Jag sitter och funderar på det faktum att jag snart kan säga att jag har haft den bloggen i 10 år. Jag håller på med detta år ut och år in för att jag tycker det är roligt. Det finns egentligen inget annat som får mig att hålla på med detta. Den dagen jag inte tycker att detta är roligt längre då kommer jag att lägga av. Jag vet ju naturligvis inte när den dagen kommer, men någon dag blir det säkert så. 

 

 

 

1. En sak är ju att det har ju bara att köra på när det kommer till att blogga. Man behöver ju inte vara bra på det. Man får ju blogga i alla fall. Under tiden som man håller på så utvecklar man ju sitt skrivande och sitt sätt att formulera sig. Jag tycker själv att jag var ganska dålig på att skriva när jag började med bloggen. Men det känns nu som att jag har blivit så sjukt mycket bättre efter 10 år av bloggande. Jag har ju övat på att skapa texter, och det är väl då klart att man blir bättre på det. 

 

2. Bloggen har också hjälpt mig att komma till den där punkten där jag faktiskt helt ärligt kan säga till mig själv att jag mår bra. Jag har absolut haft perioder där jag har mått fruktansvärt dåligt. Jag har framförallt haft perioder där jag har haft väldigt mycket ångest. Bloggen har nog hjälpt mig ur det där och idag mår jag ju bättre än någonsin. Istället för att prata av mig och betala dyra pengar för att gå i terpi hos någon psykolog eller liknade så har jag bara bloggat ner alla möjliga tankar om allt möjligt. Jag tror att om man bara är helt ärlig med just sånt man tänker på, så mår man bättre efter att man har fått skriva ner det. Jag vet att mitt bloggande har varit avgörande för jag faktiskt mår så bra som jag gör idag. På ett sätt är ju min blogg också min psykolog. Den är ju också en bra vän. Den låter mig skriva precis det jag vill. Den säger aldrig till mig att den inte orkar jobba med mig längre. Jag får skriva av mig så mycket som jag själv vill och när jag lämnar bloggen så bestämmer jag själv när jag vill komma tillbaka och öppna mig igen. Jag behöver inte bestämma någon tid för när jag ska besöka bloggen, och när jag än väljer att skriva, vad jag än väljer att berätta så finns den alltid där för mig. 

 

 

 Slappar i massagestolen och mår bra💙💙

 

 

 

 

Jobbat idag har jag gjort. Jag har haft en ganska bra och lugnt pass. Imorgon har jag också ett ganska bra pass och sen blir jag ledig i tre dagar igen. 

 

Jag har grejat med allt möjligt idag. Det blev nästan för mycket. Jag kom på mig själv med att försöka göra minst 5 saker samtidigt. När jag tex ska gå ut med soporna så tar jag soppåsarna samtidigt som jag tar på mig kläder och sen när jag håller i alla påsar så försöker jag ta på mig ryggsäcken. Jag kommer också på samtidigt att jag ska panta burkar osv,. Det blir liskom för mycket grejande när jag försöker göra allt samtidigt i samma sekund. 

 

Jag har nu fixat tågbiljetter till Lund. Hotellet har varit bokat sen länge så nu är det bara att vänta på att Musikhjälpen ska dra igång. Jag får se om jag kommer att trivas i Lund under några dagar i vecka 50. Jag tror det. Jag gillar ju Musikhjälpen. Klart att jag vill vara på plats liksom. Jag har ju aldrig sett det live och det vill jag i alla fall göra en gång i livet. 

 

 

 

Jag är hemma från jobbet igen. Jag har haft en ganska tuff arbetsdag. Den var i alla fall tålamodsprövande. Jobbigt på ett sätt, men jag håller mig ändå väldigt avspänd. Även om jag känner att någon situation som jag hamnar i känns riktigt jobbigt. Även om jag är jävligt trött på vissa saker så lyckas typ hela tiden att behålla lugnet och vara helt avspänd. Det har hänt nåt med mig den senaste tiden. Jag har kommit ner en nivå till. Det känns bara jäkligt bra. Jag känner mig väldigt avspänd hela tiden, och jag behöver knappt tänka på det. Jag bara är det liksom.

 

 Jag har nu tänkt att jag ska försöka komma ner ytterligare en nivå. Men vad det exakt handlar om det publicerar jag i ett inlägg på nyårsafton. Jag tänkte ha som nyårslöfte att jag ska nå en ännu bättre nivå av avspändhet, men mer än så säger jag alltså inte nu. 

 

 

 

Jobbar gör man och jag känner mig lite trött och sliten. Jag har typ vaknat klockan 03:00 varje natt och sen har jag inte kunnat somna om. När man vet att man har perioder med ganska mycket jobb så känns det lite tufft att man inte somnar när man lätt kan sova 2 timmar till innan man behöver gå upp ur sängen. öhh...

 

Jag fick se på min sk "jobbsida" på nätet att jag nu kan se vilka dagar jag har ordinarie ledighet på det nya schemat som jag ska börja köra på V 51. Egentligen börjar ju allt söndag V 49, men jag börjar med att vara ledig. 

 

Vecksa 50 är det ju sen Musikhjälpen och jag sökte ju ledigt redan i augusti när jag visste datum för Musikhjälpen och att "buren" skulle stå i Lund. Då fick jag ju naturligvis tanken att dit ska jag åka. Så tror jag väl också att det blir. Jag har bokat hotell i Lund under några dagar i alla fall. 

 

Det som blev så bra nu med min ledighet det är att jag fick se att jag under denna veckan som Musikhjälpen pågår så behöver jag bara ta ut 3 semesterdagar. Men jag blir ändå ledig i 9 dagar. Min ordinarie ledighet som jag har både före och efter dom dagarna som jag skulle ha jobbat på vecka 50 lägger sig alltså så bra så att jag helt enkelt kan vara ledig i över en vecka. Det blir ju en bra start för mig på det nya schemat. Jag börjar med att ta ledigt i 9 dagar. Det var inget som jag visste när jag sökte semester. Jag sökte ju bara för att jag vill fokusera helt på #MH18. Ibland  blir det där med att söka ledigt riktigt bra. Man söker några dagar ledigt , får ledigt och huxflux så får man några dagar till att inte behöva jobba på.  Nu längtar jag ännu mer till måndagen den 10:e december. Då ska jag njuta av varenda minut i hel vecka.

 

BILD FRÅN FÖRRA ÅRETS MH

 

 

Annars har jag inte så mycket planerat. Jag vet att det är min sk sopvecka denan veckan. Jag kör lite gröna tunnor och ibland går det hur lätt som helst, fast ibland kan man bli jävligt irriterad över att ingen av mina grannar verkar vilja underlätta utkörningen för mig. Jag ska inte gå in på detaljer, men ibland undrar man hur folk tänker när det kommer till hanteringen av sina sopor.

 

Jag var ju bra på att köra mina promenadrundor förra veckan. Hoppas jag är lika grym denna veckan. Det behövs ju för det känns ju så jäkla bra i kroppen efteråt. 

 

Sköna lediga dagar. I morse var jag ute på en långpromenad igen. Det kändes bra. Det var fint väder under hela rundan .Det känns inte som det är en vintermånad just nu. Jag skulle nog säga det är fina höstdagar fortfarande. Den snö som föll i slutet av oktober ser man inte mycket av. Skönt är ju det.

 

Annars njuter jag mest av ledigheten. Jag har varit på Koppargrillen och käkat lite. Efter maten där så har jag legat och läst lite. Snart har jag läst ut Alexandras bok. Jag fick skrivet ånga blogginlägg igår och jag hoppas att jag kan få gjort ganska många idag också. Jag har många tankar om detta året. Dessutom fyller ju min blogg snart 10 år. Jag har väl en del att säga om detta också i olika blogginlägg så det är bara att köra hårt med inläggen och få ner allt man funderar på i skrift. 

 

Det är skönt att bara vara ledig. Jag slappar mest och tänker egentligen inte så mycket på nånting. Jag är mest lättad över att jag i onsdags valde att inte buda hem den auktion som sen hade gjort att jag hade fått ta en tur till Stockholm för att besöka en radiostudio. Det har under dom senaste dagarna mer och mer sjunkt in att den grejen inte hade varit något för mig. Jag tänkte ju länge på det och stundtals så ville jag åka, men nu är jag som sagt mest lättad över att jag i slutändan inte brydde mig. 

 

Jag tänker också att jag har det väldigt bra. Även om mitt liv inte är perfekt, så känner jag mig ändå nu rätt nöjd över att mitt största bekymmer under de senaste två veckorna har handlat om att  jag inte kan bestämma mig om jag ska åka till Stockholm eller inte. Om jag inte känner att jag har större problem än så, då lever man ju ett ganska bekymmersfritt liv. Det får man väl ändå säga? 

 

Vid så många tillfällen har jag tänkt tanken att jag har det väldigt bra. När jag hör och ser hur andra kan ha det, vilka problem och livssitutaioner många har hamnat i så är jag glad varenda dag över att jag slipper ha dessa bekymmer. 

 

Idag blir det mycket slappa, blogga och läsa. Jag ska blogga några inlägg om detta året. Jag publicerar dessa inlägg på nyårsafton. Min blogg fyller ju snart också 10 år och jag har väl lite tankar om detta som jag vill blogga om. Boken jag läser på just nu är ju den som Alexandra Nilsson har skrivit och som kom ut för några dagar sedan. Jag nu i skrivandets stund bara läst något kapitel. Tanken är väl att jag ska hinna över halva boken till imorgon.  Slappandet tar jag efter att jag har bloggat och läst för mycket. Lediga dagar i mitt liv kan verkligen vara helt utan: Bekymmer, oro och ångest. Jag känner mig bara så lättad, samtidigt som jag är väldigt glad över att jag har det väldigt bra. 

 

Har en skön ledig dag, och jag ska ha två till innan jag ens tänker på någonting som har med busskörningen att göra. 

 

Jag var uppe ganska tidigt (05:00) och skutta i morse, men sen kröp jag ner i sängen igen. Jag sov väl 2 timmar till. Jag gick upp igen ungefär vid 09:00 och någon halvtimme senare så var jag ute på en promenad. Det blev 12 km och gansak fort gick det också. Jag ville liksom köra mer "POWERWALK" (PW) än promenad.

 

Man kan ju säga att det har snurrat mycket i huvudet dom senaste två veckorna. När jag fick den här promenaden så var det som alla tankar som jag har haft den senaste tiden bara försvann. NU tänker jag bara på nuet. Kanske funderar jag lite framåt också, fast efter dom senaste två veckorna så har jag lärt mig att jag nog mest ska tänka på nuet och också vara i det. Tänker man för mycket på sånt som komma skall och vad man skulle vilja göra i framtiden, då får jag känslan av att den där tomheten och tröttheten som man ibland kan känna, känns betydligt mer för att man inte bara väljer att leva mer i nuet. Hurvida detta är rätt eller inte ska jag låta vara osagt. Jag vet ändå att jag mår bäst av att leva, vara och tänka i nuet. Det jag gör just nu är nog det enda som jag egentligen kan vara söker på att jag kan påverka. 

 

 

 

Det var nämligen så att jag hade tänkt att buda hem en auktion, där pengarna som detta skulle ha kostat mig hade gått till Diabetesfonden ( om jag har fattat det rätt). Det var  denna auktionen som jag hade tänkt köra på.

 

Hade jag budat hem auktionen då  hade ju det inneburit att jag hade fått dra mitt i natten till Stockholm, eftersom jag skulle ha varit på plats klockan 07:00 imorgon. Jag hade tänkt att köra bil upp, haft några roliga timmar med Rix morronzoo-gänget, fått frukost och höra Molly Sandên sjunga live när jag är på plats i studion. Priset som auktionen slutade på hade jag lätt kunnat betala! Ja, lite mer hade det naturligtvis blivit om jag hade valt att buda hem det. Detta hade säkert blivit ett rolig upplevelse för mig, men jag kände igår att jag struntar i detta. Jag kände inte att jag ville detta tillräckligt mycket. Den här  känslan av att det skulle vara så sjukt roligt att få uppleva detta, den fanns inte hos mig. Den känslan har jag känt många gånger tidigare inför andra saker som jag har gjort. Tex när jag fick träffa Peg Parnevik, eller när jag för ca 5 veckor sedan träffade Alexandra Nilsson. Då kände jag så starkt att jag verkligen ville göra dessa saker, men så kändes det inte denna gången. Magkänslan sa liksom åt mig att inte göra detta, och då blev det inte så.