Har sovit ganska länge idag och snart ska man ta sig till jobbet. Jag kände nu under förmiddagen att det kommer att bli lite ont om tid för att komma ut och röra på mig. Men va fan!! Jag lovade ju mig själv igår att jag verkligen ska röra mig varje dag i minst 60 minuter. Jag får ju inte balla ur direkt liksom. 

 

Det blev en promenad idag också. En runda på några km i snöblasket. Halva sträckan jag gick var på en väg som varken snöröjs eller sandas. Så det blev en ganska plaskig promenad, men känslan jag nu har efteråt är bara bra. 

 

 

Just nu ser jag hur snön börjar falla utanför mitt fönster. Snön kom till sist och det är ju kanske inte så konstigt när det idag faktiskt är första advent. Tiden går fort och snart är det fan julafton. 

 

Idag tog jag tag i en grej som jag länge nu har slarvat med. Jag har den senste tiden haft ett allt för stillasittande  livsstil. Jag sitter still många timmar per vecka. I bussen sitter man ju hela arbetsdagar. Hemma framför TV:n, och den senste tiden har jag ju också skrivit mycket på min självbiografi och då har det ju blivit mycket stillsittande här bakom dataskärmen också. Detta är naturligtvis inte bra och idag kände jag att nu ska jag fan göra något åt detta igen. 

 

Jag vill ha mer rörliga dagar. Nu ska jag  se till att röra på mig i minst 60-90 minuter, VARJE DAG. DET KAN VARA VAD SOM HELST BARA JAG RÖR PÅ MIG. 60-90 minuter om dagen det kan man lätt undvara även om man skule ha hur mycket som helst att göra. Jag kommer liksom inte att offra någonting annat av allt som jag vill göra bara för att jag sätter av 60-90 minuter. Jag kommer tex inte att skriva mindre på min självbiografi bara för att jag avsätter lite tid om dagarna för att bara röra på mig och inte göra något annat. Jag tror det blir tvärtom istället. Med mer "fart" och "sprätt" i kroppen kommer att göra att jag får mer gjort om dagarna.

 

Jag är väl medveten om att jag är en inspirations-männsika  och kanske också en periodare. Jag kan köra på ett tag för att sen lägga av igen, men de som motiverar mig nu till lite mer rörelse är:

 

Man kan inte ändra på allt på en och samma gång, men ändrar man lite i taget så blir det ju hela tiden bättre och bättre. Jag har gjort väldigt små förändringar de senste åren. jag har tyvärr den senste tiden slarvat med sånt som är viktigt för att min hälsa ska vara god. Nu ska jag fan ändra på detta och idag tog jag äntigen tag i det igen, och det ska bli otroligt kul att fortsätta. Ett mer rörligare liv är målet nu liksom, och det är inte svårt att lyckas med det.

 

Idag blev det en promenad på nästan 7 km.

 

 

Ja stoppade mina lurar i öronen och lyssnade på P3 Dokumentär som är ett favvoprogram när jag är ute och promenerar. Jag gick ut innan det blev mörkt, men jag visste att det skulle hinna bli mörkt innan jag om hem igen. Därför tog jag på mig reflexvästen direkt, fast det var ljust ute när jag började min promenad. 

 

 

 Ole: Om jag skulle träffa på dig ute på stan, skulle du vilja göra plankan med mig?

 

Daniel:

 

 

 

Jag var ganska "taggad" innan jag skulle gå till jobbet idag. Jag kände att det skulle bli riktigt roligt att jobba idag, men kanske var jag lite för "övertaggad" på att jobba idag. 

 

Det krånglade ju en del idag också och ofta känns det som att när något väl börjar att strula på jobbet då får man mer problem under arbetsdagen bara för att något krånglar och det verkar inte spela någon roll opm jag får ordning på något problem. Det kommer bara nya när det väl börjar och arbetdagen blir då betydligt tuffare att ta sig igenom än vad den annars hade varit. Det som de problem som kan uppstå under en arbetsdag är synkade med varandra. När väl ett uppstår problem så får man fler. Kedjereaktion liksom. Men det vore ju konstigt om allt bara flyter på hela dan, året om när man joobbar. man jobbar ju ändå ganska mycket så att allt skulle gå klockrent hade ju varit lite för bra för att vara sant. Det är ju bara att lösa problemen när dom kommer, och det gjode jag bra idag.

 

När jag gick hem från jobbet så tittade jag till den lilla bollen som ligger i vattnet nedanför Hamngatan. Om man fantiserar lite så ser det lite grann ut som en pingisboll. Och den ligger ju liskom där på ett bord också.

 

Denna arbetsveckan har hittills varit ganska bra. Inte speciellt mycket jobb och igår var jag ledig och idag hade jag kurs. Mina arbetsdagar går också ganska fort. Det känns så i alla fall.  Jag tar mig till jobbet och sen när arbetsdagen är slut så får jag kolla en extra gång i passet eller bara på klockan om dagen verkligen är slut så jag inte gör en tabbe och går hem för tidigt.  

 

Denna veckan blir nog bra och det kan jag nog redan nu säga trots att halva veckan är kvar. Men jag jobbar i morgon och på fredag och fredagen är i och för sig en lång och tuff arbetsdag, men sen är jag ju ledig helgen. 

 

Man kan ju lätt säga att jag andra år har haft arbetsdagar eller dagar i skolan där man kan tror att klockans visare segar med FLIT. Mest långsamt tror jag klockan gick när jag en gång i tiden praoade på en bensinstation i Vänersborg. Ibland fanns det verkligen ingenting att göra. Jag kunde ju inte göra vad som helst där heller. Så ibland var det jävligt segt. 2 timmar kunde kännas som 12 och när den tiden hade gått så hade man kanske ändå 5-6 timmar kvar som var ett helvete att försöka slå ihjäl. 

 

Det är lite skillnad på hur alla timmar av jobb känns idag. Som väl är. 

 

Idag jobbade jag nästan inte alls. Jag var ju bara på arbetet och lärde mig vad som är bra att tänka på när jag ärute och jobbar.

 

Jag tänkte ha en frågestund på min blogg. Jag har en frågestund för att jag är mest själv nyfiken på om det ens finns en enda person som undrar någonting. Detta kan bli spännade, framförallt för mig eftersom jag inte tror att jag kommer att få så många frågor. Men jag får ibland frågan om jag inte kan ha en frågestund på min blogg, så nu har jag det då. Har ni några frågor så får ni skriva till mig. Undrar ni tex varför jag en gång i tiden började blogga eller om jag kan tänka mig att lämna Sverige för den stora kärleken så kan ni fråga de. Har ni något annat att fråga om så ställ dom frågorna då om ni vill. 

 

Får jag några frågor så svarar jag till helgen på dom. Jag kan tänka mig att svara på NÄSTAN allt, men kanske inte precis allt. 

 

 

 

Jag kan ju känna att jag var lite tidigt med julpyntet i år. Men jag vill ju få upp mina julsaker nu för bara några dagar efter julafton så plockar jag bort allt igen. Känslan av jul försvinner gansak snabbt efter självaste julafton liksom, och jag vill inte ha den kvar i mitt hem när allt är över. 

 

Jag satte upp mitt en liten gardin och tog fram lite julsaker redan förra veckan, men jag har känt att det var något som fattades. Jag hade ingen stjärna. Nu har jag fått upp den också och då infinner sig känslan av jul på riktigt tycker jag.

 

 

Jag tränade lite pingis under kvällen. Jag ska inte säga att jag spelar bra. Formen är långt ifrån på topp, men jag är ändå efter passet ganska nöjd med vad jag får ut av pingisträningen.

 

Ikväll lyckades jag spela på motstånadrens styrkor. Alltså jag låter den jag spelar med göra det jag tycker att han är bra och min taktik blir att svara med  slag som ändå gör att jag tillslut vinner bollen. Om jag möter en spelare som tex är väldigt säker i loop mot loop så finns det ju inget som säger innan jag hamnar i en bollduell med loop mot loop att jag inte kan vinna den. Min tanke är och taktik blir att försöka göra något bra av dom skruvar och slag som jag får på mig och vinna några bollar trots att min motståndare kör på de som han är väldigt bra på. Har jag ett bra "svar" på min motståndares styrkor vid pingisbordet och kan vinna några bollar där, då stärker jag ju mitt självförtroende vid bordet, och smatidigt finns det en större chans att min motståndare tappar i självförtroende. Stärker jag mitt självförtronde så vågar jag spela ut mer och spela med svåra slag samtidigt som det finns en större chans att jag kan kämpa ner min motståndare. Jag får liksom ett psykologiskt övertag, trots att min motståndare ändå spelar bra.

 

 I pingis är det otroligt mycket mentala saker som spelar roll. Taktiken och tänket hur man ska spela mot olika spelstilar är en stor del av pingisen. Man kan nog säga att ju bättre man är taktiskt som pingisspelare, ju bättre pingisspelare är man.  Ok, man måste träna hårt, träna med andra bra spelare som vill bli bättre och tycka om pingis för att vara bra också, men taktik och hur man tänker kring pingisen är en viktig del som man aldrig får glömma. 

 

 

Fan Zhendong är en fantastisk bra pingisspelare. Explosivt fotarbete och riktigt tunga forehandloopar som han är bra på att styra spelet med. Jag anser också att han klart bäst i världen på den sk tjeckflippen. Tjeckflipp är när man på motståndarens korta serve tar bollen med  backhand från forehandhörnet och gör ett offensivt slag direkt på serven. Vill man lära sig tjeckflippa då ska man titta på hur Fan Zhendong gör. De kommer några riktigt grymma tjeckflippar i början av detta klippet.

 

Har jobbat i natt. Det gick bra även om jag kände mig lite sjuk och dålig.  Nattpassen på fredagar brukar vara ganska lugna och det var i natt också. Det var en person i natt som snackade Dannebloggen med mig. Det är händer alltid när jag kör nattpassen. Det är ju annars inte så många som säger nåt längre, men just under nattarbetet så händer det verkligen nästan alltid. 

 

 

Det börjar bli kallt nu. Minusgrader i natt så nu knäpper jag jackan och drar mössan över öronen. Jag vill inte bli mer förkyld och hostig än vad jag redan är. Jag börjar också nu bli vaksam på att det snart blir väldigt halkigt på våra vägar. En grej som har gjort mig väldigt glad det är att väldigt många människor verkar ha fattat att man ska ha reflex på sig när man är ute och går i mörkret. Jag vet att jag andra år har tänkt att det är många som inte syns så bra i mörkret just för att dom inte bär reflex. Fast den senaste tiden tycker jag mig se att hur många som helst som har haft en lampa, reflex, reflexväst eller liknade. Jag kan inte visa någon statistik på att det är så att fler bär reflex nu än vad än tidigare. Det är bara min känsla att det är så. Har jag rätt så är det ju jättebra.

 

 

Idag är det fredag. Spelar ju ingen roll när man ska jobba hela helgen?

 

Jag känner mig fortfarande lite småförkyld och hostig. Men det känns ändå bra att jag idag känner av det pingispasset som jag körde igår. Känslan av att man har tränat bra väger tyngre än känslan av att man känner sig lite småsjuk. Hade jag inte tränat igår så hade jag ju bara känt mig sjuk och dålig idag. Nu känner jag mig bara lite sjuk, men ändå bra i kroppen liksom. 

 

Det var lite jobbigt att gå upp i morse för det snurrade ganska bra i huvudet. Men jag var ju tvungen att ta mig upp efterom jag hade en tid i tvättstugan, mycket tvätt hade jag också, så det var ju bara att ta tag i detta. Jag tog mig också ute på stan och meningen var att jag skulle köpa en ny väckarklocka eller något liknade. Jag slog till på en portabel radio med ipod DOCKING. Jag kommer inte att använda den som väckarklocka så det blir ju ijte riktigt som jag tänkte från början, men skitsamma. Det är ju en liten fin radio i alla fall som jag tycker passar bra att ha stående i mitt fina kök. 

 

 

Annars har jag bara tagit det väldigt lugnt. Ingen stress eller massor av grejande idag. Jag vill orka jobba på under helgen utan att bli ännu mera förkyld typ. Gör jag fel som inte sjukskriver mig? Jag brukar aldrig göra det om jag inte har typ magsjuka, hög feber eller något annat som är mycket värre än en liten förkylning. Det finns ju dom som känner efter och sjukskriver sig för minsta lilla, men sån har jag aldrig varit. Om det är rätt eller fel att göra som jag brukar göra, det vet jag inte. Man får väl känna och göra som man vill liksom. Det är nog det bästa man kan göra. 

 

 

 Det kom lite snö idag. Den försvann igen och det tycker jag är bra. Jag vill ju inte ha snö. Dt är inte mjäll på min jacka, det är snö. Den första snön föll idag och jag är glad att den redan är borta.

 

Jag spelade lite pingis ikväll. På ett sätt var det fel av mig att träna ikväll. Jag har lite halsont, har rethosta och är också lite småförkyld. Jag vet, och har vetat sedan länge at man egentligen inte ska träna pingis med någon sjukdom i kroppen som tex halsont. Att jag ändå går till träningshallen och tränar är för att jag tycker att det är så roligt med pingis. 

 

Jag spelade inte bra ikväll. Naturligvis beror det ju på att jag känner mig lite sjuk, med det beror ju också på att jag inte har tränat nånting på över en vecka. När jag liskom inte spelar mer pingis eller tränar så mycket annat mer än vad jag gör nu så kommer jag att göra dåliga träningspass, blandat med ganska bra spel ibland eller riktigt bra träningspass. Men mängden "dåliga" pass kommer alltid att vara många så länge jag inte tränar mer än vad jag gör. Man kan ju undra varför jag gick och tränade idag över huvud taget. Med sjukdom i kroppen så vet jag ju att jag innan att jag inte kan gå för fullt. Men till saken hör den att jag tycker det är så roligt att spela, även om mitt pingispass skulle kännas dåligt. Dessutom vet jag att det finns några fd världsmästare i pingis som har vunnit VM-guld i pingis efter att dom har spelat en VM-final med ganska hög feber i kroppen. Jag tänker liksom att om det har funnits pingislirare som jhar lyckats bli världsmästare med feber i kroppen så måste väl jag i alla fall orka genomföra ett pingispass på lite drygt en timme även om jag har lite halsont, hostar och börjar bli förkyld. 

 

Man ska ju egentligen inte träna med virus i kroppen. Man blir säkert inte friskare av det. men just nu sitter jag ändå här hemma efter ett pingispass och det känns bra när man vet att man har ett pingispass i kroppen. Den lilla träning jag genoför gör mig ändå ganska gott och när jag hittar den där tiden av ledighet som samtidigt passar med pingisträningen då vill jag inte bara strunta i pingisen. Struntar ibland så kan det gå väldigt lång tid utan mellan gångerna. Bättre att köra på liksom. Jag tränar ju bara och jag bryr mig inte om vilka resultat pingisträningen ger mig. Jag tränar ju inte för att jag ska orka tävla. Jag tränar inte för att jag vill spela bra i nåhgot seriespel. När jag vär spelar pingis så kan jag bara köra skiten ur mig och går det bra då är det naturligvis jätteroligt, men om pingisen känns dålig så ångrar jag ändå nästan aldrig att har genomfört ett pingispass. Det är ju så roligt att lira, och det är ju det viktigaste.

 

 

 

 

 

 Det börjar bli kallare ute. Vintern börjar väl närma sig nu. Jag känner att jag har slarvat lite med klädermna när jag går ut. Jag har fått för mig att det räcker att jag går ut med soporna i för tunna kläder så får jag lite halsont eller blir småförkyld dagen efter. Jag är ändå glad över att det inte har fallit något snö än. Jag hoppas varje år att man ska slippa snön, men det kommer alltid för eller senare, tyvärr är det alltid så. 

 

Annars gillar jag denna årstiden som nu har infunnit sig. Jag gillar att det blir lite mörkare redan under eftermiddagen. Kylan och om det faller snö är väl inget jag gillar, men bortsett från de så tycker jag allt just nu känns ganska mysigt och desstom känns det naturligare för mig att bara tagga ner och ta det ganska lugnt.

 

 

 

 Jag har bestämt mig för att inte göra så mycket mer i år. Jag orkar liksom inte bry mig mer nu. Jag har fått gjort mycket under året och jag har tjänat bra med pengar. Men allt tar på krafterna också och det är inte värt att greja för mycket så att man vid ett senare tillfälle går in i den där väggen. Man får ju jobba på med busskörningen, en förövrigt blir det väldigt lugnt ett tag framöver för min del. Nu är det bara dags att tagga ner och det passar ju på något sätt bra när det närmar sig december, advent, jul och allt sånt. Det som skulle kunna få mig att göra lite mer i år är väl om hantverkarna som har lovat att hjälpa mig med mina renoveringsplaner hör av sig och säger att dom har tid nu, innan jul. Men det känns inte som det kommer att hända, men manvet ju aldrig. 

 

 

Igår kom ju domen mot den man som var åtalad för mordet på Lisa Holm. Nerijus Bilevicius dömdes till lagens strängaste straff, livstids fängelse för mord. Min personliga åsikt är att hade han inte blivit dömd för mordet på Lisa Holm så  hade det varit en skandal. Det är ju liksom ingen tvekan om att det är rätt person som har blivit dömd.

 

När jag igår tittade på nyheterna i samband med att domen hade kommit så fick jag se ett reportage från bla det Cafê där Lisa Holm jobbade. Det paratdes lite om körsbärsträdet som är planterat i närheten av caféet. Jag såg på tv:n att den blomma som jag hade lagt där när jag besökte Blomberg såg lika fin ut nu som när jag la blomman där vid körsbärsträdet för två veckor sedan. Det låter ju lite märkligt att en blomma kan se lika fin ut nu som för två veckor sedan, men det var det jag såg i alla fall, och jag känner ju igen blomman liksom.

 

 

Helgen är över, men jag är ledig imorgon också. Rätt skönt så klart. 

 

Jag har kollat mycket på pingis i helgen. Kul att Kristian Karlsson spelade så bra.  Även Anton Källberg tyckte jag spelade  bra under dessa socdagar. Anton går ju fram som en raket nu. Kul att det har kommit fram en Svensk nu som redan i så unga år går in och tar för sig och spelar så bra mot den ena världsliraren efter den andra.

 

 

I helgen har jag inte bara kollat på pingis utan jag har också skrivit mycket på min självbografi. Nu skriver jag mycket om den tiden då jag gick i skolan. Jag kan konstatera att det finns några berättelser som jag känner att jag måste gå till botten med och liksom reda ut för mig själv. Hur var det egentligen, hur tänkte jag då och hur tänker jag kring allt nu? Saker som tidigare har känts lite jobbiga att leva med blir helt plötsligt inte alls så jobbiga och allt verkar bero på att jag sitter här och skriver ner och går igenom allt med mig själv. Det är en spännade resa detta med skrivandet om mitt liv.  

 

 

 

 

 

 

 

 

Såg en jättefin regnbåge när jag jobbade idag. 

 

Detta har varit en ganska tråkig vecka när jag tänker efter. Jag har mest jobbat och ägnat mig åt lite vardagligt "trökgöra". Annars har jag nästan inte gjort nånting.

 

Denna fredag verkar inte bli mycket roligare den heller. Det spörregnar ute och jag har snart massor av jobb att ta tag i. Jag har en sk sjukt lång dag av busskörning. Skönt att man kan sova på morgonen i alla fall. Jag har ett ganska bra körpass, men det är ju tufft när man ska befinna sig på jobbet i nästan 11 timmar. 

 

Jag går fortfarande runt och väntar. Undra när hantverkarna som ska hjälpa mig med renoveringen här hemma hör av sig? Det väntar jag på och har väntat på ganska länge nu. En gubbe har varit här och tittat lite och han sa att han hör av sig, men det var flera månader sen nu. Jag har tänkt att jag ska ringa själv, fast förmodligen kommer jag bara att få svaret att man inte hinner nu och att man inte kan säga exakt när dom kan komma hem till mig och hjälpa mig. Det är liksom ingen idê att jag ringer och frågar, jag kommer ju att få vänta i alla fall.

 

Jag vill ju inte heller anlita några andra hanverkare än dom jag har pratat med. Jag vet att dom jag har pratat med är bra och tar jag bara någon annan föra att jag inte orkar vänta så kanske de jag anlitar gör ett riktigt skitjobb och sen står man där och känner sig lurad eller nåt. Det känns därför bättre att vänta på de hantvrekarna som jag verkligen vet är bra. Sen är det ju tråkigt att gå runt så här och bara vänta, men det får man väl ta. Det kunde ju varit betydligt värre liksom. 

 

 

 

 

 

Godmorgon tänkte jag säga såhär efter lunchtid. Jag har sovit gott. Jag hade en lång dag av arbete igår och när man sen kom hem mitt i natten så slocknar man ganska snabbt bara man går och lägger sig. 

 

Skrotnisse och hans vänner är en serie som jag tittat mycket på när jag var liten. Jag kan även nu när jag är stor ibland titta på denan serien. Jag tycker nästan att det är roligare att se den nu på äldre dar om jag säger så. Jag sitter alltid med ett leende på läpparna när jag ser denna serie där varenda docka ser ut som Albert Einstein. Ha ha...

 

 

 Del 1

 

 

 

Jag har skrivit jättemycket hela helgen på min självbiografi. Det känns hur bra som helst. Jag har haft ett riktigt bra "flow" med skribvandet liksom. Jag har aldrig tidgare skrivit så mycket under två dagar  som jag nu har gjort. Jag har också fått bekräftat för mig själv denna helgen att jag mår bra av att sitta här och skriva min självbiografi.

 

Jag mår inte dåligt över att skriva om saker som  har varit. Även om det finns mycket i mitt liv som har varit jobbigt. Men jag mår inte dåligt över att ta upp dessa händelser som kanske var lite jobbiga när de hände, och en tid efteråt. När jag sitter här skriver så vet jag ju samtidigt att jag har börjat att bearbeta. Att jag klarar att skriva ner den ena tuffa händelsen efter den andra är bra gjort av mig. Bearbetandet kommer att göra att jag kan släppa allt skit och sluta fastna i grubblerier. Dessutom tänker jag inte längre tanken att jag ska sluta skriva på min självbiografi. Jag vet inte hur många gånger jag under de månader som jag nu har suttit här skrivit har tänkt att jag bara ska skita i detta. Det är för svårt och tar för lång tid har jag ofta tänkt. Att jag inte har gett upp beror väl på att jag hela tiden någonstans har känt att om jag bara slutför detta så kommer detta att bli jävligt bra. Jag har också tänkt mycket på att jag fan ska klara detta och den känslan vinner hela tiden över känslan jag har om att jag ska ge upp allt och bara avbryta.

 

Nu känner jag inte alls att jag vill ge upp. Jag känner mer att detta kommer snart att vara klart. Håller jag detta tempot med skrivandet under en till två dagar per vecka så har jag snart skrivit klart min självbiografi. Dessutom känner jag ju att allt jag hittills har skrivit är så jävla bra, samt att det bästa av allt är att jag mår bra av att skriva och inte tvärtom.

 

Idag har jag grejat mycket med min självbografi. Jag kände attt jag ville läsa igenom allt som jag hittills har skrivit. Det har blivit väldigt mycket för det tog faktskt några timmar för mig att läsa igenom, och jag är inte färdig på långa vägar än. En grej som kändes riktigt coolt efter att jag hade läst igenom allt det var att jag märkte att jag hade släppt väldigt mycket av sånt som kanske har varit lite jobbigt för mig tidigare. Jag har inte tänkt på att jag faktiskt har lyckats släppa ganskas många av dom berättelser som jag nu har suttit här i några månader och skrivit. Att jag har kunnat släppa och har slutat att fastna i grubblerier om sånt som har varit tror  är övertygad  beror på att jag just bara har suttit här och på ett ärligt sätt skrivit om saker som har hänt i mitt under mitt liv. Jag kände också när jag idag satt här och bara läste att jag inte skulle klara av att skriva om dessa berättelser en gång till. Det känns som jag liksom har glömt ganska mycket, eller bara släppt det och gått vidare.Jag har tänkt färdigt och hittat en del svar kanske som jag tidigare har funderat mycket på. Mycket av det jag sitter och skriver om har jag grubblat på i många år. Stundtals har det varit riktigt tufft. Nu känner jag helt plötsligt hur jag bara kan släppa och sluta grubbla på den ena händelsen efter den andra. Jag rensar liksom ur de gamla genom att sitta här och skriva min självbiografi. Så känns det nu.

 

Jag har ju sen länge vetat att detta med skrivandet kommer att vara bra för mig rent mentalt på ett eller annat sätt. Men idag var det nog första gången som jag kände att detta skrivandet verkligen har varit bra för mig. texten blir liksom min psykolog som man sitter här och bearbetar saker med och syftet är ju sen att det ska få mig att må betydligt bättre. Man ska liksom sluta fastna i grubblerier i framtiden. Cool feeling nu när jag kände att detta med skrivandet funkar när jag nu har lyckats släppa så mycket händelser som har varit ganska tuffa att leva med och gå runt och tänka på tidigare.  

 

Jag har idag också skrivit en hel del mer på min självbiografi. Efter att jag fick den där positiva känslan tidigare idag av att läsa de som så här långt är färdigt så har jag hittat ny inspiration till att sitta här och skriva mycket mer. Detta kommer att bli jävligt bra när jag blir färdig!  Fasen va sjukt att texten kan bli som min  psykolog och att jag nu känner att det funkar så bra som jag från början  ville att detta skulle göra med mitt skrivande om hela mitt liv, oavsett om jag skriver om mig som liten eller stor.

 

 

Nu tror jag nog att jag vet vad jag får för schema typ nästa år. Det är inte bekräftat om jag säger så, men jag har frågat runt lite vad andra har sökt. Dessutom har jag frågat dom som läser och sätter in förarna de olika grupperna till varje schema, och en av dom har sagt att jag får det schemat jag sökte som första alternativ. Därför kan jag nog vara ganska säker på vad jag kommer att få flör schema nästa år även om jag liksom inte har fått det på "papper" än.

 

 

 

Hade en lång dag av arbete igår och jag var inte hemma förrän strax före midnatt.  Nu står jag på jobbet igen klockan 10:00 på morgonen. Lite tufft ju. Normalt sett är det inte så, men jag ska sitta på ett möte som vi har på jobbet. Det är ett 3 timmar långt möte och sen får jag en rast innan jag ska köra buss några timmar också. Jag slutar strax efter 19:00 ikväll och det är ju betydligt tidigare än vad jag brukar sluta på fredagar. Skönt att man får komma hem och ha kvällen och sen också helgen helt ledig.

 

 

 

Jag har under en tid nu gjort ett försök att komma ur några av mina "dumma" vanor som man så ofta tenderar att fastna i. Det kan vara att man småäter för ofta eller bara sitter stilla för länge i bussen iställlet för att ta den där bensträckaren som man inte ska underskatta. Alla möjliga dåliga vanor som jag tidigare haft har jag lyckats komma ur och istället har jag gjort något som jag känner att jag på sikt kommer att må bättre av. 

 

Man är ju en vanevarelse, men jag vill bryta det där och vara mer flexibel liksom. Det är inte så lätt för man vill gärna gör sånt som man känner sig trygg med och som man alltid har gjort. Förändringar känns ju ibland som det värsta som finns, men när man väl gör en förändring så känner i alla fall jag ofta att det var det bästa jag har gjort på länge. Det kan handla om vad som helst. Bara att man tar siog till en plats där man inte brukar vara kan kännas bra. Att befinan sig där man alltid är kan också kännas bra, men byter man plats så kan det kännas bra också och det gäller väl att man vågar prova.

 

Jag kan inte ändra allt över "en natt". Men tar lite i taget och hela tiden försöker vara mer öppen för att ändra mina rutiner i vardagen så tror jag på sikt att allt kommer att kännas riktigt bra.Bara att jag nu äter "bättre" nu känns bra. Förut åt jag ju kanske för stora portioner och det skulle gärna vara läsk till maten och hade jag något till efterrätt så tryckte jag i mig det också. Nu har jag sedan länge ätit  lite mindre och jag  dricker mer vatten istället för läsk samtidigt som jag mer och mer struntar i den där efterrätten. Ibland kan man ju gotta sig lite med sånt och vräka på lite, men jag vill inte att det ska bli någon vana. Jag vill inte fastan i massa dåliga vanor som jag på sikt inte tror att jag mår bra av. Skita i nattmackan är ju något som jag vet att jag mår bra av och det finns väldigt myckte annat också. Man ska ju må bra och ha mycket roligt i livet. Vad finns det annars för mening med allt?

 

  

 

 

Jag gjorde en liten utflykt idag till det kaféet där Lisa Holm arbetade. Jag ville åka dit för att tända ett ljus och lägga en blomma till minne av Lisa Holm. Jag ville också på plats fundera och försöka förstå vad som faktiskt hände den där kvällen i juni ( 7 juni ) då Lisa försvann. Jag köpte också ett bröd och några bullar när jag besökte kafêet  på Blomberg.

 

 

 

 

Jag har tränat lite ikväll igen. Det kändes bra även detta passet och jag är riktigt nöjd även om jag var väldigt seg i börja av kvällens träning. Men sen lossnade det och det började stämma rätt bra.

 

Jag körde någon fotarbetsövning och en oregelbunden övning. När man kör oregelbudna pingisövningar så får man tänka lite mer än om man tex kör en övning där man bara vill hålla fokus teknik och fotarbete. Den oregelbudna övningen gör att man även får fokusera lite mer på själva bollen och var den kommer eftersom man inte exakt vet det i förväg. När man kör en regelbunden övning då vet man exaktn var på bordet bollen kommer och då är det ju lättare att håla fokus på hur man ska utföra dom slag man tränar på när man kör den regelbudna övningen.

 

Matcherna som jag spelade idag stämde ganska bra också, även om jag känner att jag borde kunna spela ännu lite bättre. Fast man har väl inte riktigt fysiken som krävs för det. 

 

 

 

Hoppas allt är bra med er. Nu är det en ny vecka igen och jag har som jag har sagt tidigare massor att göra även denna veckan. Under morgonen nu har jag mest suttit här och planerat lite. Man kan nog kalla det så. Jag skickar några mail, får tillbaka något som jag ska bekräfta osv.. Jag har varit ute lite på morgonen och gjort några ärenden också. Vardagslunk liksom.  

 

 

Det har varit en tuff vecka för mig. Jag har varit igång från tidigt morgon till sen kväll, men inte på natten i alla fall. Jag har satt en gräns att klockan tolv på natten slutar jag greja oavsett om jag har hur mycket som helst som jag vill få gjort. Undantaget var ju natten mellan fredag och lördag eftersom jag då körde nattbussen och slutade inte förrän 3 på natten.

 

I dag har jag mera busslörning som väntar. Under denna söndag har jag städat och tvättat lite. Jag har också suttit här och liksom planerat lite för nästa vecka. Det blir nog full upp då också med typ 15 timmars grejande och jobbande, nästan varje dag. Men jag ska tagga ner lite mer nästa vecka. Det måste man annrs pallar man inte med.