Jobbar på gör man och jag funderar samtidigt på vad jag ska söka för schema till nästa år. Jag trodde för några dagar sen att jag visste vad jag ville, men nu känner jag att jag inte vet riktigt vad jag egentligen vill. Jag är i alla fall inte säker.

 

 

 

 

 

Nu är det ny vecka igen och jag vet i alla fall at jag har en massa jobb. Vissa pass vet jag at jag gilllar och andra pass vet jag redan nu att jag inte kommer att gilla överhuvudtaget. Denna veckan ska man ju också tänka lite mer på hur man vill ha det på jobbet nästa år. Det är ju dags att söka nytt schema. Jag tror nu att jag vet vad jag inte vill ha. Frågan är mer vad jag vill ha. Sen kan det ju vara skillnad på vilken schema jag vill och vad jag sen får. Jag hoppas jag får något som inte innan känns allt för jäkligt att köra efter. Jobbet är ju ändå något som man lägger ganska mycket tid på. Klart att jag då vill ha ett schema som känner att jag trvis med.

 

Annars har jag en period nu där jag inte ska göra så mycket. De blir mest dom där vardagliga sakerna som är ständigt återkommande. På ett sätt känns det skönt att inte har för mycket. På ett annat sätt kan det kännas lite tråkigt att inget utöver det vanliga händer på typ en månad. Man får bara vara i det vanliga ett tag, och det går ju bra, men lite tråkigt är det också. Jag väntar just nu  mest bara på två saker. 

 

 

 

Efter detta så kan man börja blicka framåt till nästa år. Då har man ju säkert massor av pengar och många roliga saker på gång. Nu blir det mest att gå runt i vardagen och jag kan ju alltid tycka att jag är så ball och häftig i mina nya snygga kläder som jag köpte på markanden i lördags.

 

 

 Jag är jättenöjd med mina fynd av tex kläder som jag hittade på marknaden igår. Snygga, coola och jävligt bra kvalitet!!😍😍

 

 

 

 

 

Nu har den snön lagt sig i Vänersborg och då får man väl säga att hösten är över för i år och nu är det vinter. Man kände ju redan igår att det var kallt så att snön skulle komma var väl inte helt oväntat. Jag kan vl inte säga att vintern för mig är någon "favvoårstid", men det finns ju ingen mening med att klaga. Snön faller ju, eller så faller den inte, oavsett vad om jag gillar vinter eller inte. 

Idag har jag massor av saker jag vill få gjort. När jag tittade mig omkring i morse så började jag fundera på om jag har fått gjort nånting denna veckan. Det känns inte så när jag ser hur mycket jag har som jag bara vill få fixat. Det känns nu som jag har massor av saker som jag bara känner att jag måste få gjort idag. Jag får göra vad jag hinner med och sen får man inte glömma att vara avspänd, leva i nuet och njuta av livet. 

 

Jag gick några varv idag. Över 1 mil säkert. Jag fick lite shoppat. Jag köpte säkert mycket skit som jag inte behövde, men jag hittade i alla fall några riktigt kläder. Jag är jättenöjd med dessa. Snygga och bra kvalitet.

Jag trivs bra när det är denna marknaden i Vänersborg. Jag myser mycket och jag hittar alltid bra grejer, till ett bra pris och allt man köper brukar det vara riktigt bra kvalitet på. Några av dom som står och säljer känner man ju igen från tidigare år, och då vet man ju att man får bra grejer liksom. Mat som man köper när det är marknad brukar smaka extra gott. Det kanske beror på att man promenerar runt så mycket. Man liksom extra hungrig efter allt travande i flera timmar :)

 

De finns ju några höjdpunkter varje år som jag alltid se fram emot. Det kan tex vara Bokmässan och Musikhjälpen. Oktobermarkanden i Vänersborg är också på den listan av höjdpunkter varje år som jag alltid ser fram emot.

 

 

 

 

Höstmörkret kommer tidigare för varje dag som går. Jag gillar kvällarna nu för det blir lite mysigare att sitta inne och slappa. Jag tror att jag läser eller lyssnar på mer böcker och kollar fler filmer under när det är höst. Speciellt på kvällarna kan det nog bli mycket slappande med sånt.  

 

 

Jag har funderat mycket den senaste tiden. Jag har tex tänkt på om jag är en person som är bra eller dålig på att  ta kritik. Samtidigt kan jag också funderat på om jag är bra på att ta beröm och andras bekräftelse. Spontant skulle jag säga att jag nog är ganska dåligt på att ta både kritik och beröm på något bra sätt. Blir jag kritiserad kan jag ofta bli arg. Det kanske inte alltid märks på mig, men innerst inne är det så. När det kommer till att få beröm och andras bekräftelse så blir jag ofta skenerad och jag skruvar ofta jag lite på mig. När någon tex säger till mig att jag är bra på något så brukar jag ofta säga: Nja...det finns andra som är bättre än mig på detta. Får jag kritik så vet jag att jag ofta tycker att: 1. Den personen som kritisrerar mig har inte med det att göra, eller 2. Personen vet inte vad hen pratar om. Att ja skruvar på mig, blir skenerad och att jag säkert också visar lite osäkerhet när jag får beröm, kan säkert med att göra att jag är, och alltid har varit en väldigt blyg person. Min självkänsla är väl kanske inte den bästa och jag har också genom åren ofta fått höra hur jäkla dålig jag är på typ hur mycket som helst. Därför kanske jag har svårt att tro på den som ger mig beröm och bekräftelse. Jag har ju så ofta fått höra det motsatta liksom. 

 

 Nu säger jag inte att sätten som jag agerar på när det kommer till detta är rätt. Jag påstår inte heller att jag vet till 100% att jag är en person som reagerar på dessa sätt när jag får kritik eller beröm. Detta är bara tankar som kommer upp i mitt huvid just nu. Jag har inte tidigare tänkt så mycket på dessa saker. 

 

Elak eller snäll? 

Jag har ofta fått höra att jag är väldigt snäll, men jag har också fått höra av många att jag är elak och en otrevlig person. Kan man vara både och. Då är jag nog den personen i så fall. Jag tror att jag gärna vill vara en snäll person, men jag strävar inte så mycket efter att andra människor ska tycka om mig. Jag är nämligen rätt övertygad om att hur mycket jag än skulle sträva efter att vara snäll mot alla, så skulle ändå inte alla tycka om mig. Dessutom har jag fått bekräftat hur många gånger som helst att om man är för snäll, då blir man lätt utnyttjad och lurad av dom man är snäll mot. Man ska ju inte vara så snäll så att man blir dum. 

 

Jag hart ibland fått höra att jag är en elak person. Flera personer har sagt till mig att jag är en person som tar bort människor i mitt liv som bryr sig om mig och vill vara mina vänner. Det kanske har varit så ibland, men det är ju inte helt oviktigt vad jag själv vill också. Vissa vill man ju inte vara vän med och jag kanske inte heller vill att vissa ska bry sig. Känner jag att jag inte litar på en person av någon anledning så vill jag ju inte ha med personen att göra. Det känns ganska självklart för mig. Jag har ibland gett vissa personer flera chanser, men när jag gång på gång har känt mig sviken så väljer jag till slut att klippa helt och aldrig mer bry mig om dessa personer. Det känns också ganska självklart när jag väl kommer till den punkten att jag bestämmer mig för att klippa. Det är ju ofta något som jag har tänkt på ganska länge innan det väl händer. 

 

Det finns ändå många som tycker att jag är en väldigt snäll person. En del säger att jag till och med är för snäll, men jag känner ju själv att jag helst vill vara det. Även om jag egentligen inte bryr mig så mycket om vad andra tycker om mig så känner jag för min egen del att jag mår bra i längden av att försöka vara så snäll som det bara går. Sen finns det ju en gräns. Man kan ju inte vara så snäll så att man blir dum. 

 

Jag är inte en perfekt människa. Jag har ju mina svagheter. Men jag jobbar verkligen med mig själv hela tiden för att känna att jag mår bra av allt jag gör. Det gäller att göra saker som känns rätt. Man får lita på magkänslan. Jag vill göra saker som jag på sikt inte får dåligt samvete eller ångest över att jag har gjort. Jag känner mig just nu mer avspänd än någonsin, och även om mitt liv inte är perfekt (det kommer det ju heller aldrig att bli) så är jag för det mesta nöjd och glad. Jag mår bra och jag hittar hela tiden ny kraft och energi. Jag har massor med saker på gång hela tiden och även jag långt ifrån lyckas med allt som jag tänker att jag vill göra så finns de massor av saker som vet att jag kommer att få göra ändå.

 

Man vet aldrig hur livet blir, men jag mår bra oavsett liksom. Jag kan inte alltid hjälpa eller påverka att saker och ting händer mig som inte är så roliga, men jag kan alltid påverka hur jag hanterar allt som händer mig. Jag tror också att lever man bara i nuet så löser man alltid alla grejer på bästa möjliga sätt. Nuet är ju det enda spm jag egentligen kan påverka. 

 

Nu ska jag fortsätta min fredag med att bara fatta att livet är underbart att leva. Jag mår bra och det ska jag fortsätta med att göra.

 

 

 

 

 

 

Många har nu frågat mig om jag tycker att det var värt över 5000 kr. Jag svarar JA. Det var värt varenda krona och ska jag vara helt ärlig så tror jag att jag hade kunnat spendera över 10 000 kr på lunchen med Alexandra om det hade varit något som hade krävts av mig  för att vinna auktionen. Nu räckte det med ca 5000 kr. Jag tror att vissa tänker att det bara var en lunch och om jag nu tycker att detta bara hade varit en lunch, vilken som helst då hade ju naturligvis 5000 kronor varit alldeles för mycket pengar. 

 

För mig handlade besöket i Stockholm om mer än bara en vanlig lunch. Jag gillar ju att åka till Stockholm, pengarna gick till Barncancerfonden och jag får träffa Alexandra som är en person som jag har sett upp till som fan i flera år.  Om jag bara ser till allt detta, då har jag inga problem med att det kostar 5000 kr eller mer. Jag får lite känslan av att många som frågar mig om detta var värt vad det kostade vill att jag liksom ska ångra mig. Jag ska liksom fatta att man inte kan betala 5000 kr för bara en lunch. Jag fått samma fråga efter att jag har gjort liknade saker tidigare. Jag har haft samma känsla då. Man vill liksom påpeka att jag kunde ha gjort något annat för pengarna och att jag nog borde ångra mig. Det verkar som man tror att jag är dum i huvudet som inte fattar att jag lägger mycket pengar på än det ena är det andra. Jag vet vad jag skulle kunna få istället för dom pengarna som jag har bränt till förmån för Musikhjälpen, eller som nu senast för Barncancerfonden. Men jag vill ju göra dom grejerna jag gör, och då betalar jag vad det kostar, och jag har inga problem med att fixa det och göra det. Dessutom har jag blivit en person som ine ångrar saker längre. Jag är i nuet och tänker framåt.

Det viktigaste för mig i livet är att jag mår bra. Jag mår bra av att jag bara kan, och har möjligheten att skänka mycket pengar till välgörande ändamål. När jag väl har budat hem nånting så mår jag bra över att ha något att se fram emot. Vet jag tex att jag ska träffa en person som jag ser upp till som fan. då mår jag ju ännu bättre av att veta att jag snart kommer att få göra detta. När jag väl får göra alla dessa grejer som jag har budat hem till förmån för välgörenhet, och får träffa personer som jag beundrar och ser upp till, då fattar väl vem som helst att jag mår bra detta också. Dessutom vet ju dom man träffar att man har betalat mycket pengar så dom är ju väldigt noga med att ta hand mig på ett sätt så att jag mår bra. Lägger man ihop allt detta så kan man ju inte må annat än bra, och det är viktigt för mig. Jag mår bra över att jag kan. Jag mår bra när jag väl får genomföra dom auktionerna jag vinner. Jag mår ju också bra efteråt när jag tänker tillbaka på vad jag har gjort, vilka jag har fått träffa och vad jag har fått uppleva. Jag njuter och myser av känslorna som det ger mig efteåt liksom. Detta lever jag sen med i nuet och framåt

 

I detta med att jag skänker pengar till välgörenhet och sen får göra roliga saker för  att jag betalar mycket pengar för än det ena än det andra handlar i slutändan om att jag ska må bra. Jag mår bra av många olika anledningar och därför blir ju tex en lunch med Alexandra som jag får för att jag har skänkt mycket pengar till barncancerfonden mer värd för mig än dom där 5000 kronorna som jag har betalat för det. För mig var inte detta bara en vanlig lunch, vilken som helst. Jag betalar ju också för att jag ska må så bra som möjligt. Så man kan ju säga att jag investerar i mig själv.  Alexandra var ju också den snälla och goa tjej som jag alltid har trott att hon är. Jag är ju nu bara så glad hela tiden över att jag fick träffa henne. Detta får mig ju också att må väldigt bra, och det är bara därför jag vill göra det jag gör. JAG VILL MÅ BRA LIKSOM.

 

Söndag är det och jobbat har jag gjort. Vädret är lite gråmulet och duggregnar har det gjort. Det ju höst liksom. 

Arbetspasset var lugnt och bra. Jag tycker att den söndag jag har av arbete, en gång på sex veckor är det bästa passet jag har. Man börjar ca 05:00 på morgonen. Sen kör man något varv, har en paus på minst en halvtimme, kör vidare, får en paus till, lite mer körning, tar rast och sen kör man bara 3 timmar till och hux flux så är dagen slut. 

Passet är så lugnt om man ser till vad man  kör och hur gott om tid man har, så när man går hem för dagen så känns det bara som att man har varit på arbetet, men man har liksom inte jobbat. Kul att man kan få betalt ändå😊

     

 

Jag har haft en arbetsdag denna lördag. Den var ganska lugn under förmiddagen och när jag sen körde 3 timmar under eftermiddagen så tuffade det till sig ganska ordentligt. Det var väl ungefär vad jag hade räknad med innan. 

 

Det som känns skönt är att jag håller en avspänd och bra nivå. Saker som jag har varit mer stressad över förut blev jag inte lika stressad över idag. Jag var inte optimal i varje sitution som jag hamnade under detta arbetspasset, men känslan från den är dagens arbete är jag riktigt nöjd med. Det känns som jag har tagit det där med avslappning till en bättre nivå än vad jag någonsin har varit i tidigare. Jag har aldrig varit så lugn och avspänd som jag känner mig just nu. Det finns mer och ta av om jag funderar kring denna dagen. I vissa situtaioner kan jag komma till en ännu  bättre nivå, men jag känner att jag är nöjd med denna dagen. Det var ändå ganska tufft under eftermiddagen och då måste jag kanske vara 20% mer avslappnad än vad jag lyckades vara idag. Men ... ändå känner jag att jag höll en bra nivå. Det är lite coolt är jag känner så.

 

BILDER FRÅN DENNA ARBETSDAG.

 

 

 

 

Jag är i alla fall skönt avspänd nu. Allt blir bara så¨mycket lättare. Det blir skönare att jobba, skönare att greja och man mår bra hela tiden. Att vara avspänd och leva i nuet känns väldigt bra. Man får typ en myskänsla i kroppen. 

 

Det har blivit fredag igen och i eftermiddag ska jag jobba på mer med busskörningen igen. Från och med i eftermiddag och fram till måndag så blir det mycket jobba, äta sova. Jag hinner väl med nånting annat också, men det är mycket jobb som jag har att hålla fokus på. 

 

Jag såg nu på min sk arbetsida som finns på nätet att jag redan nu har fått mycket ledigt under vecka 50. Det är ju Musikhjälpen den veckan och därför vill jag ju vara mycket ledig då. Eftersom jag nu vet att jag får ledigt så mycket som jag ville den veckan så vet jag ju också att jag kan ta mig ner till Lund där Musikhjälpenburen kommer att stå i år. Jag har aldrig sett det live så det blir ju en rolig och säkert också mysig upplevelse för mig. Jag gillar ju Musikhjälpen så jävla mycket liksom.

 

Det snurrar en del i mitt huvud nu. Jag tänker på allt möjligt och tankarna liksom blandar sig med varandra. Kansske hänger en del ihop med varandra eller så är det helt olika tankar, beroende på vad jag tänker på. Allt detta vill jag sortera upp och skriva ner, men det är inte så enkelt. Det är ju ganska djupgående tankeverksamhet som jag är inne i just nu. Det gör väl någonstans att jag inte bara kan skriva ner allt hur lätt som helst och sen när man har gjort det så tar man nästa grej och bara skriver ner det. För mig krävs det nog att jag samlar mig lite och mellan varje mer djupgående tanke, innan jag bara hux flux kan skriva ner nästa grej. Det blir ju så mycket hela tiden liksom. Men jag vill ändå få ner allt i text och få ut et på min blogg. Att bara släppa och gå vidareär inet min grej. Att bara låta tankar snurra hela tiden och sen inet komma vidare, det är inte bra heller. Jag vill bli färdig så att jag sen kan gå vidare. Jag vill ju bara leva i nuet och tänka och gå framåt.

 

Hmm...  

Nu snurrar tankarna väldigt mycket i huvudet. Jag har tankar m hur mycket saker som helst. Jag känner att jag bara vill få ner allt i skrft här på bloggen så fort som möjligt. Annars kommer jag själv inte vidare på något sätt. Får jag inte ner allt jag tänker på skrift så kommer jag förmodligen att fastna i grubblerier som innehåller tankar som är helt omöjliga att "vinna" över. Man kommer liksom inte vidare. Man kan ju heller inte backa tiden och få saker och ting ogjorda. Kan jag inte gå framåt och inte bakåt då står man ju bara på ett ställe och stampar. Jag känner att det är farligt nära nu att det ska bli så får mig. 

 

Därför: Nu ska jag försöka blogga om alla tankar jag har och alla dessa insikter som jag har fått den senaste tiden. DETTA ÄR JÄVLAR INTE LITE! Två saker har framförallt gjort att jag har så mycket somjag tänker på, och har kommit till så många insikter. 

 

1. Jag skrev min självbiografi.

Det gjorde att jag helt plötsligt bara förstod varför jag under åren har gjort som jag har gjort när det tex kommer till relationer mad andra männsikor, eller när jag  bara har bestämt mig för att göra något som jag egentligen vet inte är så smart att göra. Alla dessa tankar om vad jag började förstå vill jag nu skriva. Man tar liksom skrivandet vidare till en nivå till. Jag känner att jag måste få ner tankarna skrift. Fixar jag inte det då kommer jag att få svårare att leva på det sätt som jag vill leva. Jag vill tänka nu och framåt. Genom att bara börja skriva ner tanakarna så är jag i nuet. När jag skriver så tänker jag framåt.

 

2. Jag började prata mer med människor om mina tankar

 

 En sak är att skriva om alla tankar man har. Det har jag snart gjort i 10 år nu. Det har varit min väg att gå när det kommer till att jag ska må bra så bra som möjligt. En annan grej är ju att prata med folk som man vekligen litar på om sina tankar. I över ett år nu så har jag prata med några personer om saker som handlar om tankar som jag har haft länge, och också kört fast med. Tankarna har gett mig ångest och jag har känt mig så jäkla dåligt och dum. Varför fattade jag inte bättre liksom. Vissa tankar har också handlat om vad jag upplever att jag har gjort mot andra människor som jag på något sätt har haft en nära relation till. Jag kan länge efteråt ha gått och tänkt att vissa saker som jag gjorde var fel, men nu när jag i över ett års tid har pratat med  några människor om  hur dom har upplevt vissa perioder i livet med mig så har nästan alla sagt att jag inte har gjort några fel, och tycker dom att jag har gjort så förstår man fullt ut varför jag har gjort som jag har gjort. Det har varit skönt att jag har fått dom svaren. Jag inser ju att jag inte behöver känna så mycket kring olika saker som har varit.

Jag tog en tur med tåget idag. Jag ville hälsa på brorsan som bor i Falkenberg. Hans dotter Stella fyller 1 år imorgon och jag gav naturligvis henne en present.

 

 

 

Det var mest chillla som gällde hela dagen. Man käkade gott bara hade det bra. Det är ju ett bra liv.

 

 

Här kommer lite frågor och svar.

Har haft en bra AVSPÄND dag idag med. Detta med maximal avspänning som jag känner just nu är en fantastisk skön känsla. Jag har jobbat på idag och precis som igår så upplevde jag att avspändheten gör att jag klarar av jobbbet bättre. Man blir heller inte så trött. Avspändheten hjälper mig alltså också att spara energi. 

 

Imorgon och på torsdag är jag helt ledig från busskörning. Jag ska ut och åka tåg igen. Mot nya resmål liksom. Vart jag ska får ni veta imorgon. Det är ju bra att jag flyttar på mig. Jag kan ju också flytta på mig. Jag är ju inte ett träd liksom.

Jag försöker fortsätta denna dagen med att hitta maximal avspänning. Det går sådär tycker jag. Jag klarar det, men jag får ofta sig till mig själv att jag ska slappna av mer eller bara ge fan i att skynda mig. 

 

I natt blev jag riktigt rädd. Jag drömde en dröm. Jag vet inte om det var en mardröm eller en trevlig dröm. Jag drömde i alla fall att jag låg naken, på en 6 år äldre kvinna. Jag tänker inte säga hennes namn. När jag är i denna dröm så vaknar jag av en sån jävla hög smäll. Hjärtat håller ju på att stanna på mig och dessutom blev jag ju skit rädd. Jag trodde ju att det var någon utanför min dörr som försökte göra inbrott eller nåt. Typ att någon står utanför och slår en slägga i dörren. Nu vet jag ju ändå att man kommer ju inte in så lätt för det är ju en säkerhetsdörr. Jag vaknade i alla fall av denna enorma smäll som lät som en bomb. Jag fatta först ingenting, men sen går jag ut i halen och ser att min spegel har ramlat ner ifrån väggen. Själva spegelglqaset hade inte gått sönder, men själva ramen och allt annat som håller i glaset delade sig ju och gick sönder. Det är väl bara att kasta denna nu då. 

Efter denna smäll och insikten av att spegeln i hallen är förstörd så tog det lång tid för mig att somna om. Jag hade ju dessiutom blivit så jäkla rädd smällen och det gjorde säkert också att jag hade svårt att somna om. När jag sen vakna i morse och skulle ta mig till jobbet så var jag skittrött. Det gick tillslut bra att jobba i alla fall. 

 

Nu har jag några timmar rast innan det är dags igen. Jag ska fan hålla mig så avspänd och lugn som jag bara kan. Jag känner ju att när jag klarar av att hitta den där maximala avspänningen att jag då mår så himla bra. Jag blir då liksom i ett tillstånd där det bara känns mysigt att jag är jag och ingen annan.

 

Idag har det känts bra precis hela dagen. Jag har varit absolut maximalt avspänd och lugn. Hela tiden har jag tänkt efter först innan jag svarar eller agerar. Jag har gett andra männskor tid när dom har pratat med mig. Ingen stress eller att jag liksom hela tiden är på väg till nästa grej. Jag tar mig tid och jag avslutar hela tiden det jag har påbörjat. Det har bara känts så skönt att jag har hittat mitt max när det kommer till avslappning igen.  Jag har den senaste tiden nämligen känt mig väldigt stressad och spänd, men idag vände det verkligen.

 

Jag hoppas jag håller detta framöver också. Kanske kan jag komma ner på maximal avspänning utan att jag ens tänker på att jag ska slappna av. 

 

Det är väl också så att jag känner en stor inre frid just nu. Jag har liksom gjort vad jag har orkat och kunnat när det kommer till att slutföra mina mål som jag har satt upp, och som jag vill fixa innan 2019. Just nu är det bara att vänta och hoppas på att allt jag har gjort ska räcka. Skulle jag inte klara allt fullt ut innan 2019, då är det ju inte värre än att det bara är så. Jag har gjort så gott jag kan och därför behöver jag ju sen inte ångra eller fundera på att jag skulle gjort så mycket annorlunda. Den känslan gör säkert också att jag nu har hittat den maximala avslappningen.

Har en skön ledig dag. Jag började denna dagen med att ta en promenad på några km. Ville få igång sirkulationen i kroppen.  

 Det är ju fint väder. Känns som sommar ju!! Helt sjukt att det är så i mitten på oktober, men det kanske är något man får vänja sig vid i famtiden. Jag gillar alla fall höstens alla fina färger. 

Jag gillar denna outfit. Jag vet inte exakt varför, men jag tycker bara den är rätt cool. Jag har kommit på mig själv nu att jag har valt denna outfit vid ett tiotal tillfällen sen typ våren 2017. Innan såg jag typ aldrig ut såhär. Jag gillar  denna style, men jag känner samtidigt  att jag kanske skulle försöka hitta något annat som jag känner att jag vill ha vid den typen av tillfällen då jag har valt ha ju  denna outfit som ni ser på bilden ovan. 

 Detta är väl egentligen inget problem för mig.  Jag säger  bara att jag kanske ska försöka variera klädstilen mer när jag har en utekväll eller nåt liknade. Det är ju bara att jag är så dålig på det där med kläder och vilka plagg som passar med varnadra. Men jag får väl testa mig fram lite så kanske jag kommer på något som jag känner att jag trivs lika bra med som detta helsvarta. Det är ju häftigt att få känna sig lite cool ibland.

 

 

Jag känner mig lite tom och jag funderar väl inte på något speciellt just nu. Det känns som att alla tankar jag tänker nu kommer jag ändå inte vidare med. Det var ju en lång dag igår och det är säkert en förklaring till att man känner, och har känt sig lite tom idag. Jag vet ju att känslan snart vänder, kanske redan imorgon. Jag låter mig vara i den där känslan av tomhet just nu. Jag vill alltid vara nära mina känslor och jag vill aldrig kämpa emot det jag faktsikt för stunden känner. På sikt är jag övertygad om att jag mår bra av att bara låta mig känna precis det jag faktsikt känner.

Jag har haft en lugn lördag. Har jag inte sovit så har jag bara slappat med någon bok, podd eller så har jag kollat lite andra bloggar. Jag följer väl inte så många bloggar, men jag kan ibland få för mig att jag ska sitta några timmar och bara titta runt på allt möjligt av sånt som finns i bloggväg. Jag är imponerad av människor som verkar vara så jäkla kretaiva och driftiga. Sånt ser man ju inte bara i bloggar utan även i vloggar eller på Instagram. Vissa verkar ju göra coola, roliga och spännade grejer varje dag. Ibland kan jag önska att jag var så jäkla driftig själv. Jag orkar sällan vara i farten med allt möjligt, i  ett sånt högt tempo och under en långa perioder. Jag tycker det är jätteroligt att se andra vara i farten på det sättet som dom är. Det kan ibland ge mig mcyket inspiration och energi.

En sak som gör mig ledsen och också förbannad när det kommer till tex bloggar, Instagram och Youtube det är allt detta hat som många får utstå dagligen. Jag råkar ibland kolla lite kommentarer och jag undrar egentligen vad hur en människa orkar slösa sin tid på att typ ha så mycket negativa åsikter och skriva så hatiska kommentarer som vissa gör. Även om mycket av det jag läser inte är riktigt till mig så får jag så sjukt dålig energi av det. Mycket av dom hatkommenterarna man läser är ju också på en sån sjuk och äcklig detaljnivå. Det känns dom som att dom som sprider den typen av kommentarer verkligen vill träffa dom ömma punkterna som dom vet är väldigt känsliga för den personen som dom utrycker sitt hat mot. Hur orkar folk bry sig om att sprida detta hat och inte bara ta tag i sitt eget liv och göra något vettigt med det istället. 

Nu är det ju också så för mig dom senaste åren att jag har ju haft möjlighet att träffa några av dessa personer som är stora med sina sociala medier. (Jag träffade ju tex Alexandra igår) Jag kan inte förstå hur någon  kan skriva hat till tex vissa av de personerna som jag har träffat och suttit och pratat med, tex över en lunch. Jag upplever ju på nära håll att dom jag har träffat är hur snälla och goa människor som helst. Detta med alla elakheter och hat som folk sprider gör mig därför ännu mer ledsen och förbannad eftersom jag tycker att folk kan ha så fel i det dom skriver. 

 Ja, många tankar kan man ha om detta med hatiska människor på nätet, men jag väljer att inte fundera så mycket kring dom längre. Det ger mig ju som sagt bara så dålig energi. Bättre att berätta om något som är betydligt roligare och som i alla fall ger mig mer positiv energi. Jag har ju ett ekonomiskt mål som jag vill nå i november. Jag har ett för oktober också, men jag inser nu att jag inte riktigt kommer att fixa detta fullt ut. Men det roliga är att det gör ingenting för i november så får jag förmodligen in så mycket pengar så det täcker upp den delen som jag känner att jag inte fixar nu i oktober. Oktober månad är ju heller inte körd. Jag kan ju fortfarande lyckas med mitt ekonomiska mål under denna månaden. November är ju ändå rätt säker på, även om mycket kan hända tills dess. Sen är det ju bara december kvar, och då kan jag i alla fall redan nu se att jag nog kommer att fixa mitt slutgiltiga mål som jag har satt upp för 2018. Blir allt rätt i slutändan, då spelar ju det ingen roll att jag har misslyckats med några sk delmål på vägen dit. Dessutom sägs det ju att det kan vara bra att misslyckas ibland. Det är ju viktigt att lära sig att hantera motgångar och misslyckanden också. Om man sen ändå lyckas i slutändan, då är ju motgångarna kanske dom som i slutändan har gjort att man har kommit på hur man sen ska göra för att lyckas. 

 

Detta blev en riktigt trevlig fredag! Idag har jag gjort ett besök i Stockholm. Jag åkte upp för att jag skulle träffa snälla och goa Alexandra Nilsson.

 

För en tid sedan så budade jag hem en auktion.  Detta var just en lunch med Alexandra Nilsson och pengarna som detta kostade mig gick oavkortat till välgörande ändamål. 

 

Jag kommer kanske att blogga mer om detta vid ett senare tillfälle. Just nu vill jag mest bara säga att jag är nöjd med allt. Alexandra var den snälla och goa tjej som jag alltid har trott att hon är. Ända sen jag började läsa hennes blogg och följa henne i andra sk sociala medier så har jag sett upp till henne. 

 

 

Jag har sen jag var riktigt liten varit fascinerad och nyfiken på rymden. Jag tänker Nasa, atstronaut, raketer, månlandningar, rymdstation, liv på andra planeter. Finns det någon ände av rymden och vad finns då bakom det som vi idag bara kallar för rymden? 

 

Ibland kan jag sitta och typ "knarka" olika klipp som handlar om rymden på tex Youtube. Bara att få se en uppskjutning av en raket är ju grymt häftigt.  Oftast är det väl människan utforskning av rymden som jag är nyfiken på.  Jag kanske är mest nyfiken på vad Nasa gjorde under slutet av 60-talet och 70-talet. Från den tiden kan jag "knarka" hur många Youtube-klipp som helst. 

 

Här kommer några klipp av allt som finns att "knarka" loss på. Jag gillar att ha detta som ett tidsfördriv när jag inte har så mycket annat att göra. Mycket är ju så grymt häftigt!!!

 

 

 

That's one small step for men, one giant leap for mankind.

 

 Apollo 13. Mot typ alla odds så lyckades astrounaterna ta sig tillbaka till jorden. Jim Lovell, Fred Haise och Jack Swegiart lyckades ju ta sig tillbaka till jorden igen.

 

Innan Apollo 13 skulle ge sig iväg mot månen så skulle egentligen en astronaut vid namn Ken Mattingly ha varit med på Apollo 13, men läkarna trodde att han skulle få mässlingen upp i rymden och därför fick han inte åka med. Däremot rundade  Ken Mattingly månen som kapselpilot på Apollo 16, och mässlingen fick han aldrig. Jim lovell som var med på Apollo 13 hade vid ett tidigare tillfälle rundad månen med Apollo 8. Fred Haise skulle ha åkt upp i rymden och till månen med Apollo 18, men det uppdraget blev inställt pg.a nedskärningar. Jack Swigert  Lämnade astronautyrket. Han blev senare invald i den sk Kongressen i Colorado. Men han dog i cancer innan han han tillträda.

 Apollo 16. John Young gjorde nu sin 4:e rymdfärd. Upp med utrusning och sen blev det en åktur med "månbil"på månen. John Young lyckades plöja upp en kabel som hade grävds ner för att ge information från ett invecklad värmetransport expriment. John Young gjorde totalt 6 rymdfärder.

Den sista Apollofärden. Astronauterna körde sönder sin månbil. En stänkskärm gick sönder och gjorde att dom duschades av damm. Man fick laga stänkskärmen med gamla kartor som hölls fast med en teleskåpklämma. Jag minns att mormor berättade för mig att hon hade sett denna månfärd vid ett tillfälle på TV. Hon trodde att astronauterna var fulla. Det sparkades ju stenar och sjöngs av glädje. Astronaterna hade väl bara kul liksom. Man sjöng: "Här på månen, med mössan på svaj, i den sköna månaden maj..."( fast det var ju december) "Gissa om jag häpen blev, 

 när jag ett par månögon fick se"...

 

 

 

 Nu blir det skönt att få vara ledig fram till måndag. Jag ska bara se till att vara maximalt avslappnad och njuta av den ledigheten jag nu har. Jag har känt under veckan att jag inte har återhämtat mig ordentligt efter allt grejande och jobbande. Jag har bara kört på. Jag var lite sjuk och dåligförra veckan. I måndags gick jag upp 03:00 på natten bara för att jag ville hinna få gjort mer än vad jag hade fixat annars. Allt detta har jag nog fått betala lite för. Jag har känt mig trött, sliten och haft mer ont i kroppen än vanligt. Jag har kanske inte kommit ner i varv ordentligt efter jobbandet. Jag har inte rört mig så mycket heller under veckan.

 

Man har känt sig lite mörbultad, men nu har jag möjlighet att bara skita i allt och bara slappa med tex musik och poddar. 

 

Idag vill jag få mycket gjort. Framförallt nu när jag har min rast på några timmar. Idag är det sista arbetsdagen för denna veckan. Jag ska försöka röja undan lite idag så att jag får den helgen som jag vill ha. Rolig och lugn liksom. Kul att helgen börjar redan ikväll!!! 

 

Imorgon ska jag upp till Stockholm och det ska bli kul, även om jag känner mig lite nervös. Fast jag tror ändå att det kommer att kännas bra. Jag ska ju få träffa en person som jag länge har velat träffa. Skulle jag inte ta den chansen nu så kommer jag att ångra mig. Sen är det ju alltid kul att få åka till Stockholm. 

 

Fast jag måste göra färdigt denna dagen först. Jag har massor att göra nu med saker som jag vill få klart idag. 

Igår blev det en lång dag. Jag klev upp mitt i natten och började greja. 3 timmar senare jobbade jag på i bussen. Sen gick jag hem på rasten och fortsatte med vardagligt "trökgöra". Sen blev det mera jobb i bussen. När jag kom hem på kvällen kände jag mig ganska mörbultat i kroppen. Det var skönt att bara gå och lägga sig efter den långa dagen igår. Upp klockan 03:00 på natten och i säng klockan 20:00. Det blev för mycket.

 

 

 

Annars är det som vanligt. Jag har inte så mycket planerat, men på något sätt vet jag att jag kommer att ha mycket att göra i alla fall. Har man inte mycket att göra på fritiden så brukar det bli så att man får jobba på som fan med busskörnigen istället. Jag hoppas ändå att veckan blir så bra som jag nu tror att den kommer att kunna bli. Det är ju roligt att få åka till Stockholm och att detta sker ganska kort efter att jag har varit på Bokmässan. Det är kul att jag ibland gör lite mer än bara det gamla vanliga. Det behöver man ju unna sig liksom.

 

I helgen har jag tagit det lugnare än på länge. Jag stängde liksom in mig lite. Jag kände att jag ville stanna upp och få tid till att fundera kring massor av saker. Jag vet inte om allt jag har tänkt på sen har gjort att jag har kommit fram till något speciellt. Men det är ändå varit skönt att bara ha fått krypa in i sin egen "bubbla". Det jag lätt kan säga att jag känner det är att jag mår bra, och jag är nöjd med väldigt mycket i mitt liv. Att jag nu fick några dagar med mycket tid för funderingar gjorde kanske att många av mina tankar landade i mer ödmjuka beslut. Mycket har liksom handlat om att jag ska vara snällare och inte så hård.

 

Jag grejar så mycket nu och det känns som allt också ska krångla för. Det gör ju att jag får greja ännu mer för att få ordning på sånt som från början inte blev riktigt rätt. Den senaste tiden har jag känt har haft problem att lösa som både har handlat om jobbet och sånt man grejar med på fritiden. 

 

Jag har ju också många målsättningar som jag vill ska vara klara innan 2019. Eftersom det bara är oktober, november och december kvar av detta året så kommer allt så nära nu, oavsett vad det än är. Det känns då som jag får mer att göra ju närmare jag kommer ett slutförande av någon grej. Jag får liksom kämpa mer mot slutet för att jag ska kunna fixa allt. Det är lite jobbigt ibland. 

 

Jag kan ju heller inte vänta med allt till sista minuten, för då får jag för mig att jag inte hinner med. Eller så är det det jag kanske ska göra? Det kanske är bättre att bara vänta med allt tills det knappt finns någon tid kvar till förberedelser. Sen blir det så att man bara tar tag i det viktigaste för stunden. Man hinner ju inte så mycket mer eftersom man har väntat in i det sista. Det kanske är bättre att bara ta allt lite som de kommer? Det blir ju lätt så annars att man grejar med så mycket skit som i slutändan visar sig vara helt meningslöst att ha grejat med, men jag vet inte vilket som är rätt eller fel att göra. DET KÄNNS SOM HUR JAG ÄN VÄNDER OCH VRIDER PÅ DETTA SÅ FINNS DET BÅDE FÖRDELAR OCH NACKDELAR. ÖHHH... 

 

Hösten är här på riktigt nu. Det kan man väl säga nu. Det lite mörkare tidigt på morgonen och det blir också mörkt tidigare oh tidigare på kvällarna. Hösten har ju annars många fina färger när man tittar på träd och buskar. Jag tycker att det är ganska mysigt med höst. Jag blir mer sugen på¨att göra saker som just är lite mysigt. På sommaren blir liksom inte sånt som man försöker få till en myskänsla på samma sak. Jag läser mer böcker under hösten. Jag tittar mer på serier och TV-program överhuvudtaget. Har jag möjlighet så är jag faktiskt ute mer på restauranger, krogar och liknade ställen. Jag vet inte varför det är så för mig, men allt har väl med den där lite mysiga känslan som jag så ofta har lätt för  hitta under hösten.

 Igår hade var jag satt på utbildning. Vi gick igenom allt möjligt. Vi gjorde bl.a lite övningar som gick ut på att man skulle backa mellan koner som var uppställda. Det skulle vara lite trångt och så.

Idag har jag jobbat på som vanligt  och det var första riktiga arbetsdagen på en vecka. Jag var ju ledig mycket förra veckan och igår var jag ju som sagt satt på utbildning. Jag ska jobba på lite i eftermiddag också, och nu får det väl mest bli att ta det lugnt och mysa lite. Jag annars lite grejer som jag skulle vilja hitta en lösning på, men jag kan tänka mig att försöka lösa problemet senare i veckan istället. Man behöver ju inte greja som om det vore ens sista dag i livet. 

 

Jag har ju skrivit tidigare att det nog är bra för mig att bara stanna upp lite ibland och fundera på vad som känns mest rätt att göra. Vad som sen är rätt, det vet man ju typ aldrig förrän efteråt. Under tiden får man väl lite på sitt eget omdöme.