Här och nu.

Nu har det börjat snurra ordentligt i huvudet och jag orkar inte längre att varken tänka bakåt eller framåt. Det är bara här och nu som gäller. Jag har grejat så mycket den senaste tiden och jag har mycket kvar att göra med allt och lite till. Just nu har jag hmnat i det där läget där jag har grejat mycket, men jag har fortfarande massor kvar att göra och när jag nu har blivit riktigt ordentligt medveten om det så funderar jag bara på vad jag har gett mig in på. För en sekund tänkte jag att det nog hade varit bäst att inte gör nånting, fast det livet är väl inte roligt att leva heller. Dessutom var jag ju förra året irriterad på mig själv för att jag inte gjorde mer. Möjligheterna fanns ju, men jag tänkte bara att det ordnar sig eller jag vill inte. Sen när det var för sent att fixa visa saker, ja då satt jag här hemma och var ledsen för att jag inte fick uppleva sånt som jag tidigare hade haft möjlighet att fixa.
 
På något sätt har den ledsna känsla gett mig lite tändvätska nu, Jag vill inte känna någon ånger över att jag inte fixade dom grejer som jag faktsikt vill göra. Men nu när jag har fixat väldigt mycket och har mycket på gång, då känner jag att jag ändå inte är riktigt nöjd. Jag tänker att jag kanske skulle prioriterat annorlunda och framförallt så funderar jag på vad jag har gett mig in på.
 
Idag har det blivit en promenad och det var nog bra för då fick jag rensa skallen lite på alla tankar som bara snurrar runt i huvudet på mig. Just nu befinner jag mig bara här och nu i allt, även mitt tänkande. Jag orkar inte ens försöka fixa och greja mer saker just nu. Jag känner inte heller att det kommer att tjäna någonting till. Risken är bara att jag misslyckas med att få uppleva sånt som jag kommer att lyckas med, bara jag tar det lugnt och lever här och nu.
 
 


Inte lika mycket skrivande i natt.

Jag satt uppe till klockan 02:00 och skrev på självbiogrfin i natt. Det blev inte så mycket skrivande som det har varit dom andra nätterna under förra veckan. Jag hade lite svårt att hitta bra formuleringar. Det skrev liksom: För lågt pris på för mycket timmar. För få timmar till för stora jobb, och sen fattade jag inte vad jag menade. jag försökte ändra till en bättre formulering, men det gick bara inte. Får se om jag kan hitta bättre formuleringar nästa gång jag sitter och skriver.
 
Men det är i alla fall under natten som man får gjort mest. På natten har man inte så mycket annat att göra. På natten ringer man ju inte någon. Man grejar ju inte med några vardagliga saker mitt i natten. Det är bara tyst och lugnt och det är ju betydligt lätare att få mer gjort på självbiogrfin om natten.
 
 
 


Jag får vänta tills jag får svar och vet.

Jag har gjort så mycket den senaste tiden. Jag har så mycket på gång som ska bli kul att få uppleva. Men ska jag vara helt ärlig så kan jag egentligen inte säga att någonting är helt 100% klart. Jag har mycket på gång och jag vet jag kommer att få göra vissa saker. Men för att jag verkligen ska få göra mycket av allt sånt som jag har på gång att fixa så känns det just nu som jag bara måste vänta på att andra ska göra de dom ska göra för att jag ska kunna fortsätta fixa och greja med saker som jag i slutändan ser som väldigt roliga upplevelser.
 
Mycket är klart redan nu, men det är inte klart på så vis att jag inte vet datum alla andra detaljer som jag måste veta för att kunna göra mycket av sånt som jag tycker ska bli så roligt att få göra. Jag har heller inte bokat hotellrum, fixat resan (tågbiljett eller flygbiljett) och tagit ledig (om jag nu behöver det) från jobb. inget av de kan jag ju inte just nu göra heller för jag vet ju inte exakt datum. Dessutom kan jag ju inte boka ett hotellrum på ett ungefär. Jag kan inte köpa en tåg eller flygbiljett om jag inte vet när jag ska åka. Jag kan inte heller söka ledig om jag inte vet exakt när, eller ens om jag behöver söka ledigt. De finns så mycket som jag måste vänta med att göra tills jag vet mer.
 
Jag mailar, och ringer lite för att fråga vissa om, eller när det eller det och det ska fixas. Ibland får jag svar och sen är det bara för mig att vänta in ett visst datum. Ibland får jag ett svar, men svaret gör inte att jag vet mer än vad jag visste innan jag fick ett visst svar. Det finns så mycket som redan är klart, fast egentligen finns det ingenting som är 100% klart. Jag måste vänta på det ena och det andra, och jag kan inte göra så mycket annat än att just vänta. Vänta på att det ska bli si eller så. Vänta på att få veta om eller när. Och vänta på de datum då jag faktiskt får göra sånt som jag just nu bara ser att jag kan vänta på att få uppleva.
 
Just nu känner jag att jag kan inte göra så mycket mer för att fixa så mycket mer. Jag kan baa vänta. Det kommer inte att tjäna någonting till att ringa eller maila någon för att jag vill att någon annan sak fixa det eller det. Ingenting kommer att gå fortare framåt just nu för jag har gjort allt jag kan göra fram tiill detta nu. Jag får helt enkelt bara vänta. Vänta på att att tiden har sin gång. Vnta på att andra sak göra sitt för att jag ska fortsätta göra mitt. Allt jag vill uppleva kommer jag att få uppleva tids nog. Bara jag väntar in allt som måste göras innan det verkligen är dags att göra sånt som jag bara väntar på att få göra.
 
 
 
 


Dagens fundering🤔

 
Varför står dessa koner här?

Det står några koner på Hamngatan i Vänersborg och jag tror dom har stått där ett år nu. Man ser aldrig någon som jobbar med något där. Det går att gå där och det finns inget med trappan eller nåt annat som förklara varför dessa koner bara står här natt och dag utan att dom behöver vara där. Är detta något som ska varna för att det finns en trappa här och man får passa sig då så man inte snubblar? Ibland känns Vänersborg som en väldigt märklig stad att befinna sig i.

 
 


Måndag igen.

 Då var det måndag igen. Man har och greja med denna veckan också, fast jag vet inte riktigt med vad än. Jag har för omväxlings skull inte så mycket busskörning, men jag har ju massor med text att skriva och jag väntar på att vissa sak svara på en del av dom mail som jag dom senaste dagrna och skickat till alla möjliga personer.
 
Jag har varit ute på min dagliga promenad. Jag gick ca 6 km och det kändes skönt att gå så långt efter alla uppesittarnätter som jag har haft dom senaste dygnen.
 
 
 
Den dokumentär jag lyssnade på idag när jag var ute promenerade handlade om den sk Örnligan.
 
 
 


Har fått lite ordning på röran.

I ett inlägg som handlade om mitt självbiografiskrivande i förrgår natt så berättade jag att kändes lite rörigt med jobbandet av alla texter jag satt och skrev. I natt när jag satt och skrev så kändes det som att jag fick ordning på mina berättelser igen. Dessutom hade jag ett sjukt bra "flow" i natt. Jag fick äl lite extra energi när jag kände att jag fick ordning på min berättelser igen. Det gick bara så enkelt att skriva dom. Jag fick nog gjort mer i natt än vad jag ibland får under en hel vecka, fast under en så dålig vecka så skriver jag ju ite så mycket heller.

 


Sunday - Bloody Sunday

 Idag är det söndag igen. Sista dagen på denna veckan och jag brukar börja tänka lite på vad jag har att göra den kommande veckan. Idag har jag mest slappat och tagit det lugnt. Jag har ätit en middag på "Kopparn".
 
 
Jag ska skriva en hel del på min självbiogrfi, men det blir nog när vi närmar oss kvällen av denna söndag.

Jag har under förmiddagen varit ute på en "powerwalk". Det kändes bra och  fint väder som fasen var det också.
 
 När jag var ute på min promenad idag så lysnade jag på en dokumentär som handlade om den sk Bloody Sunday.
 
 


Nattskrivande✏️

Jag satt uppe i natt och skrev självbiografi också. Jag känner att jag har rört till det lite. Jag skriver på en berättelse som är tänkt ska ligga närmare slutet. Samtidigt har jag några berättelser kvar att skriva som jag har tänk ska ligga före den berättelse som jag skrev på i natt. Men sen vet jag inte om jag ska skriva ta med dessa berättelser, jag vet inte ens om jag ska bry mig om att skriva dom. 


Allt detta tänkande kring om jag ska ta med vissa berättelser, eller ens skriva dom gör att jag rör till det lite. Man jag kommer nog att hitta ett arbetssätt som funkar. Sen är det ju så att det är ju resultatet av detta arbetet som räknas. Hur jag jobbar med självbiografin fram till att den blir färdig är ju ingenting som någon kommer att kunna se, eller ens bry sig om. Om jag nu ens kommer att visa detta arbete för någon. Det vet jag ju inte heller just nu. 



Har skrivit mycket under natten.

Jag satt uppe ganska länge i natt och skrev självbiogrfi. Jag skriver och blir inte för detaljerad. Under några dagar nu så vill jag få en hel del berättelser skrivna. Då kan man inte vända vrida för mycket på saker och ting Får se om jag klarar av att få färdigt de jag vill få klart under 3-4 dagar nu.
 
Jag känner att jag har missat och skriva om en del saker så jag kommer att få gå tillbaka lite, kanske. Det går ju att få med de längre fram också, eller så bryr man sig inte alls. Vi får se. Jag har hela tiden ett bra "flow" nu, fast det jag skriver om är lite för tråkigt att tänka kring. Dessutom känns ju inte texterna så aktuella just nu att skriva om. Dom handlar liksom om en annan tid och på ett sätt ett annat liv, fast det är ju mitt liv det handlar om naturligtvis.  Men det är ju en självbiografi och jag skriver ju om hela mitt liv. Allting har ju sin tid och det är min tid som jag nu försöker samnställa på något bra sätt.
 
Jag tycker skrivandet går bra, fast det känns aldrig perfekt. Så kan man väl samanfatta hur det känns med skrivandet just nu.
 
 


Det är nog bättre att jag inget säger.

 Den senaste tiden har jag bloggat en del om att jag har mycket roliga saker på gång. Men jag berättar inte så mycket mer och i dagarna så har jag börjat förstå att det nog är det bästa att aldrig berättat nånting. Jag råkade nämligen berätta för en person mer i detalj vad jag har på gång av alla dessa saker som jag i alla fall kommer att tycka ska bli roligt att få uppleva. Direkt när jag hade berättat om alla dessa sker mer i detalj för denna person så fick jag bara höra denna person säga: Varför ska du göra det? Det klarar väl inte du? Det är väl inget som du ska ge dig in i. Du kommer bara att bli besviken för det är nog ite så bra som du tror osv..
 
Detta tycker jag är så tråkigt. Vissa ser bara problem med allting, eller så är det kanske så att vissa är bara sura och bittra över att dom själva inte kan göra dessa saker som jag kan göra lite då och då? Jag vet inte och jag bryr mig inte heller. Men jag tycker det är så tråkigt att jag så ofta får höra att jag borde göra annorlunda eller lägga mina pengar på något annat än det jag själv vill göra, och dessutom tycker är roligt.
 
Jag får tex ofta frågan varför jag betalar så mycket för vissa grejer. Så fort jag råkar säga att vad något har kostat till vissa personer (inte alla ) så säger vissa personer typ: Varför spenderade du så mycket pengar på den grejen när du hade kunnat få något annat för dom pengarna istället? Ett exempel kan vara när jag rålkar säga hur mycket pengar jag kan bränna på en utekväll i Stockholm. Om jag säger sanningen  till vissa personer så får jag ofta höra att jag borde hålla mig till att gå ut i Vänersborg eller Trollhättan och inte gå ut i en stad och festa där allt är så mycket dyrare. Typ så, bara påpeka hur fel man tycker att det är att jag bränner pengar på sånt som dom tycker att jag borde låta bli att bränna pengar på. Sen är det ju inte så ofta jag som jag ens befinner mig i Stockholm, men om jag är där så bränner jag ofta pengar. Mer än när jag är hemma. Det har jag inget problem med, jag bryr mig inte, men de finns väldigt många andra som hela tiden ska tycka och tänka negativt kring det.  Jag försöker väl att inte bry mig så mycket om vad folk säger, men jag är samtidigt ganska trött på att höra att jag hela tiden borde göra sånt som i deras ögon är sånt som inte kostar mer än vad vissa tycker det är värt att betala för. Därför är det nog bättre att jag inget säger längre om vad jag har på gång, och inte heller vad det kostar, eller har kostat. Det blir ju bara så mycket gnäll från alla möjliga håll, och gnället är jag så jävla trött på att behöva höra så jag vill verkligen hitta knep för att undvika att behöva berätta något om allt de roliga som jag faktsikt vill göra. Jag kommer ju att blogga om vissa saker när jag väl har gjort något, men förövrigt så känner jag bara att jag inte vill säga så mycket. Folk gnäller ju klagar så förbannat och sånt "svammel" och "babbel" kan jag klara mig utan. Dessutom är det så tråkigt att höra, samtidigt som jag ibland också blir ledsen av att höra att jag bara borde tagga ner hela tiden och inte göra sånt som kostar mer än vad vissa verkar tjäna i månaden.
 
Sen kan man ju fråga sig vad som är mycket? Allting är ju rellativt liskom.  Jag kämpar ju och jobbar ganska hårt med vissa saker. Jag gör det för att jag sen ska få en rolig upplevelse, eller bara ha ett bra liv i största allmänhet. Då vill man inte höra en massa gnäll och negativa kommentarer från folk om varför jag gör si eller så när jag borde göra så eller si istället. Jag har väldigt svårt att fatta hur folk orkar bry sig överhuvudtaget. Själv bryr jag mig inte om pengar speciellt mycket. Har jag pengar till någonting som jag vil ha eller göra så betalar jag det som jag måstebetala och sen tänker jag inte så mycket på om det är mycket eller lite som jag  får för pengarna. Det brukar ju ändå vara så att i slutändan så får man det som man betalar för. Köper man tex en billigare skjorta så brukar ju det vara sämre kvalitet på den än om man köper en skjorta som är lite dyrare. Fast många verkar ändå tycka att det är bättre att satsa på en billigare skjorta och man vill gärna tala om det också.
 
Principen har tidiagre varit för mig att frågar man mig så berättar jag gärna, men nu får det nog bli så att jag inte berättar så mycket mer, även om någon frågar. Jag vill och jag kan göra så mycket av sånt som jag tycker är roligt, och det tänker jag bara försöka göra utan att hela tiden behöva förklara varför jag gör si eller så, eller betalar det eller det. Folk kan tycka vad dom vill, om dom nu tror sig veta något överhuvudtaget.  Jag bara gör det jag vill göra och sen säger jag inte så mycket om det liksom. Blogga gör jag ju, men thats it.
 
 
 
 


Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE