Det var nämligen så att jag hade tänkt att buda hem en auktion, där pengarna som detta skulle ha kostat mig hade gått till Diabetesfonden ( om jag har fattat det rätt). Det var  denna auktionen som jag hade tänkt köra på.

 

Hade jag budat hem auktionen då  hade ju det inneburit att jag hade fått dra mitt i natten till Stockholm, eftersom jag skulle ha varit på plats klockan 07:00 imorgon. Jag hade tänkt att köra bil upp, haft några roliga timmar med Rix morronzoo-gänget, fått frukost och höra Molly Sandên sjunga live när jag är på plats i studion. Priset som auktionen slutade på hade jag lätt kunnat betala! Ja, lite mer hade det naturligtvis blivit om jag hade valt att buda hem det. Detta hade säkert blivit ett rolig upplevelse för mig, men jag kände igår att jag struntar i detta. Jag kände inte att jag ville detta tillräckligt mycket. Den här  känslan av att det skulle vara så sjukt roligt att få uppleva detta, den fanns inte hos mig. Den känslan har jag känt många gånger tidigare inför andra saker som jag har gjort. Tex när jag fick träffa Peg Parnevik, eller när jag för ca 5 veckor sedan träffade Alexandra Nilsson. Då kände jag så starkt att jag verkligen ville göra dessa saker, men så kändes det inte denna gången. Magkänslan sa liksom åt mig att inte göra detta, och då blev det inte så.

 

 

 

 

 Idag tänker jag mest på om jag ska fixa det sista som behöver göras för att jag ska få åka till Stockholm, natten mellan torsdag och fredag. Jävlar vad svårt jag har för att bestämma mig. 

Jag kan i alla fall säga nu att pengarna är inga problem. Det är helt sjukt vad denna novembermånad går bra när det gäller att dra in tusenlappar. För ca 10 dagar sedan fick jag in en bra slant och idag var det så igen. Det kommer sen två datum till i november där jag får in riktigt bra med "cash"  Den grejen som jag grubblar fram och tillbaka på om jag ska göra eller inte i Stockholm kommer inte att "falla" pga att jag inte har pengar. Det jag tänker mer på om det är om det är värt att gå igenom allt för den korta tid som jag kommer att tillbringa i Stockholm, om jag nu väljer att försöka fixa denna grej som jag typ har funderat på i 14 dagar. 

Detta snurrar bara runt i mitt huvud. Jag vill väldigt gärna göra detta, men nånting säger mig att det är just nu mer rätt och klokare av mig att låta bli.

Jag har typ 8-10 timmar på mig att bestämma mig. Om jag inte bryr mig om att fixa denna grejen med Stockholm nu ikväll, då är det för sent sen om jag skulle ångra mig. Jag har ju tänkt fram och tillbaka länge nu. Jag har lika svårt nu som jag hade för två veckor sen att bestämma mig för om jag ska köra på denna grejen eller inte.

 Ikväll så kommer jag ju i alla fall att kunna släppa detta, oavsett vad jag väljer att göra. Ikväll vet jag ju hur det kommer att bli. Och sen är det som det är liksom. 

Jag hade ett tufft arbetspass idag. Skönt att man inte ska behöva köra detta passet så mycket mer nu. Jag tror jag kör detta en gång till innan jag byter schema. 

 

Det var ändå inte jättejobbigt att köra på idag. Det är väl så att när man redan innan vet att man har ett tufft pass framför sig så är jag kanske mer beredd på alla möjliga situationer som man ställs inför under ett arbetspass. Det gör säkert att man hanterar allt lite bättre än vad jag annars skulle göra. I slutändan gör detta också att arbetspasset inte känns som jobbogt som man innan kanske hade trott.

 

 

1. Det är ju kul att åka till Stockholm och om det blir av på fredag så blir det jag i så fall ska göra något utöver det vanliga. Jag tänker liksom: Ska man inte ta chansen nu när man har den. Viljan har jag, men det kan vara så att hjärtat och kanske också förnuftet säger något annat.

 

2. Om jag helt ska gå på min inre känsla så tänker jag nog att det är bättre för mig att strunta i detta. Det kan vara så att jag måste göra för mycket innan, och lägga ut mer pengar än vad jag i slutändan tycker att detta är värt. Jag har redan så mycket att göra denna veckan också. Ska mycket liksom bli ännu mer? Det kan lätt bli för mycket med allt. Det gillar jag inte. Jag får nästan lite panik att bara tänka på det. Samtidigt känner jag att jag har en chans att få uppleva något i Stockholm igen som jag vet att jag kommer att gilla. Efteråt komer jag att må bra och gå runt och njuta av känslan att jag har fått träffa lite spännade människor igen.   Samtidigt gnager den där tanken i mig att detta kanske inte är så bra som jag först tyckte att det var. Tycker jag att detta är värt allt de som detta faktiskt kräver av mig? Det är jag verkligen inte säker på denna gången.

 

 

 

Ny vecka har det blivit igen. Jag har jobb i 4 dagar och sen är jag då ledig i 3. På fredag kan det bli så att jag drar till Stockholm, fast detta vet jag inte säkert förrän typ sent på onsdag. Jag kan ju bestämma mig för att strunta i det när som helst. Chansen, eller risken för att det inte blir något är väl procentuellt sett större än att det blir ett besök där igen. Jag var ju också där för exakt en månad sen. 

 

Man får se om det blir något. Jag vet verkligen ingenting just nu så jag får bara vänta tills den dagen kommer då jag senast måste veta för att det ska bli nåt. Lite sjukt ändå att jag inte vet nu om jag ska dra till Stockholm om 4 dagar eller inte. Sånt kan mitt liv vara. 

 

Idag har jag ett arbetspass som jag tycker är det tuffaste passet att köra på det schemat som jag kör på nu. Detta passet ska jag bara ha en gång till innan schemabytet. Det känns bra för ska jag vara ärlig så gillar jag inte detta passet. Det är för "spretigt liksom. 

 

Nu ska jag ta tag i jobb och det är väl det enda jag vet att jag har att göra med under denna veckan. Sen får man se vad som händer mer. Kommer jag till helgen att vara på "hemmaplan" eller "bortaplan"? 

 

 

 

Jobbat på har man gjort idag också. Detta lördagspasset är ganska bra. Det känns alltid som tiden går ganska fort. 1, 2, 3 och sen är dagen slut och man känner knappt att man har jobbat eftersom körningen är bra och lugn. 

 

Fast, jag är inte rädd för att jobba. När jag nu också vet att jag hela tiden blir belönad med bra köring och längre perioder av ledighet, då håller man ju motivationen uppe liksom. Det nya bli nog bra med det nya när jag väl kommer igång. 

 

 Fredag har det blivit och jobbar på gör man. Jag har jobb även imorgon så det blir ju lugnt ikväll. Skönt att man ändå bara jobbar lördag och inte söndag. 

 

Nu har jag fått reda på vad jag får köra på för schema nästa år. Jag fick det jag sökte och det blev ett schema där jag har långa arbetspass, men jag får ledig några dagar extra i månaden. Jag jobbar ju liksom in den där femte dagen varje vecka när jag typ kör 2 timmar längre under varje arbetspass. Jag är inte säker på om jag har valt rätt, men nu provar jag detta och jag tror att jag kommer att trivas med det. Även om dagarna blir väldigt långa så tycker jag att jag har mycket bra körning. 

 

 

Ganska lugn avspänd dag. Jag har haft en bra arbetsdag. Hela denna veckan tycker jag är bra om jag tänker på dom pass jag kör. Nu får man väl också snart reda på vad jag får köra efter för scherma nästa år. Det blir ju spännade väntan, för mig alltså.

 

Har haft en lugn ledig dag. Först tänkte jag jag typ skulle ta en dag och inte göra ett skit. Bara slappa och kolla film eller nåt annat lugnt liksom. Men sen kom jag på att jag har ju tvättstugan och sen när man hade kommit igång där nere så röjde jag i uppe i lägenheten också. Jag hade ju massor av vardagliga saker att ta tag i. Jag bara körde stenhårt med sånt idag. Nu känns det bra och man känner sig ganska nöjd att man har tagit tag i sådana sakwer som jag typ skjuter på framtiden, tills jag bara får det där rycket och börjar röja.

 

Jag fick också in dom där pengarna idag som jag har väntat på i några dagar nu. Jag har ju en grej på gång, men jag vet ju inte om jag fixar den. Det är fortfarande så att jag tänker 100 gånger om dagen att jag ska ge upp och skita i detta, men sen faller ju den ena efter den andra "pusselbiten" på plats. Idag kom det ju in extra bra med pengar och med cash kan man ju lösa problem, inte alla, men ganska många. Om ganska exakt en vecka från och med ikväll så vet jag om jag lyckas eller inte. Jag vet om jag kommer att bry mig eller om jag väljer att misslyckas med flit. Man ska ju må bra också, orka med och känna att det är värt att slita arslet av sig för saker man vill lyckas med.

 

Imorgon ska jag jobba igen och nästa lediga dag får jag på söndag. 

 

I förrgår så gissade jag ju på vilka 3 som skulle bli programledare för årets Musikhjälpen. Nu när man nu vet så kan jag ju  konstatera att jag hade alla fel, och någon annat hade jag inte trott heller. Det är inte ofta mina tips går in när jag gissar just detta.

 

 

 

En dag till har gått och jag har väl mest fått kämpa mig igenom denna tisdag. Det känns lite som att jag får problem med vad jag än väljer att göra nu.  Men det känns ändå som jag hittar en lösning på alla möjliga problem som jag tycker att jag får. Det tar naturligtvis på mina krafter, men problem är ju till för att lösas och jag löser dom.

 

Nu skiter jag i allt. Jag kan inte göra mer nu med nåt. Nu slappar jag och får skön massage i min massagestol. När man sitter i den då glömmer man lätt alla bekymmer och problem som man har och kan tänkas få.

Jag har haft en ganska lugn dag, fast i morse så höll jag på att inte hitta plånboken och jag fick leta lite på morgonen. Jag måste ju ha den för jag har ju körkortet i den. Jag går ju inte till jobbet utan körkortet liksom. När jag till slut fick en tanke på var jag kunde ha lagt den så blev jag lite rädd. Jag tvättade ju igår och jag tänkte att jag kanske hade lagt plånboken i den jackan som jag slängde in tvättmaskinen. Som tur var vad det inte så utan jag hittade pllånboken i en annan jacka och då kändes det lugnt i magen igen. 

 

Jag jobbade sen bara 3 timmar för att sen få en rast på nästan 6 timmar. Väldigt lugn och bra körning var det också så jag blev inte direkt slutkörd. Dessutom har jag ju varit ledig i helgen också. Hade alltsdå en rast på 6 timmar och under den rasten så lagde jag lite mat. Jag kollade upp om det nu blir så att jag får in dom där extrapengarna som jag sen länga har räknat med att jag ska få in, just denna veckan. Det kändes bra efter att jag hade kontrollerat detta. Jag har ju en grej på gång och fixar jag inte dessa pengar då går det typ åt helvete. Men jag har ju tidigare sagt att chansen inte är så stor att jag fixar denna grej som jag nu har på gång. Fast nu känner jag nog att jag borde kunna klara det i alla fall. Det känns ändå som oddsen är bättre nu, men ingenting är klart förrän det faktiskt är klart. Om jag lyckas vet jag i slutet av nästa vecka. Det känns bra och ser bra ut, men man vet aldrig. Jag vill ju inte säga exakt vad det handlar om. Jag vet att många är trötta på mig, men om ni följer mig på olika sk sociala medier så kommer ni att fatta. Jag vill aldrig säga så mycket om nånting, innan jag har fixat och genomfört en grej. Ni som följer mig får bara acceptera att jag är sån. Jag vill heller inte ändra på det. 

 

När jag sen gick tillbaka till jobbet så var det APT (arbetsplatsträff) som gällde. 3 timmar tog det och sen var jag klar med jobb för denna dagen. Innan mötet satt jag också och kollade alla scheman som finns att söka för nästa år. Nu har jag också sökt och jag tänker inte vända vrida mer på det. Får jag som jag helst vill så bli jag riktigt förvånad, men naturligtvis så nöjd jag kan bli. Får jag det schemat som jag sökte som andra alternativ så blir nöjd. Får jag det jag sökte som tredje alternativ så funkar det för mig att köra på och jag kommer att vara nöjd med att jag inte jobbar så mycket helger då. Det fjärde alternativet som man också var tvungen att fylla i är inget dåligt alternativ, men jag vill helst inte ha det i alla fal. Det schemat innehåller lite för mycket av sådan körning som jag vill köra mindre av. 

 

Jag får se vad jag får. Det vet jag kanske redan denna veckan. De finns två scheman jag absolut inte vill ha, och dom tror jag att jag slipper. Gissar jag så tror jag att jag får det schemat som jag valde som alternativ nummer 2. Jag kommer att vara nöjd och inet gnälla om det. Man måste ju jobba liksom, och det är för och nackdelar med alla scheman. Det är svårt att få känslan av att allt blir perfekt liksom. Det kommer man ju aldrig att känna. Men mycket kommer att kännas bra och en hel del kommer inte att vara jobbigt, även om det känns tufft att jobba på ibland.

 

Nu har det blivit kväll och jag har väl ett annat blogginlägg till  som jag vill skriva. Det blir väl ungefär vad jag har tänkt att göra ikväll innan det är dags för sängen igen. Det har varit en bra och lugn måndag.