde mig på när jag gick hem från jobbet i natt. Jag gillar inte adventsstjärnor som står upp i ett fönster. Det ser bara inte fint ut. Eller tycker ni det är snyggt?
En adventsstjärna ska ju hänga i ett fönster som man får en liten känsla av att det är en stjärna på himlen man ser. Den känslan tappar man ju helt när man ser stjärnor som står upp i fönster. Skulle aldrig falla mig in att köpa en sådan stjärna. Jag vill hänga upp min och jag har en som hänger och lyser så fint i mitt fina kök.
Det kanske kan bli en miljon.
Försöker skrapa fram lite cash. Det är ju ett tag kvar till löning.
Vad önskar sig Danne?
Om någon snäll person vill ge mig en julklapp så kanske ni vil veta vad jag önskar mig. Jag skulle så gärna vilja ha en väckarklocka eller klockradio med belysning (wake-up light)
Principen med denna väckarklocka är att den sakta börjar lysa upp rummet innan man ska vakna upp och när man väl vaknar till då är det ljust i rummet. Får jag en sån klocka så kommer jag ju att kunna vakna upp på ett betydligt bättre sätt. Som det är nu så drar min klockradio gång och sen måste jag tända en lampa som jag får ont i ögonen av. Det hade ju varit skönare att vakna upp till soluppgång om jag nu ska upp en tidigt morgon. Det är också bevisat att det är bättre för hälsan att vakna upp på detta sättet.
Får jag detta i julklapp av någon så kommer jag att bli jätte jätte glad!
Måndag ❤️
Man skulle vara en lyktstolpe som denna. Tänk att bara kunna här och lysa om kvällarna och titta ut över havet om dagarna. Det vore nog ganska bekymmerfritt i alla fall. Eller vad tror ni?
Det har varit en snurrig och ganska tuff dag. När jag vaknade i morse så fattade jag inte att det var morgon. Det är ju så mörkt ute under större delen av dagarna nu så snurrar det lite i huvudet så vet man ju ibland inte om det är natt eller dag. När jag vaknade så trodde jag att det var mitt i natten och jag var inte säker på om jag hade somnat sen jag gick och la mig eller om det var så att jag hade sovit och det var tidig morgon. Det var i alla fall tidig morgon. Det kom jag på efter att jag hade somnat om och vaknat vild halvniotiden. jag blev lite mörkrädd för mig själv när jag inte vet om jag har sovit eller varit vaken, samtidigt som jag inte vet om det är natt eller förmiddag.
Promenad gick ganska lätt, men jobbet blev tufft till att börja med i alla fall. Rätt in i rusningstrafik och mycket folk på bussen. Efter halva passet var det lugnt, men hälften så jobbigt kändes tufft nog idag. Jag vill liksom börja på mitt nya schema nu och sen vill jag ha min julledighet. Det är ca en vecka kvar till schemabytet och ca 2 veckor kvar tills jag får skön julledighet.
Efter regn kommer sol.
2015 12 07: Ny dag och nya tag. Jag snart tagga till jobbet. Jag har hunnit med att gå en promenad under förmiddagen. Fan va skönt det var att gå ute i solsken istället för regn och storm. Jag slipper kämpa med promenader i motvind. I helgen var det annorlunda. Det stämmer det där ordspråket: "Efter regn kommer sol"
Mycket jobb denna veckan, men det är ju bara en vecka kvar på mitt nuvarnde arbetsschema. Nästa vecka börjar jag på det nya schemat och det innehåller många förbättringar som jag gillar.
Ha en trevlig dag!
Question: How to beat China?
Andra advent-Helgen
Har precis haft ett glöggparty. Hemma hos mig. En kompis var här och han hade med sig en flaska. Den var go. Jag tror alltid varje år att jag inte gillar glögg, men det gör jag ju. Tur att glöggmuggar är så små. Gillar man det inte så behöver man ju inte dricka så mycket. Och skulle man gilla det så är det ju bara att fylla på -om och om igen.
Helgen annars då? Pappersarbete, promenader och vardagligt trökgöra har jag ägnat mig åt. Pappersarbetet handlade bara om ekonomi. Promenaderna har varit tuffa i regnet och stormen. Man funderar ju tio gånger om man ska strunta i den dagliga promenaden, men sen tar man sig i kragen och går ut i alla fall. Jag blir kall och pisseblöt, men nu när jag sitter här så känner jag att det har varit värt varenda kilometer. Vardagliga "trökgörat" som tex städ och tvätt blir ju i alla fall lättare att ta tag i när man är ute och rör sig.
Hoppas ni har haft en bra helg. Min har varit ganska lugn, men samtidigt väldigt "stormig". Och jag vet att jag gillar glögg.
.
Har varit ute i regnet.
Det sägs att stormen Helga redan har dragit förbi mitt område, men när jag var ute så var det nog Helgas syster eller nåt som kom på besök för jävlar va det blåste storm. Vem kommer på alla namn på de stormar som blåser in över vårt land varje år förresten?
Det regnade lite också, men jag gick ut ändå. Jag ska röra mig varje dag typ, och det enda jag kan tänka mig att göra just nu är att promenera så det må var vara vilket jävla skitväder som helst när jag går ut. Jag väntade lite för jag ville se om ovädret avtog, men det gjorde det aldrig så jag tog mig ute innan mörkret kom.
Jag hade tänkt att gå längre än vad jag nu gjorde, men när jag kom ut så kände jag att det nog inte skulle vara så smart att försöka kämpa på i motvind i flera timmar. Det fick räcka med 1 timme, och det var tufft nog.
Ha en trevlig kväll!
Sigala - Sweet Lovin'
Det blir lätt för mycket stillasittande.
Jag försöker ju bryta mitt stillasittande liv med lite mer rörelse i min vardag. Jag sitter på jobbet och jag sitter hemma. Det blir lätt för mycket stillasittande. Det svåra är att bryta det där för på vissa platser sitter man ganska bra. Har man väl satt sig på rumpan och börjat jobba så sitter man gärna kvar där till första rasten.
Sen tar man rast och vad gör man då? Man sitter igen.
När man sitter här hemma och så blir det lätt att man bara sitter i timmar utan att resa på sig. Jag har ju satt upp ett litet mål att jag i alla fall ska röra mig 30 minuter varje dag och stega upp till att jag i alla fall tränar lite hårdare 3 gånger i veckan, men det räcker liksom inte. Jag bör nog försöka sträcka på benen även under mitt "stillasittande". Jag måste tänka på att resa på mig ur bussstolen när jag har tid att göra det. Jag har märkt att jag gärna sitter kvar i stolen, fast jag har en liten paus och har alla möjligheter i världen att i alla fall sträcka på benen. Det är ju bara att resa på sig! Är det kallt ute kan man ju alltid vara kvar inne i bussen.
Sitter man här hemma och kollar på TV så kan man ju alla fall resa på sig, titta på TV kan man ju göra ändå. Om jag bara kan tänka på att resa på mig regelbundet under allt stillasittande så ökar ju energiförbrukningen och jag blir ju piggare av det. Även om det kan vara tufft att försöka se pigg ut när man tar en morgonselfie.
Drar ner på antal minuter per dag.
Dagens förvirring. I morse när jag skulle gå ut på min dagliga promenadrunda så hittade jag inte mina nycklar. Jag kan ju inte låsa dörren utan nyckel och jag visste i alla fall att jag inte hade glömt eller tappat dom någonstans. Dom finns i mitt hem, det visste jag när jag var på gång och skulle ta mig ut så letade jag somfan här hemnma. Jag titta verkligen överallt och jag kände i varenda jävla jackficka. Jag gick systematiskt igenom inne i mitt huvud var jag hade varit och var jag hade kunnat lagt min nycklar. Men jag hittade dom inte!!! Sen kom jag tillslut på att jag skulle känna i dom byxorna som jag hade dragit på mig för denna dagen. I den fickan låg mina nycklar såklart. Förvirringen var totalt. Det är verkligen tufft nu, öhhh.
Några tuffa dagar har jag haft och dom sätter sina spår. Jag har varit ute på min dagliga morgonrunda. Nu har det blivit lite motion varje dag och det är jag nöjd, men jag inser samtidigt att jag inte riktigt fixar den där timmen av motion varje dag som jag lovade mig själv för några dagar sedan att jag skulle använda till motion och träning. Jag kommer att dra ner det tíll minst 30 minuter per dag istället.
Minst 60 minuter varje dag känns för svårt att pressa in med tanken på att jag ibland sover lite för länge på morgonen. Helt plötsligt ser man på klockan att man snart måste fixa sig för en arbetsdag och då känner man inte för att röra på sig i 60 minuter. Drar man ner det till minst 30 minuter om dan då är det en baggis ju. Jag sänker kraven, men jag säger ändå att jag ska röra på mig varje dag.
Jag känner nu när jag har rört mig varje dag denna veckan att det blir lite mer "sprätt" på mig och jag har samtidgt blivit mindre stressad. Detta känner jag redan nu. De jag vill klara av är alltså:
1 Minst 30 minuter motion varje dag.
2 Minst 10 000 steg per dag.
Utöver 30 minuter motion varje dag vill jag också ganska snart komma igång med lite hårdare träning, regelbundet, ca 3 gånger i veckan. För min del kan den träning bestå i löprundor, gym eller pingis. Det är väl det som jag kan tänka mig just nu i allla fall. Just nu håller jag mig nog bara till motion varje dag i minst 30 minuter. Promenader funkar... Jag har dragit ner på minuterna, men inte ambitionen att röra på mig. Jag sitter för mycket stilla om dagarna. På jobbet sitter jag still, men jag måste ju jobba. Här hemma sitter jag still när jag tex sitter här och skriver på min självbiografi. Det blir minst en timme om dagen som jag ägnar åt min självbiografi. Jag vill inte sluta skriva på den så jag måste ju sitta still både på jobbet och hemma liksom.
Bilder från dagens promenad. (2015 12 03)
Onsdag ❤️
Idag har det känts som tisdag fast det har ju varit onsdag hela dan. Det är tufft nu. Jag vet knappt var det är för dag och i förmiddags blev jag jävligt förbannad över en grej och det förstörde väl lite den här dagen även om jag inte på något sätt var skitförbannad under eftermiddagen och kvällen.
Jag blir lite blockerad när jag blir arg och jag får ibland nästan inget gjort alls. Allt som jag hade tänkt att göra går inte att ta tag i eftersom jag är för förbannad. Fast jag kan aldrig bli så arg så att det blir farligt för mig själv eller andra människor. Jag blir aldrig så arg så att jag inte vet vad jag gör eller säger. Upprörd och arg kan jag bli precis som alla andra och jag har all rätt i världen att bli det ibland. Herregud vad mycket man får stå ut med som man bara får sortera bort, fördra, glömma och gå vidare med. Jag måste göra de för att jag ska kunna hålla fokus på sånt som är viktigt. Men ibland blir man också bara riktigt arg, men då är det skönt att jag ändå alltid känner att det finns en gräns som jag aldrig kan överskrida. Jag tror ni fattar vad jag menar.
Jobbet idag denna onsdag (som det nu har varit) blev väl som jag hade tänkt mig. Jag fick en tuff arbetsdag precis som jag trodde från början, men jag var inte arg i alla fall. Den värsta ilskan hade liksom försvunnit. Men arbetsdagen var tuff. Det var faktiskt så tufft så att man nästan ville ta semester, fast jag tänker ju då att det blir bättre när det nya schemat träder i kraft, inte nu på söndag men nästa söndag. Det är väl på måndagen (14 December) egentligen som det för min del börjar med det nya. Mina söndagspass kommer väl att se ut som dom gör nu även på det nya schemat. Man kan säga att under helgerna blir det ingen skillnad, men vardagarna på det nya schemat känns som mycket behagligare och bättre än hur mina vardagar av jobb är just nu. Alltså blir allt väldigt mycket bättre eftersom man jobbar mer vardagar än helger, naturligtvis.
Idag har jag också hunnit skriva en del på min självbiografi. Jag har fått in min historia i mitt blodsystem. Ibland brinner det bara i kroppen. Det är lite så det känns just nu. Jag har hittat en väldigt konstig känsla som jag aldrig trodde fanns hos mig. Vissa historier som skulle kunna passa att berätta i min självbiografi kan ibland handla om saker som jag aldrig tidigare har velat berätta om. Jag kanske har bara tänkt i alla år att jag aldrig någonsin ska berätta detta för någon. Man vågar kanske inte. Jag vet att jag borde, men man är inte redo att vara så självutlämnade. Eller så är det bara något annat som gör att man inte vill att någon annan ska veta liksom. Hur man känner kring vissa saker styr och det går inte att stänga av och bara berätta.
Men när jag nu sitter och skriver så känns det som att om jag bara skriver ner mina berättelser som kanske är lite extra jobbiga och som jag egentligen inte är redo att berätta om så känns det i alla fall genast bättre när jag väl har skrivit ner mina berättelser. Mycket av sånt som jag tidigare har tänkt att jag aldrig kommer att våga berätta känns plötsligt inte så farligt att berätta om om jag bara har skrivit ner en för mig självutlämnade och jobbig berättelse. När jag skriver om vissa saker så kan ju just det jag skriver vara den första gången som jag berättar om en den händelsen. Där och då kanske är min första gång som jag börjar att bearbeta något, när jag bara börjar att skriva. Jag har liksom tagit en händelse och börjat att bearbeta genom att börja skriva om den. Nästa steg skulle ju kunna vara att jag tar samma berättelse och visar den får någon. Nästa steg skulle kunna vara att jag pratar med någon om det jag har skrivit. Tar man detta lite steg för steg så verkar det ju som att sånt som jag tidigare absolut inte har velat prata med någon om helt plötsligt känns helt naturligt för mig att berätta om. Hur sjukt eller hemskt det än är liksom.
Vissa saker som jag kanske just nu inte vill berätta om för någon om kan ju vara saker som har varit bra också. Bara för att man inte vill berätta så betyder ju inte det per automatik att det är tråkiga saker. Men man kan känna att man skryter för mycket om man berättar för mycket om sånt som man såklart är lite stolt över att man har lyckats med. Då känns inte det heller bra att berätta om. Men samma där: Om jag bara börjar skriva så märker jag hur det jag kanske tidigare bara tyckte va skryt inte alls känns som det när man läser texten efteråt. Det känns helt plötsligt självklart att berätta om något som jag tidigare har varit tveksam till att över huvud taget "andas" om. Jag har hittat något här som jag inte trodde fanns inom mig. Kommer man att berätta precis allt nu. Finns det någon gräns nu? Inte så länge jag väljer att bara skriva ....
Jag tänker att det blir bättre om 14 dagar.
Det blev en lång dag detta. Jag gick upp ganska tidigt eftersom jag ville hinna att röra på mig. Sen hade jag lite tvätt och annat vardagligt "trökgöra" och sen var det ju bara att ta sig till jobbet och kämpa på med busskörning.
Arbetspasset kändes lite tufft idag, men jag var förberedd på det och då löser man de flesta av alla lite tuffa och jobbiga situationer på ett bra sätt. Just nu brukar jag tänka på att jag bara har ca 14 dagar kvar tills jag ska börja köra på ett nytt schema. Uppkommer det en jobbiga situation nu så tror jag att det bästa jag kan göra att
är att försöka tänka positivt och det mest positiva som jag kan tänka på som har med jobbet att göra det är att jag om ca 14 dagar får ett så jäkla bra schema att köra efter som jag är supernöjd med. Det finns några detaljer på förändringar i det nya schemat som jag gillade skarpt. Det glädjer jag mig åt nu när livet på jobbet just nu kan kännas lite tufft ibland. Det kommer att bli bättre snart, mycket bättre
Det finns em liten aparat i bussen som man kan säga mäter några olika värden av min körning. För att förklara det lätt så kan man säga att ser det väldigt grönt och fint ut på TV-skärmen så är det bra för miljön, och företagets ekonomi. Ikväll var det väldigt grönt och fint så jag kände att jag hade gjort en insats för miljön.
I'M USING MY POWER TO SAVE THE WORLD.
