Jag hade mycket att göra med min ekonomi denna veckan. Det har jag vetat länge. Allt är klart redan nu och jag är jättenöjd att allt gick så lätt och att jag har räknat precis rätt, denna gången också. Jag har hur bra koll som helst och det känns coolt att jag just nu kan göra allt de jag gör med min ekonomi nu. Det är faktiskt helt sjukt och innan sommaren är jag förmodligen klar med mitt mål. Känslan jag har är att: Ju närmare jag kommer målet, ju mer vill jag fixa detta och jag är mycket mer noggrann med att hålla den budget som jag har planerat sen länge. 

 

Min ekonomi är bra och har varit det länge. Snart är det förhoppningsvis bättre än någonsin, men inget är ju klart förrän det är klart. Det är jag väldigt medveten om. 

 

Även om mitt liv inte är perfekt, så kan jag inte klaga. Jag mår bra av att ha ett jobb att gå till och jag gillar att spela pingis för att det känns så bra i kroppen av den träningen. Jag har några riktigt roliga saker på gång i år och jag är nöjd över att min hälsa ändå är godkänt bra. Det jag menar med det är att jag är glad över att jag inte är allvarligt sjuk, men jag har lite ont på olika ställen ibland och nu under vintern har jag varit mycket förkyld och febrig. Är min hälsa på denna nivån som den är nu i många år till... då får man vara glad. Sen kan ju jag som många andra bli allvarligt sjuk, men det tjänar ju ingenting till att tänka på sånt och det inte finns här och nu. 

 

Jag får ibland olika typer av meddelanden från olika människor. Man frågar om allt möjligt eller så inleder man bara med ett hej. Jag är sällan intresserad av vad alla dessa människor vill. Dom är i många fall följare, men dom flesta som följer mig känner inte jag. När jag inte ens svarar så kan jag få extremt mycket skit och i vissa fall har det hänt att följare eller andra människor har börjat jävlas och hota mig med olika saker. Det grundar sig väl oftast i att jag inte är intresserad av att ha något med dessa människor att göra. Sen har jag ändå svårt att förstå hur vissa kan i flera meddelanden skriva till mig och tex säga att jag är helt fantastisk och att man ser upp till mest av alla människor som finns på jorden. Sen om jag väljer att inte bry mig så mycket eller bara svarar tack, men jag är inte intresserad av vad person vill mig .... då jävlar kan vissa bli skitförbannade och då är det inte ovanligt att jag får både hot och hat om massor med saker. Tänk att folk kan vända så snabbt. Bara att tänka på att någon är gör det känns obehagligt. Jag vill inte ha sådan människor i min närhet. 

 

Med mig är det såhär att jag är ganska nöjd med dom vänner jag har och jag är inte så intresserad av att träffa nya. Dessutom är jag väldigt nöjd över att jag idag inte har någon människa i mitt liv som jag inte vill ha där. Så har det inte alltid varit och när jag nu har lyckats ha bra relationer och behålla vänner som jag har fått, då vill jag bara ha det så. Hellre några få vänner som jag litar på och tycker om, än många vänner som jag kanske inte liter på eller tycker är snälla. Så resonerar jag och det gör ju att jag inte släpper in nya människor så lätt i mitt liv, som vissa ibland verkar tro. 

 

Ibland händer det ju också att kvinnor kontaktar mig som vill träffas. Det kan handla om allt från dejtande till att man vill inleda ett förhållande. Man vet ju aldrig när någon skriver om dom är seriösa eller inte, oavsett vad det handlar om. Jag kan säga att sånt som vissa skriver till mig är ibland så sjukt så att om dom som skriver verkligen är seriösa och 100% ärliga, då bör dessa personer söka hjälp för det. Jag utgår nästan alltid i från att dom som skriver sjuka grejer inte är seriösa. Jag tror bara att man vill testa mig och se om jag nappar på det. 

 

Jag kan också säga att om man är intresserad av mig och vill dejta eller nåt likande så funkar det inte att kontakta mig på sociala medier. Jag är ju som sagt väldigt noga med vilka jag släpper in i mitt liv och nya människor är jag sällan jättesugen på att lära känna (för mig) helt nya människor. Kvinnor kan absolut charma mig och få mig intresserad. Jag väldigt svag för vissa typer av kvinnor, men jag tappar aldrig skallen och det räcker förmodligen inte att någon skriver ett meddelande till mig på tex Instagram.  Det krävs lite mer än så för att jag ska bli intresserad och välja att i slutändan bry mig överhuvudtaget. Oavsett vad folk tycker om att jag gör som jag gör, så har jag inga skyldigheter att bry mig om någon annan människa överhuvudtaget. Jag kommer inte ändra mig bara för att någon i efterhand pratar skit om mig eller sitter och lipar över att jag inte vill ha med hen att göra. Och som sagt: Jag är nöjd och tacksam över dom  som jag redan har i min närhet. Jag har inget behov av att släppa in mer människor i mitt liv. Däremot är det heller inte så att jag inte släpper in släpper in nya människor alls. Jag vore ju dum om jag inte bryr mig om en person som vill hänga med mig, och där jag tycker att det känns bra. 

 

Men jag trivs ganska bra för mig själv. Många verkar tänka att bara för att någon är singel så vill man automatiskt träffa någon. Jag ska inte säga att jag inte vill träffa någon, men jag har inga problem med att jag inte gör det. Jag är som sagt ganska nöjd med mitt liv ändå och jag är inte en person som är ledsen över att jag inte har träffat någon dam. Ska det idag finnas någon chans att jag släpper in en kvinna i mitt privata "space", då är kraven från min sida att den personen är någon som jag ser upp till och är snäll. 

 

 Livet är för kort för att hänga med människor som bara är skit och ger mig dålig energi. Dessutom vill man ju inte hamna i någon destruktiv relation med någon. Jag är så nöjd med att dom personerna som jag har idag i min närheten gillar att hänga med mig och faktiskt vill bry sig om mig och se till att jag mår bra. Dom är snälla så att dom till och med blir ledsna om dom inte får ta hand om mig och se till att jag mår bra. Jag känner ju också detsamma för dom. 

 

 
  

  

 

 

 

 

Jag har haft en helg med myshäng i Falkenberg. Jag hälsade på brorsan och hans familj.  Väldig lugn helg med mycket "chillande".  

 Jag sitter här hemma och funderar över allt möjligt. Jag är förvånad över att jag kan känna mig så lugn inför många saker som jag vet är på gång. Det kanske är så att jag har lärt mig hur jag ska göra för att känna mig trygg med dom mål jag sätter upp. Jag vet ju att jag har gjort vad jag kan för att bli så bra förberedd som möjligt. Jag känner att om jag ändå inte klarar av sånt som jag skulle vilja fixa, då är det så och då får man bara acceptera det. Jag tänker inte bli ledsen eller fundera så mycket över vad som blev fel eller vad jag borde gjort annorlunda. Jag kommer ju inte att lyckas bättre med något i alla fall. Jag vet att jag alltid gör så gott jag kan och jag har sen länge slutat att gnälla och skylla i från mig. 

 

Exempel på saker som jag är väldigt förberedd på är ju att när saker och ting kommer att börja hända, då kommer jag att möta motstånd från vissa människor som antingen vill förstöra för mig eller bara utnyttja mig. Jag vet ju också av erfarenhet att när jag väl börjar göra sakerna som jag har förberett mig för, då går allt väldigt snabbt. Det är då man verkligen känner att man har nytta av allt som man har tänkt på och gjort klart sen tidigare. Då är det heller inte så lätt för någon annan att förstöra något för mig. Jag har ju ett försprång när jag är väl förberedd, samtidigt som jag säkert har lärt mig av tidigare erfarenheter. 

 

Jag är som sagt förvånad, men nöjd över att jag håller mig så lugn inför allting. Hade jag varit i samma läge för några år sedan så hade jag haft ett flertal sömnlösa nätter där jag mest hade funderat på allt som kan gå fel. Jag tror också att ska jag klara av allt som jag vill göra i år så är nog en förutsättning att jag håller mig väldigt lugn. Dessutom måste jag väl vara noga och det känns viktigare än någonsin att jag tar allt i den ordningen som jag tror är rätt. 

 

 

SVERIGE - SERBIEN (D)

 

 

SVERIGE - SERBIEN (H)

 

 

SVERIGE - TAIWAN (H)

 

 

 

 

 

 

 

SVERIGE - SLOVAKIEN (D)

 

 

 

 

SVERIGE - TYSKLAND (D)

 

 

 

Har en ny ganska soft arbetsvecka. Typ 3,5 dag av jobb. Det är ju lugnt liksom. På fritiden kommer jag att fortsätta ta det ganska lugnt.

 

Jag hade ju en väldigt avspänd helg och jag tror inte jag har slappat så mycket på flera år. Jag kollade på några av dom senaste Beck-filmerna och många Youtube-klipp. Jag kollade en hel del pingis. Lag-VM pågår ju fullt i Sydkorea och jag tycker att det har gått ganska bra för Sverige. Både herrarna och damerna tycker jag har spelat bra.  Det blev en skön promenad igår och sen blev det mer Youtube och filmer under kvällen. En hel del skrivande och läsande har jag också ägnat mig åt. Konstprojektet gick inte lika bra i helgen som det brukar göra, men jag är nöjd. Det kom ändå in ganska bra med pengar och snabbt gick det också. 

 

 

Jag har haft en väldigt "chill" lördag. Det har nog varit en av dom lugnaste lediga dagarna på länge. Jag sov ut denna lördag och sen när jag klev upp så tog jag typ bara på mig morgonrocken och sen låg jag på soffan istället. Jag tänkte att idag ska jag "plöja" dom Beck-filmer som jag inte har sett än. DÖDSFÄLLAN, QUID PRO QUO, INFERNO OCH DÖDLÄGE. Alla dessa har jag inte sett tidigare, men idag kollade jag alltid ihop. Jag tog en liten paus efter 2 filmer. Jag gick ut för att hämta lite god mat på min "favvorestaurang" och sen fortsatte jag att kolla. Jag tyckte filmen INFERNO var den som var bäst av dom 4 senaste. 

 

 

 

 

 

 

Förövrigt har det varit mycket tittande på TV idag. Mycket Youtbe med en blandning av nya och gamla grejer.  Som sagt: Det kändes väldigt skönt att i princip bara vara idag. Imorgon får det bli en promenadrunda och sen skulle jag tro att det blir lite god mat ute också. DET SKA JU VARA GÖTT OCH LEVA!

 

 

SVERIGE - RUMÄNIEN (D)

 

SVERIGE - SLOVAKIEN (H)

 

 

 

 

SVERIGE - HONGKONG (H)

 

 

 

 

Jag har spelat 2 pingispass denna veckan. Det känns fel att säga att jag har spelat bra, men nu börjar jag få kontroll på mitt spel och jag känner mig säkrare än tidigare på väldigt många slag. Jag känner också att jag har ganska bra självförtroende när jag spelar. Jag vågra ju testa och göra lite mer av s.k. svåra slag. Jag kan nämna många saker som känns bra nu.

 

Mitt försvarspel är stundtals ganska bra. Jag känner mig ganska snabb mellan ögonen och handen. Det jag menar är att jag reagerar snabbt på dom attacker som jag får på mig. Jag ligger långt fram med armen i utgångsläget och då behöver jag inte röra armen med så långa rörelser. När jag har kortare rörelser så hinner jag automatiskt med mer när bollarna kommer väldigt snabbt emot mig. Mina servar har jag bättre kontroll på nu än tidigare. Jag får den skruv jag vill ha bollen och jag varierar placeringarna på mina servar. Min backhand har också blivit säkrare. Min forehand kändes riktigt bra, oavsett om jag valde att loopa eller smacha. 

 

Det känns som att jag är lite mer på gång och kan jag träna på och hålla i detta regelbundet så tror jag att allt detta som nu känns bra kan bli ännu bättre. 

Jag vänder och vrider på mitt konstprojekt. Jag har länge tyckt att detta har gått bra och jag har sen starten känt att det är lite coolt att jag som inte är konstnär kan tjäna pengar på konst. 

 

I början provade jag alla möjliga varianter på konstprojekt, men typ allt gick åt helvete. Jag gick in med inställningen att jag provar nånting och kör på för att se om det funkar. När jag kände att något jag gjorde inte gick att tjäna pengar på så slutade jag bara med det. Jag kände ändå att det var rätt väg att gå när jag liksom valde att prova mig fram istället för att sitta och fundera till förbannelse på vad jag skulle välja att satsa mer på. Sen hittade jag ju den grejen som jag har kört på i några ur nu. Det har funkat för mig och då har jag bara öst in mera i detta. 

 

Som läget är nu så känner jag mig lite tveksam om detta kommer att funka i sin helhet. Jag kommer absolut att tjäna mer pengar på min konst om jag fortsätter och än så länge har jag inte haft några problem med att spara i princip alla pengar som detta konstprojekt hittills har gett mig.

 

Men problemet är att även om jag får ihop alla pengar som jag från början har tänkt mig så kommer jag nog inte att kunna köpa det jag vill ha då. Idag hade det funkat , men innan jag har fått in dessa pengar som kommer ju priset på sånt jag vill köpa stigit.  Mitt konstverk kommer nog inte ha gjort det och då faller denna grejen om jag nu ska envisas med att jag vill kunna köpa det jag vill ha, för enbart pengar som jag tjänar på min konst. Insikten jag har kommit till är nog att detta är för svårt att fixa med det arbetssättet som jag kör på med.  Jag känner också att det är svårt svårt att bara ändra och göra på något annat sätt. Detta som jag har gjort är ju ändå något som hittills har funkat och ska jag helt plötsligt bara ändra och hitta på något annat, då är jag rädd för att de mesta går åt helvete. 

 

 

Jag har haft en ganska lugn vecka. Nu har jag ju stundtals känt mig lite sjuk, men det känns bra att jag inte har så överdrivet mycket att göra.

 

Jag har planer för framtiden och det känns kul att ha saker att se framemot. Jag känner ingen stress inför nånting. Några saker som jag ska göra under året är redan klara och förberedda. Just nu behöver jag i princip bara vänta in olika datum. Det känns bra att ha full kontroll på allt detta. Jag vet exakt vad jag ska göra och när. Allt känns lugnt och om inga väldigt stora och oförutsedda saker händer så tror jag att jag fixar allt som jag vet nu att jag vill fixa under året. Jag jobbar ju också med min vision och även om jag kanske inte kommer att klara av att fixa allt i år som hade som mål för 5 år sedan att klara av senast 2024, så känns det ändå bra att jag förmodligen kommer att fixa ca 90% av allt jag vill få gjort under 5 år. Den stora utmaningen för mig när det kommer till min vision tror jag är att jag ska våga göra det som krävs efter 90%. Det är för mig en mental spärr som jag inte just nu vet hur jag ska komma över. Fast det som känns bra är att jag ändå gör saker nu för att komma närmare min vision. Det är ju nuet som räknas. Vad jag väljer att göra i framtiden får man ju se då.  

 

Något som också känns bra är att jag känner att jag har bearbetat de mesta av sånt som har varit väldigt jobbigt för mig under mitt liv. Många händelser har varit väldigt traumatiska för mig och egentligen är det ju helt sjukt att jag skulle behöva utså så mycket från vissa människor som jag faktiskt har fått. Men det som känns bra idag det är att jag har bearbetat massor av händelser på flera olika sätt som jag idag kan säga har funkat för mig. Många insikter har känts bra att ha kommit till. Ingenting känns jobbigt längre och jag är också glad för att jag idag inte har en enda person i mitt liv som jag inte vill bry mig om och umgås med. 

 

 Måndag

Jag började veckan med jobb och då hade jag även jobbat megalånga pass hela helgen. Jag har varit ledig tisdag - torsdag. Idag (fredag) har jag jobbat och jag har ännu en helg med massor av jobb framför mig. Det känns ändå ganska lugnt att ha 4 dagar på en vecka.

 

 

När jag kom hem från jobbet så var jag väldigt trött. Under kvällen blev det mycket slappa. Jag kollade film och lite youtube. Jag ägna mig också åt att skriva en hel del och jag höll på till ganska sent på kvällen. Jag ville bara få ner varenda lite tanke i text. Jag vill inte sluta förrän jag verkligen kände mig riktigt klar. Jag mår ju skitbra av att skriva mycket och då är det ju bara att köra på när jag känner att jag vill det. 

Jag ägna annars tisdagen till att läsa ganska mycket. Det är något som jag också mår bra av, fast jag gillar nog skrivandet mer. 

 

Tisdagen blev en väldigt chill och avspänd dag. Rätt skönt eftersom jag fortfarande kände mig ganska mörbultad av allt jobbande mellan fredag (2024 02 02) och måndag (2024 02 05). Jag kände mig också lite sjuk. Förkyld och ont i huvudet. Det kändes bara naturligt att tagga ner och ta det lugnt under hela tisdagen. Snön kom tillbaka och började lägga sig igen. Jag hade ju hoppats på att man skulle få slippa se snön för denna vinter, men så blev det inte. Hoppas den snart förvinner snart igen. 

Kände mig forfarande sjuk. Jag gick upp på morgonen, men det jag ägnade mig åt var mest att scrolla igenom alla möjliga sociala medier. Jag ville ju spela pingis denna onsdag, men jag kände att det är bättre att skita i det om jag känner mig sjuk. Hela eftermiddagen sov jag bort. Sen gick jag upp och käka lite och under kvällen blev det lite skrivande och TV-tittande. Jag gillar att titta på Sveriges Mästerkock. Det programmet har jag följt i många år. Under kvällen tog jag tag i lite städning av köket också. På vissa ställen börjar man känna av lite fett och sånt äckel och då är det bättre att bara ta tag i det. Man får ju klart  sånt ganska snabbt om man bara börjar ta tag i det.

 

 Är det något jag har varit trött på sen länge så är det människor som säger att dom ska fixa och göra saker, och sen händer det typ ingenting. Ord och löften har jag nästan slutat lita på. För mig måste folk faktiskt bevisa att dom gör eller har gjort det dom har sagt att dom ska göra. Annars förväntar jag mig sällan att det som någon har lovat kommer att bli gjort. För mig känns det helt naturligt att tänka så eftersom jag tycker mig uppleva detta hur ofta som helst. 

 

Hur är jag själv som person? Är jag bra på att hålla vad jag lovar? 

 Jag tror själv att jag är en person som håller vad jag lovar andra, men samtidigt är jag också en person som ofta säger nej direkt. Jag lovar inte mycket, utan jag säger nej till att fixa saker eller hjälpa andra. Jag får mycket skit för det där, men känner ju att jag inte vill lova saker som jag vet att jag ändå inte kommer att hålla. Dessutom säger jag ju ofta nej för att jag helt enkelt inte vill. Jag tar ju hellre också skit för att jag säger nej till saker och än att jag får skit för att jag säger att jag ska fixa nånting som jag sen i stunden efter bara skiter i. Så tänker jag. 

 

Sen är det väl också så att om man är en person som ofta säger jag till att fixa saker och sen också håller vad man lovar, då blir man lätt utnyttjad av många människor. Att många vill utnyttja mig det känner jag ofta när jag kommer in på något nytt ställe där det finns många människor som är där av samma orsak som jag. 

 

Som sagt: Jag försöker vara en person som håller det jag lovar att andra att fixa, men samtidigt är det väldigt sällan jag lovar någon nånting. Jag får ofta själv ett nej  av människor när jag frågar dom om saker, men jag föredrar att folk är ärliga istället för att dom tex säger: Jajamen, det fixar jag och sen skiter dom i det. 

 

Jag skulle kunna nämna ganska många personer som jag känner där deras ord inte betyder nånting för mig. Om dom lovar mig något så förväntar jag mig inte att det blir fixat. Vissa måste alltid bevisa att dom kommer att göra det dom har lovat, innan det är fixat så tror jag inte på det. Vissa människor har jag ju också fått 100 löften av och jag har säkert gett dom minst lika många chanser, men i slutändan blir man ofta sviken i alla fall. Med vissa kommer man ju till en punkt där ord inte blir värda nånting. Jag tar ibland nästan förgivet att vissa personer bara ljuger och pratar skit. Samtidigt vet jag ju att mycket av sånt som folk lovar är dom inte skyldiga att göra, men då är i alla fall min personliga åsikt den att man kanske inte sak säga att man fixar det. Jag tror ändå att jag är en person som lätt kan acceptera ett nej. Då släpper jag ju bara det jag ville att den personen skulle göra och så frågar jag någon annan, eller så får jag göra det själv eller bara skita i det. 

 

Jag har också haft människor i mitt liv där jag har ställt ultimatum. Om du inte gör detta så kan du glömma att du får vara en del av mitt liv. Det har då gått så långt att deras ord till mig räcker inte. Det blir bara handlingen som räknas och jag tycker ändå att jag är snäll som ger dessa personer en chans till. Detta är ju också oftast människor som har fått hur många chanser av mig sen tidigare, men bara har fortsatt att svika mig. 

 

Sen kanske jag egentligen inte är bättre själv. Jag vet ju att jag har lovat  saker som jag sen väljer att skita i, men om jag har någon förklaring till det så beror ju det på att jag vill slippa en person som kanske tjatar som fan på mig om jag ska göra nånting. Säger man ja och personen tror på det, då blir det ju slut på tjatet och många gånger har jag ju också varit med om att personen som tjatar ger upp. Fast jag brukar ändå säga nej in i det längsta.  Fast när jag inte ser någon annan utväg, då kan jag säkert också bli en person som inte håller vad jag lovar.  Jag hoppas inte att jag själv är en person som tjatar på andra som säger nej till saker som dom inte är skyldiga att göra. Ibland är det nog bra att rannsaka sig själv i sånt som man tycker att andra borde göra. Annars blir ju mina ord inte värda så mycket heller. Men jag är ändå rätt säker på att jag sällan lovar saker som jag i slutändan inte håller. Jag säger nog oftare nej direkt, eller så är jag bara tyst tills jag tycker att jag kan säga något bra. 

 

 

 Hur många år som helst har jag haft en vision som handlar om att kunna leva ett liv som jag har drömt om sen jag var liten. Dom senaste 5 åren har jag gjort väldigt mycket saker för att i alla fall ge min högsta dröm och vision en chans. Jag har varit väldigt säker på att det är detta jag vill klara av. Jag känner inte att jag kan ha fel när jag har tänkt på det i nästan hela mitt liv. 

 

Jag börjar nu att närma mig slutet på en del i detta som jag som sagt har kämpat med i ca 5 år. Jag har sparat pengar och investerat pengar vidare för att komma till en punkt som jag tror jag behöver nå för att ta ett ganska stort kliv mot den vision jag har. Jag kommer inte att klara av allt som jag bestämde mig för att fixa för fem år sedan, men jag kan ändå göra mycket om jag bara orkar hålla i detta några månader till. Jag behöver bara fortsätta spara och investera i sånt jag har tänkt mig och som jag vet funkar. Håller jag mig till min plan och allt blir som jag har tänkt mig, då är jag rätt säker på att jag kommer att ha tillräckligt med pengar för att i alla fall kunna ha chansen att inom en snar framtid nå min vision. 

 

 Det som är jobbigt just nu är ju att jag ganska länge har bollat med väldigt mycket pengar. Jag känner ju att jag vill göra mycket annat, men min högsta dröm känns ju viktigare och då finns det ju mycket annat av livets goda som man för tillfället får avstå från. Det känns lite jobbigt för jag är normalt en ganska rastlös person och jag har lite svårt för att bara sitta still och absolut inte göra nånting. 

 

Nu börjar jag ju som sagt närma mig den där punkten där jag i alla fall inte ska bry mig på samma sätt om pengar och sparande. Oavsett hur det går nu under dom närmaste månaderna så har jag hela tiden sagt till mig själv att jag inte kommer att fortsätta att kämpa mot min vision. Det blir inte värt att ägna så mycket mer tid på detta för att jag vill förverkliga en dröm. Även om detta är något som jag har tänkt på i hela mitt liv. Jag vill inte ägna hela mitt liv åt att försöka förverkliga detta och sen när man är gammal och funderar på vad man har gjort i livet så kommer man till insikt med att man har kämpat med att nå sin vision. Någonstans får man bara bestämma sig för att nu får det räcka. Det kan ju också lösa sig på ett annat sätt än just dom sätt som jag försöker fixa detta på. Jag har ju lyckats med andra saker där jag typ inte har kämpat överhuvudtaget för att kunna fixa det. Det har bara blivit så. Det är ju inte omöjligt att det är på det sättet jag kommer att fixa detta också. Det har ju hänt för andra och då kan det ju hända mig också. 

Sen tror jag ändå inte att om jag skulle känna att detta inte kommer att funka så kommer det inte att falla på att jag inte har pengar och resurser för att göra vad jag tror krävs för att lyckas. Det kommer nog mer att handla om att jag ska våga göra saker som det också finns risker med. Jag tror att jag måste våga riskera saker som idag är bra i mitt liv, för att sen kunna få dom där sakerna som jag upplever är ännu bättre. Men det är ju också så att det kanske inte och då får jag det sämre istället för bättre. Jag kan hamna längre ifrån min vision och högsta dröm än vad jag är nu. En vision är ju aldrig något som man kan räkna med att man ska klara av. Jag tror att chansen att man ska lyckas med saker blir större om man följer sin inre känsla som man har får nånting.  Vad känns rätt för mig. Tänkt på det så ärligt du kan och gör saker med din inre känsla som utgångspunkt. Där någonstans känner jag mig ofta ganska trygg. Misslyckas jag så kan jag ändå känna att jag har gjort vad jag kan och räcker man inte till så behöver jag inte vara ledsen för det. Det ger mig någon slags inre frid i saker jag väljer att göra.

Jag vet inte nu om jag ska vågar tro på att visionen är möjlig att nå. Det känns som en 50% chans. Jag tror att det för min del handlar om att jag ska våga genomföra saker som är att bryta upp mycket av sånt som idag känns vanligt och tryggt i min vardag. Det inget jag behöver tänka på att göra just nu. Planen är fortfarande att köra på som vanligt. Men antingen före eller efter denna sommar så är tanken att jag bara sak ha kvar saker att göra som för mig kräver lite mod och att jag gör saker som är lite utanför min "comfort zone".

Jag har önskat av hela mitt hjärta sen jag var liten att jag på något sätt ska nå min högsta dröm och få leva det liv som jag verkligen alltid har velat leva. Om jag följer mitt inre så känns detta rätt, men det svåra är att övertyga sig själv om att det är rätt att våga gå utanför sånt som för mig idag är vanligt och tryggt. Jag har det ju bra och jag kommer att ha det bra även om jag inte når min vision. Sånt får man ju också väga när man kämpar mot sina drömmar och mål. Det är ju inte fel att njuta till max av livet, här och nu och kanske inte bry sig så mycket om sånt som man vill ska hända i framtiden. Så det är mycket som känns rätt att göra, hur jag än vänder och vrider på allt.  

Nu är jag ju heller inte på den punkten än där jag måste börja våga. Jag har massor kvar att göra med sparande av pengar och olika typer av investeringar som jag i slutändan tror att jag tjänar på. Det är tufft att göra det sista också, men jag känner mig mer motiverad nu. Jag tycker att det känns värt att i alla fall greja och hålla ut i några månader till. Sen får man väl se man man vågar göra efter det. Jag kanske vågar mer sen när jag ser större möjligheter i detta. 

 

Ibland inser man att saker och ting kan bli riktigt jobbiga om man inte är försiktig med vilka man släpper in i sitt liv. Jag tror att jag kommer att bli snurrig i huvudet av att bara skriva om detta, men för att jag ska kunna släppa och sluta tänka för mycket, så är det nog bara att försöka få ner dessa tankar i text. 

 

För några dagarna sedan fick jag syn på en tjej som hade olika sociala medier med typ 200 000 följare på varje plattform. Jag tyckte att jag kände igen henne sen tidigare, men jag kan ha fel. För några månader sen dejtade jag en tjej som i alla fall var väldigt lik denna influenser som jag av en ren tillfällighet har råkat hitta. Sen av någon anledning så kopplade ihop henne med en händelse som jag var med om för några veckor sedan. Då blev jag hotad av en drogpåverkad tjej. Det syntes lång väg att hon hade tagit nånting som man som knarkare vill få ett rus av. Jag kan ju inte veta vad det var, men jag är helt säker på att hon var påtänd. Jag blev också vid det tillfället hotad till livet. Hon sa att jag inte kommer att leva länge till. I stunden när jag var med om att bli hotad så kopplade jag inte att detta kunde vara samma tjej som jag för några månader sen dejtad. Jag är fortfarande inte säker på att detta är samma tjej. Allt de gör att jag blir lite rädd för mig själv. Jag dejtar en dam och under den dejten hängde vi en hel kväll och natt på krogen. Sen träffar jag en kvinna vid en senare tillfälle som är uppenbart drogpåverkad, men henne känner jag då inte igen. Det kan ju bero på att det inte är samma person, men det skulle ju kunna vara det och då känns det ju lite obehagligt att jag inte kände igen henne. Dessutom skulle detta kunna vara en tjej som har ca 200 000 följare på olika sociala medier. Fast där är jag ju heller inte säker. Detta skulle kunna vara tre olika tillfälligheter och det kan också vara tre helt olika personer. Men funderar jag vidare så finns det saker som hänger ihop, som gör att jag inte kan utesluta att det kan vara samma person. Dessutom är denna dam med massor av följare väldigt lik den jag dejtade och hon som var drogad och hotade mig. Vissa likheter är så tydliga så att det blir läskigt och det går inte att utesluta att det är samma person. 

 

Jag ska nog inte tänka så mycket mer kring detta. Jag skulle ju kunna försöka ta reda på mer och göra mer saker för att försöka bli klar över hur allt egentligen ligger till, men jag tror att det är bättre för min egen skull att jag bara släpper detta. Bara alla dessa tankar om detta är samma person eller om det är två eller tre olika personer, är läskigt att inte vara 100% säker på.

 

Det som känns mest rätt i skrivandets stund det är att tjejen som jag dejtade inte är samma person som jag vid ett senare tillfälle stötte på drogpåverkad och blev hotad av. Dessutom så tror jag inte att tjejen med 200 000 följare i olika sociala medier är samma person som jag dejtade eller blev hotad av. Jag tror att detta är tre olika personer. Sen kan jag inte släppa att det finns många likheter och alla detta bara skulle vara tillfälligheter känns inte troligt heller. Tillfälligheterna brukar ha sina begränsningar. Kan det bara vara slumpen att jag har varit med om alla dessa händelser och sen är tre olika personer så lika varandra? Jag har svårt att tro att det skulle vara så, men för min egen skull så ska jag nog inte göra något aktivt för att ta reda på mer kring allt detta. Låter man tiden gå så kanske "polletten" trillar ner. Om detta är samma person då är ju allt de jag har varit med om helt sjukt. Fast jag vill nog inte veta om det faktiskt är så. Jag släpper och gå vidare med mitt liv. Det är det bästa jag kan göra. 

 

Nu har det blivit februari. Tiden går fort. Det känns som det var jul och nyår förra veckan. Jag planerar ju fortfarande ganska mycket saker som jag har tänkt att jag ska göra under detta året.

 

Jag har ganska länge nu varit inne i en "soft" period med mer ledighet och mindre jobb. Imorgon börjar jag en period av mer jobb igen. Det är i alla fall ganska långa dagar när jag väl jobbar. Helgerna är riktigt tuffa. Sen är det ju alltid så att hur jag än jobbar så är jag alltid ledig minst 2 dagar i veckan. Så i slutändan jobbar jag ju liksom inte mer än normalt. 

 

I söndags hade jag sista dagen på en längre ledighet. Under den dagen avverkade jag en långpromenad på ca 10 km. Efter dusch så blev det en söndagsmiddag med dessert på min "favvorestaurang". Resten av dagen gick mest åt till att slappa med poddar och Youtube-klipp. 

 

Måndag och tisdag hade jag ju som sagt jobb att göra. Inte så många timmar, men jag hade mycket att göra när jag väl jobbade. På måndag kväll "bombade" jag loss på min TikTok. Jag skapade väl ca 50 klipp som jag sen publicerar allt eftersom. Jag körde även en live på TikTok och som vanligt så blockar jag en annan som inte fattar att man ska vara snäll när man skriver till mig. Annars får man inte följa. Efter tisdagens jobbande så tränade jag pingis. Jag tycker att mitt spel kändes ganska bra. Jag tänker mycket när jag spelar. Jag tycker att jag värderar bollarna bra. Sen är det ändå så att flera av dom jag möter är mycket bättre än mig. I en match var jag nära att förlora ett set med 11-0. Jag låg under med 10-0 och sen lyckades jag vinna en poäng i alla fall. Så på ett sätt känns det lite tufft att träna, fast samtidigt är det ju roligt att träna med spelare som är bra. Bättre träning kan man ju nästan inte få. Dessutom är ju pingisträningen bra för min hälsa, oavsett hur bra eller dåligt jag än spelar. 

 

Onsdag: 

Helt ledig dag. Jag sov bort större delen av förmiddagen. Sen blev det mat och mycket skrivande. Succesivt så börjar jag få ner alla tankar i skrift. Jag har dom senaste dagarna tänkt hur mycket som helst på allt möjligt och jag har fan haft kaos i mitt huvud. Allt känns så rörigt och då mår jag nog bra av att skriva om allt jag tänker på. Under eftermiddagen och kvällen tränade jag pingis igen. Det kändes även då ganska bra. Jag kämpar och försöker göra mitt bästa. Sen känner jag ju att vissa delar i mitt spel inte håller, men jag kan nog inte räkna med att jag kan spela så mycket bättre med tanke på att jag möter spelare som tränar betydligt mer än vad jag gör. Jag får vara nöjd med att min träning gör att det känns bra i kroppen. 

 

Idag: Ännu en ledig dag. Hade tvättstugan på morgonen och sen var jag bara inställd på att jag skulle ta en långpromenad på ca 10 km. Så fick det bli och långpromenaden kändes bra och nu behöver jag inte känna att jag har rört mig för lite denna veckan heller.  

 

Konstprojektet gick riktigt bra idag. Helgerna brukar vara ännu bättre så om det fortsätter som tidigare så blir ju hela denna veckan hur bra som helst när det kommer till att tjäna pengar på konst. 

 

Under kvällen kollade jag en hel del på Youtube och jag har också skrivit väldigt mycket. Rätt skönt att bara få försvinna in i sin egen bubbla och skriva ner allt som man för stunden tänker på. Sånt mår jag bra av.

 

BILDER: SÖNDAG - TORSDAG