Jag fick för ett tag sedan en önskan från en följare om jag inte kunde skriva lite om mina tankar och åsikter kring näthat. Dessutom har flera stycken undrat om jag personligen har blivit mycket utsatt för näthat. Jag tänkte nu att jag skulle försöka skriva lite om vad jag tänker och tycker kring detta. 

 

När jag tänker på näthat så är min första tanke att jag bli rädd för det. Jag är så rädd för att jag en dag bara ska acceptera, eller bara vänja mig vid det. Det är ju precis det jag inte vill göra. Det är egentligen rätt sorgligt att det finns så många människor som känner så mycket ilska hat så att dom känner att dom måste "vräka" ur sig detta på andra personer. I grund och botten handlar det väl om att många inte mår bra. Dom borde kanske söka hjälp för det, men många har säkert inte ens kommit till insikt med att dom är en: Hatisk, sur och bitter person. 

 

Själv kan jag tänka när jag får någon hatisk kommentar att jag inte ska bry mig. Jag tar bara bort det, använder mig av "blockfunktionen" och sen tänker jag inet mer på det. Jag glömmer och gå vidare. För mig funkar det.  Jag tror att det bästa jag kan göra är att inte bry mig. Jag vill inte ge några sk troll något utrymme i mina sociala medier. Jag bryr mig sällan om att svara och jag är ju heller inte skyldig att svara någon om nånting. Det jag också har märkt är att när en hatisk kommentar blir publicerad, så föder det lätt en ny. Mer och mer människor hänger på och sen kan drevet vara igång. Detta slipper man ju om man från början bara tar bort "skiten" Jag tycker detta är en väldigt sorglig del av internet. Det visar ju bara att på tok för många människor inte mår bra och att dom är missnöjda med hur dom  lever sitt liv.

 

På frågan om jag har blivit utsatt för mycket näthat genom åren så är nog svaret nej. Jag upplever inte att jag får, eller har fått  så mycket hat eller ens otrevliga och elaka kommentarer. Jag har ju som sagt varit ganska snabb med att ta bort "skit" som folk skriver till mig. Dessutom har jag ju inte så många följare så även om man skulle få nånting, så blir det ju aldrig mycket

 

Jag är glad för att jag har en känsla av att dom flesta som på olika sätt hör av sig till mig på nätet skriver snällt, stöttande och ibland också gulligt och mysigt. De finns mycket som jag mår bra av med mina sociala medier och jag är glad att jag känner så. Jag hoppas att man i framtiden ser en trend som går mer åt att fler är snälla mot varandra på nätet. Om fler tänkte så, då skulle säkert också väldigt många fler må mycket bättre. Det viktigaste är väl att man mår bra. Inte mycket annat spelar väl någon roll annars?

 

 

Jag  har ju nu varit ledig i två dagar.  Idag och igår har jag totalt "stegat"  över 40 000 steg. Med alla andra steg som jag ahr gjort så räcker det med att jag går fram och tillbaka till jobbet en gång denna veckan och sen har jag nått mitt mål som är över 70 000 steg på 7 dagar.  Nu kommer det att kännas bra i kroppen under resten av denna veckan i alla fall. Jag skulle ju kunna sätta mig stilla och inte göra ett skit och ändå må hur bra som helst. Det är "great" när man rör på sig och känner att kroppen "svarar" som man vill att den ska göra.

 

 

Skönt att man är lite ledig igen. Jag slutade tidigt idag och nu är jag ska jag inte börja jobba förrän på fredag.

 

Jag hade tänkte först att jag skulle använda min ledighet till att röja och städa upp lite. Jag har samlat på mig så mycket grejer. Massor av skit rent ut sagt. Jag har lite svårt för att slänga saker. Jag vill liksom inte vara som en "maskin" som bara totalrensar, fast innerst inne vet jag att det är mer rätt att göra.

 

Jag tänkte börja röja idag, men sen såg jag framför mig hur mycket det var att göra med detta. Det kommer att ta hela min ledighet att få bort allt och jag kommer att köra skiten ur mig. På fredag börjar jag en ganska tuff arbetsperiod och den varar några veckor. Det är nog smartare och vila lite nu när jag är helt ledig. Jag får ta det där röjandet vid ett senare tillfälle. Jag känner ändå att jag måste fixa det för jag är så trött på att se allt som bara blir liggande och skräpar. 

 

Min semester börjar i mitten på juni. Det är ju faktiskt ganska snart. Då har jag nog hur mycket tid som helst för att röja och göra andra saker. Dessutom kommer väl denna pandemi att fortsätta över sommaren och då finns det ju mycket man inte bör göra som man kanske annars hade gjort. Jag tänker i alla fall ta detta med coronaviruset på allvar så länge detta pågår och till Folkhälsomyndigheten säger något i stil med att man har fått full kontroll. 

 

 

 Ny vecka igen. Det har varit skönt med 3 dagar av ledighet, men nu är det dags att jobba. Fram till fredag har jag en ganska "soft" arbetsvecka, men sen börjar en ganska lång period av mera arbete och mindre ledighet. Det är bara att köra på och tjäna pengar. 

 

Annars är allt som vanligt. Jag tänker fortfarande på att ta det försiktigt i dessa pandemitider. Jag är ute och går mina promenader och förra veckan tycker jag själv att jag var väldigt duktig. Denna veckan tänkte jag bli ännu bättre. 

 Jag ska också försöka röja och storstäda lite denna veckan. Jag har så mycket skit som bara ligger och skräpar.  Jag känner att jag snart får ta tag i detta och denna veckan passar ganska bra med tanke på hur jag jobbar och är ledig. 

 

 

Idag är det 1 maj och det är skönt att få en extra ledig dag och en ledig helg. Jag är fortfarande inne i en ganska soft arbetsperiod, men från och med nästa fredag så ser det tufft ut för resten av månaden. Det ska jag inte tänka på mer nu. Har jag det "soft" då ska jag ju bara njuta av det och vara i nuet. 

 

Jag mår bra och massor med saker har ju känts bra den senaste tiden. Med pengar går det jättebra och det gör ju säkert att jag bara mår ännu bättre. Det är ju mindre stressande när ekonomin känns trygg och stabil. Som man vill ha det liksom. Klart att jag mår bra av det också. Att jag klarat av att investera så bra och så mycket under april månad. Det känns coolt och jag tänker inte känna mig något annat än glad och stolt över det

 

Promenaderna och mina mål med dom sätter jag hur lätt som helst och känner att det är bra fart i kroppen på mig. Idag har jag tex varit ute på en runda på ca 12 km. Det var inte jobbigt alls att gå det där varvet. Det kändes bara skönt och avspänt. Effekten av att jag rör mig bra gör ju också att jag tar tag i mer saker och jag tänker mer positivt kring att även ta tag i sådana saker som man kanske normalt sätt inte tycker är så roliga. Allt känns liksom lättare. Även vardagligt "trökgöra" kan nu kännas kul att greja med. Dessutom känns det ju skönt att jag hela tiden vill gå ut och röra på mig och jag vill inte sluta röra på mig för då vet jag att jag ganska snabbt kommer att må skit. Den vetskapen motiverar mig till att tta röra på mig  och hela tiden ha mål att sträva efter.  Detat funkar för mig och det känns så skönt i hela kroppen. 

 

 

Nu känns det väldigt bra. Idag föll allt på plats och jag kunde se hur mitt grejande och kämpande med att få loss pengar äntligen gav resultat. Nu rullar det lika bra som under den perioden som jag hade det som bäst. Nu är det lika bra som förr och alla fel jag tidigare har gjort med pengar spelar egentligen ingen roll längre. Dessutom tror jag ju att min ekonomi bara kommer att bli bättre och bättre och mer stabil för varje månad som går. Man vet ju aldrig vad som händer och hur livet blir, men allt känns i alla fall riktigt bra nu.

 

Jag gjorde ju väldigt mycket för några år sedan för att jag skulle få den ekonomi jag länge hade drömt om. Sen sabbade jag för mig några år senare och nu har jag förverkligat den där drömmen jag hade en andra gång genom att rätta till allt de som blev fel för mig. Idag föll det liksom på plats. Det känns väldigt bra. Jag är glad och lättad att jag fick allt att funka.

 

 

 

Jag har en ganska tuff arbetsvecka med 4 megalånga arbetsdagar. Jag ska försöka ta det väldigt lugnt mellan arbetspassen under denna perioden. Jag har grejat ganska mycket dom senaste 2 veckorna så nu gör jag nog bäst i att tagga ner och bara fokusera på jobbet. 

Skönt ändå att man får ledig tre dagar på raken i slutet av denna veckan. Det kommer att kännas i kroppen på fredag, men då har jag ju ändå en hel helg kvar att återhämta mig fullt ut på. Jag ska som sagt försök ta det ganska lugnt när jag väl har mina lediga timmar. Det blir en nice vecka detta. 

 

 

 

Ibland vet man inte hur man ska göra eller vad man ska säga till vissa människor. Ibland känner man bara att det bästa kanske är att inte säga nånting. Fast ibland känner man att man bara bör säga precis det man faktsikt tänker. Jag får för mig att jag kan bli tokig annars om jag hela tiden väljer att inte säga ifrån när jag innerst inne tycker att någon pratar en massa skit.

 

Jag har dom senaste månaderna på något sätt låtit en person lura i mig att hans fru lever fast hon i själva verket är avliden sen länge. Även om jag inte blir lurad, jag vet ju att personen ljuger eller bara inbillar sig en annan sanning en hur det faktiskt ligger till så har jag inte sagt ifrån. Den här personen inbillar sig att hans fru lever, fast hon är död. Den här mannen pratar ofta med mig och när han gör det så pratar han alltid som att hans fru skulle vara i livet. Han säger till mig att hans fru hälsar till mig och frågar sen om han ska hälsa tillbaka från mig. Jag vet och har vetat sen länge att hans fru är avliden, men ändå svarar jag att han får hälsa tillbaka, som om hon är i livet. Naturligtvis borde jag väl säga något annat, samtidigt vet jag att när andra har sagt till honom att hans fru faktiskt är död och att han borde acceptera det och gå vidare så blir han sur och ledsen. Jag bryr mig inte så mycket för detta är ju ingen person som jag umgås med eller ens bryr mig om överhuvudtaget. Det är mer en person som man liksom stöter på eftersom Vänersborg är en liten stad och alla vet vem alla är. 

 

Jag tänker att jag borde vara hård och bara säga till honom att jag vet att hans fru är död så sluta prata med mig som om hon vore i livet. Samtidigt är mannen som jag tänker på lite egendomlig och ärligt talat är han inte riktigt som han ska. Man får intrycket av att det är något som fattas, om jag säger så. I ärlighetens namn så bryr jag mig nog för lite också. Vill han prata som att hans fru är i livet så skiter väl jag egentligen i det. Det spelar mig ingen roll. 

 

Samtidigt blir jag lite trött på att alltid höra detta som nu har blivit ett evigt tjat från hans sida om att hans fru lever, fast hon är avliden sen flera månader tillbaka. Så fort han ser mig pratar han alltid så.  Jag borde väl säga precis vad jag vet och tycker och tänker. Samtidigt känner jag att jag inte orkar bry mig. Sen tänker jag ju att jag vill ändå slippa höra det där eviga tjatandet och ljugandet och då måste jag väl säga ifrån? En dag säger jag nog att att han får sluta prata med mig som om hans fru är i livet. Om detta sen gör att han slutar prata med mig helt så är det ju bättre än att jag hela tiden får höra på allt skitprat om att någon lever som egentligen är död. Sen är det väl kanske svårt för vissa att ta in att en person som man en gång delade sitt liv med inte finns mer. Det kan jag förstå, men det betyder ju inte att jag vill lyssna på sådana sagor i alla fall. 

 

Skönt att man har blivit ledig igen. Jag slutade jobbet gansak tidigt så jag har haft ledig hela eftermiddagen och nu är jag ledig i helgen. Rätt skönt för jag har jobbat ganska tufft denna veckan. Dessutom har jag fortsatt att greja ganska mycket när jag har kommit hem från jobbet. Nu har jag i alla fall valt att tagga ner lite och jag ska göra så hela helgen. Annars blir det för mycket. 

 

Jag känner mig  nöjd med denna veckan. Jag har tagit bra ekonomiska beslut och jag har framförallt gjort ALLTING rätt. Pengar in går bättre än på flera år och att det är så beror på att jag gör just det jag gör nu. Mina tankar om hur jag ska göra för att få ut max av mina pengar har jag tänkt på i många år och nu när jag konkret kan förverkliga mina tankar så har jag nytta av alla förberedelser har gjort, och allt tålamod jag har haft. När jag räknar på hur jag får det nu och framöver så är det bättre än vad jag först trodde och hade kalkylerat. Naturligtvis känns allt detta väldigt bra för mig. Det känns extra bra när jag har kämpat så länge för att få det som jag vill. Den känslan är svår att beskriva, men den gör inte ont och känns inte jobbig i alla fall. Man är glad och lättad och kanske känner man sig lite tom också, men på ett positivt sätt. 

 

Annars är det som vanligt. Jag är försiktig när det kommer till att göra saker där jag träffar folk. Detta med coronapandemin är ju inte över än och jag tar det på lika mycket allvar nu som jag har gjort dom senaste veckorna. Detta är inget man bara kan strunta i och det vore oansvarigt, dumt och vårdslöst av mig att tex inte följa Folkhälsomyndighetens rekomendationer om hur vi bör förhålla oss. Jag har stor respekt för detta. Viruset är otäckt och jag är rädd, men jag tänker i alla fall inte oroa mig i onödan. Men jag tycker att alla i mesta möjliga mån ska göra vad dom kan för att skydda sig och andra mot att bli smittad. Tänk en och kanske fem gånger till på om du verkligen behöver göra den där utekvällen eller träffa människor som du normalt sett inte träffar. Är det så jäkla viktigt i just dessa tider? Sånt tycker jag alla ska tänka på. 

 

 

Jag har haft en riktit tuff arbetsdag. En lång dag och mycket att tänka på hela tiden. Ibland känns det att man lever om man säger så. Allt känns ändå bra nu för jag tycker att jag hanterade dom flesta situationer som jag hamnade i på ett bra sätt. 

 

Jag har fått många mail, meddelanden och brev idag som handlar om alla möjliga saker. Allt kommer på en gång liksom. Jag shoppade tex ganska mycket på nätet förra veckan och just idag har jag fått många mail om att den ena leveransen efter den andra typ är på väg. Andra grejer har jag också på gång och mycket förbereder jag denna veckan för att sen åstakomma det jag vill nästa vecka. Jag är mest taggad på att fixa dom pengarna som jag vet att jag kommer att tjäna om jag bara det som jag har funderat på under hela april att jag ska göra. Jag borde ha gjort det redan i mars, men då kom ju allt detta med coronaviruset in i bilden och jag vågade inte riktigt göra nånting. Nu känner jag mig mer säker på vad jag ska göra och då kör jag på det.

 

Jag känner mig lite deprimerad, men mycket känns ju bra också. Ibland mår jag bra, ibland mår jag dåligt och det går i "vågor" just nu. Det får vara som det är. Jag orkar inte bry mig om andra saker än vad jag har att göra och greja med just nu. När det blir maj, då ska jag mer ta reda på hur jag egentligen mår och vad jag ska göra för att bara må så bra som möjligt. 

 

 

 

Ny vecka och det känns bra att börja den med en ledig dag. Jag har varit ledig i helgen också, så jag ska inte klaga. 

 Annars har jag mycket saker som jag väntar på att få hem denna veckan. Jag har beställt massa saker så som kläder, parfymer och andra grejer som jag tror mig behöva. Dessutom vet jag att det kommer ett och annat paket som jag inte har beställt, men som jag får ändå. Jag får väl detta för att jag är Danne liksom :) Jag ska i alla fall inte beställa mer grejer nu. Jag känner jag får lugna mig lite. Jag har väl redan för mycket grejer i mitt hem och jag borde göra ett röjande och sälja eller kasta saker som bara ligger och skräpar, men det är för tråkigt att ta tag i så jag skjuter sådant fixande på framtiden.  Hmm..