Behöver ju bara falla över mållinjen.

Jag känner mig fortfarande ganska tom. Jag har också blivit lite snurrig i huvudet. Jag gör vad jag har att göra under dagarna, men jag märker att jag kan glömma att jag ska göra något en minut efter att jag har tänkt på det. Den "urladdningen" som detta blev med att få loss alla pengar har nu gjort att jag känner mig så tom och snurrig.
 
Dessutom fick jag en tanke som jag snabbt kände att jag fick förtränga. Först kändes tanken jag fick bra och jag tänke för en sekund att jag gör någonting annat än att sätta mitt ekonomimål. Sen kom den där tanken att om jag gör något annat, då kommer jag att ångra mig och jag kommer återigen säga att jag har gjort fel. Målet under detta året har ju bl.a varit att jag ska göra sånt som känns mest rätt att göra. Det är inte alltid det samma som att göra vad man helst skulle vilja göra för stunden. 
 
Det vore ju väldigt fel av mig att inte slutföra detta nu som jag har kämpat med i ett halvår för att fixa. Jag får in dom sista pengarna imorgon , eller på måndag. Om jag inte bryr mig om att slutföra det jag har kämpat för nu när jag bara behöver "falla över mållinjen" Då gör jag ju naturligvis fel. Fixa jag inte detta nu när alla pengar finns och jag inte behöver kämpa mer med detta, om jag fixar allt nu, då är jag ju bara dum i huvudet om jag väljer att göra något helt annat än vad det var tänkt från början.
 
Problemet är nog den abstinens jag känner. Jag har pengar nu och ännu mera får jag väldigt  snart. Jag kan göra så mycket annat, och jag känner av ett litet beroende på att göra mer än att bara sitta still och vänta in vissa datum. Datum där jag vet att jag får in mer pengar. Pengar som jag sen investerar vidare och för att jag ska tjäna ännu mer pengar. Allt detta känns mest rätt att göra just nu. Det känns värt att kämpa in det och hålla på i ca sex månader med det, men samtidigt är det ett helvete när de finns så mycket annat som jag skulle vilja göra, för pengar som jag redan har, men jag kan inte för då sabbar jag det jag verklogen vill göra, och som känns mest rätt att göra. 
 
När det nu känns lite tomt och snurrigt, då tappar man lätt fokus. Det får inte hända nu. Jag är ju på "mållinjen". Jag ska ju bara falla över den. Semn är ju mitt mål med min ekonomi klart för i år. Fan ta mig om jag sabbar allt nu!
 
 



.

(null)
 
(null)
(null)
 
 
 
 



🏓🇸🇪




Seminarieprogrammet💜

Kul att seminareprogrammet till Bokmässan (27-30 SEP) nu har släppts! Jag ska ju till Bokmässan i Göteborg i höst. Jag har ju inte så mycket som jag har planerat in att jag ska göra i år, men Bokmässan bestämde jag mig för redan efter förra årets Bokmässa att jag skulle besöka igen. Det var kul att vara där liksom. Klart jag ska åka igen då.
Bild från 2017..
 
 
 
 



ITTF Kaisa China Open.




Mycket känns ändå bra nu.

(null)
Jag känner mig fortfarande lite tom och jag vill helst bara få semester, vara helt ledig och typ inte göra ett skit. Samtidigt finns de många saker som jag bara vill få fixade. Det är inte så lätt när jag tänker så. Sanningen är väl den att jag vill mer än vad jag orkar. Huvudet vill mer än vad kroppen tål.
 
Jag tror ändå att denna tomheten som jag nu känner släpper snart igen. Det är ju ändå så att mycket känns ganska bra nu. Jag fått som jag vill med min ekonomi igen. Det känns så bra att jag bara kan rätta till alla dom fel som jag tycker att jag gjorde förra året. I slutet på denna veckan, eller i början på nästa vecka kommer det in ganska mycket pengar. Ungefär en månadslön, om man ser till vad jag har för att jag kör buss. Man kan ju inte klaga på att man får en summa av två månadslöner in, i en och samma månad.
 
Jag grejar ju också på med självbiografin. Och jag är nog rätt säker på att jag får klart allting innan min semester. Det är ju målet i alla fall. Med klart menar jag att jag ska få alla mina berättelser klara, så att jag bara kan trycka på knappen för publicering. När jag sen väljer att publicera, det har jag inte bestämt mig för än. Jag känner att det bör bli ganska snart efter att jag har fått alla inlägg i ett publiceringsläge. Väntar man för länge då finns det ju risk att man känner att man måste ändra eller skriva mer osv..igen. Jag måste ju bli klar någon gång och bara bebstämamig at nu är denna självbiografi klar.  Man kanske kan strunta i "semster-bloggandet"?  Istället köra självbiografi-blogg under hela den perioden som ajg har semester. Vi får se hur det blir, men det känns i alla fall bra  att jag nu kan se att jag snart kommer att bli färdig med min självbiografi.
 
Annars får vi se vad jag hittar på inom den närmaste framtiden. Jag har ju under detta året varit väldigt noga med att inte göra om dom fel som jag tycker att jag gjorde förra året. Ett fel var ju att jag klantade mig med pengar. Detta har jag inte gjort i år och jag har ju därför lyckats vända på allt så nu har jag ju snart den balans i min ekonomi som jag vill ha, och hade innan jag klantade mig.
 
Ett annat fel som jag tycker att jag gjorde förra året var ju att jag grejade för mycket och var ute på för många  saker. Detta gjorde sen att jag gick in i den sk väggen. Jag tog helt slut och när den känslan kom så orkade jag ingenting. Det var inte roligt, men jag har tänkt på detta under det här året. Jag har tänkt på vad jag ska göra, eller inte göra för att det där med att gå in i väggen inte ska hända igen. Jag struntar i mer nu... och säger mest nej till saker, även om jag känner att jag skulle vilja göra mer.  Jag måste känna efter så att jag är säker på att jag orkar också. Egentligen kanske jag inte gjorde så mycket mer förra året än vad jag har gjort andra år. Jag har väl varit mer i "farten" andra år än vad jag var förra året. Andra år har jag inte känt att jag har gått in i väggen. Men förra året var ju också året då min mamma dog. Jag var inte förberdd på det, även om jag visste att det förmodligen skulle bli så. 
 
Men jag ville inte förbereda mig på mammas död, så länge som hon faktsikt var i livet. Det var ju ingenting jag ville tänka på överhuvudtaget. När det sen hände i augusti 2017, och jag månaderna innan hade grejat med mycket och varit ute på många olika saker så blev mammas bortgång något som bara gjorde att allt blev för mycket för mig. Jag var inte förberedd, och jag ville inte vara det heller. Därför känner jag nu att jag ska inte vara för hård mot mig själv och säga att det var dåligt av mig att inte fatta att jag inte skulle orka med att greja så mycket som jag gjorde förra året. Det var ju inte så konstigt att det bara tog tvärstopp för mig när min egen mamma dör. Men i år har jag ändå tänkt på att inte greja för mycket och ha för mycket grejer på gång. Dessutom åker jag ut på mindre saker nu. Jag vet ju  att saker och ting kan hända som gör att man inte pallar mer, fast man tror innan att man klarar av allt ändå. Man måste lyssna på kroppens signaler liksom. Jag har egentligen altid varit bra på det, men jag gör ändå det misstaget ibland att jag inte lyssnar på min kropp. Man kör på bara och sen blir det som det blir och känns som det känns. Öhhh...
 
Men sen är det ju ändå så att jag har saker på gång och jag tror nog att den tomheten som jag känner nu snart släpper. När den väl gör det då blir det full fart igen. Jag är ändå en person som vill få gjort mycket, och ha saker på gång. Men samtidigt vill jag ju ha kontroll på "grejerna", och känna att jag orkar med. 
(null)
(null)
 



🏓🔝🔟💛💙




Nu är det nog klart.

Nu ska det vara klart. Under de närmaste dagarna kommer jag att nå det  "ekonomimålet" som jag har kämpat med att nå sedan i början av detta året. Idag fick jag nämligen dom besked jag ville ha. Jag kommer att få in så mycket pengar nu så att jag bara kan fixa allt på det sätt som jag ville få det fixat från början. Allt tror jag kommer att vara klart redan denna veckan, och det är ju mycket bättre än vad jag trodde från början. 
 
Jag känner mig nu lite tom igen. Jag har gått runt i typ ett halvår  och haft detta  med att jag ska nå mitt ekonomimål och tusen tankar har snurrat i huvudet om hur jag ska göra för att fixa det. Jag har tänkt varenda månad, inför varje nytt delmål som jag har haft att jag inte kommer att fixa det delmålet jag har  satt upp för den enskilda månaden, men jag har alltid fixat det. När man har fixat ett av delmålen så måste man på något sätt börja om. In i en ny månad med mer kämpande, framförallt med mycket tålamodet. Det känns många gånger tufft. Det största påfrestningen blir mentalt när man hela tiden måste kämpa på, och sen bara börja om för att sen fortsätta kämpa och ha tålamod.
 
Jag har känt mig tvungen att greja med min ekonomi för att jag gjorde så många fel förra året. Många dumma och felaktiga ekonomiska beslut gjorde att jag kände att jag måste vända den ganska dåliga trend som jag var inne i när det gällde pengar In, ut och vad jag sen fIck behålla. På alla fel jag gjorde förra året så har jag nu tagit konsekvenserna av dom. Jag tog tag i allt för att jag ville vända det dåliga till nånting bra. Jag löste problemen och nu känns det som jag har vänt allt till min fördel. 
 
Nu vill jag ändå säga att: Allt är inte klart än. Jag har mer att göra med denna "ekonomigrej". Men det är ändå så klart så att jag nu bara behöver vänta en, eller några dagar på pengar som jag idag har blivit garanterad att jag ska få in.
 
På ett sätt känns det bra att jag kunde rätta till alla fel som jag anser mig ha gjort under förra året. Samtidigt känns det så dumt att jag inte tänkte på detta, redan för ett år sedan. Det var under andra halvan av 2017 som jag dummade mig.Hade jag tänkt smartare och varit mer rationell för ett år sedan,  då hade jag behövt tänka på att kämpa på med denna skiten under detta halvåret (2018). Men nu är det klart. Så gott som klart i alla fall. Jag kan känna mig rätt säker på det nu.
 
 
 
 



Måndag - V 22

(null)
Då var det måndag och ny vecka igen. Förra veckan kändes ganska tuff. Jag röjde mig igenom dagarna på et sätt som gjorde  mig helt slut om kvällarna. Det var liksom inga problem att somna när man när man väl kröp i säng.
 
Denna veckan blir det mer kämpande med allting. Det jobbiga är väl abstinensen jag känner på att göra mer saker än vad jag just nu kan. Jag får jobba på med: Självbiografin, fixandet av pengar och busskörning, samtidigt som man längtar till semestern. Jag vill ju också bli färdig med allt jag fixar med nu.
 
Jag hoppas att jag orkar röja på som jag har gjort under dom senaste dagarna. Då kommer jag att känna mig nöjd med denna veckan också.
(null)
 



Nu räcker det för idag.

(null)
 
(null)
 



Fixar och grejar.

 



Lördag (2018 05 26)

 
Jag känner mig ganska pigg nu och jag vill just nu bara greja och greja med hur mycket som helst. Känner jag att jag har bra energi så är det väl bara at köra på det.
 
Kört buss har jag gjort denna lördag. Det blev ganska tufft. Mycket folk som åkte, men jag hade bra körning idag. Skönt att man är ledig imorgon. 
 
 
Annars som sagt så känner jag att jag har mycket energi kvar i kroppen, trots en arbetsdag på 8 timmar. Jag ska använda min kraft och energi till att "kötta" självbiografi ikväll. Jag har väl just nu 40% publiceringsklara inlägg. Det känns bra och att jag nu kan se slutet på den grejen med självbiografin gör mig ju också att jag blir lite extra taggad på att verkligen sitta ner nu och "kötta". Det spelar liksom igen roll längre att jag har röjt, jobbat och grejat hur mycket som helst under de senaste dagarna. Jag känner att jag bara orkar mera. Självbiografin är ju snart färdig. Min ekonomiska målsättning sätter jag snart också. Det handlar kanske bara om några veckor och sen är allt fixat och klart. Det känns därför extra bra i kroppen. Man är peppad och taggad till max, men jag måste tänka på att inget är klart förrän det verkligen är klart. jag måste verkligen greja och vara noga in i det sista nu. 
 
 



Nittaku Pongcast - April 2018




Nu röjer jag i 180 ...

Värmen håller i sig. Jag tycker bara det blir varmare och varmare för varje dag. Skönt med riktigt sommar på "hemmaplan". När det är så fina soliga dagar som jag bara älskar så behöver man ju inte fundera på att dra utomlands för att få det där fina vädret. Det finns ju redan i Vänersborg, och i andra delar av Sverige. Dessutom behöver jag kanske inte sitta efter sommaren och ångra att jag inte reste någonstans på sommaren, eftersom det fina vädret finns här. Solen, värmen och känslan av riktigt fin sommar gör ju att allt redan känns som att jag har semester. Allt blir liksom lättare nu tycker jag. Jobba på går lätt, greja med annat går lätt och man behöver inte fundera på om man har för lite kläder på sig när man går ut. Allt detta gillar jag som f*n. '
 
Jag röjer på nu. I två dagar har jag kört stenhårt med att komma några stora steg näramre det mål jag har med min ekonomi. Jag fick ju in busslönen idag. Igår fick jag förbereda lite infört denna dagen. Jag visste ju liksom att jag skulle få lön. Idag har jag gjort massor och nästa vecka får jag liskom mer lön. Mer lön för allt de jag gör just nu när jag röjer som en maskin för att bara fixa detta så fort jag kan. 
 
(null)
 



Samir Badran & Sigrid Bernson -....

 



Slowmotion Analysis




🏓💙🏓💙🏓

 



Hela dagen med självbiografin.

 



Onsdag (2018 05 23) ☂️🌞

(null)
Det har gjort lite fint i stan. Kul att man väljer att piffa till gågatan med lite färgglada paraplyer. Börjar det regna så kan man ju ställa sig under en av alla dessa paraplyer. 
 
Det är skönt att ha en helt ledig dag. Jag får vara ledig på lill-lördag och jobba får jag sen göra på. Lördag. 
Idag har jag kämpat mot min abstinens på att göra mer saker än vad jag just nu kan. Jag grejar på med självbiografin och det går bra.
 
Jag har också gjort några ärenden på stan, käkat en god lasagne och bibehållit allt det tålamod som jag nu måste ha ett tag till.  
(null)
(null)
 



Värsta abstinensen "ever".

 Igår fick jag fan hålla i mig själv för att jag skulle sitta still. Jag vill så gärna göra mer än vad jag egentlien kan göra just nu. ag hade nog värsta abstinensen "ever".
 
Det är nu sköna fina sommardagar, pengar har jag som fan (men jag behöver mer) och det finns massor med saker jag vill göra just nu. Jag kan göra mycket, men sånt jag verkligen vill göra måste jag vänta med. Gör jag massor av annat nu då sabbar jag typ allt som jag verkligen vill fixa med de pengar som jag just nu har, och som är planerat att jag ska få in.
 
Det blir så sjukt jobbigt. Det känns som jag hela tiden måste ha det där jävla tålamodet. Jag kämpar varje dag för att jag ska behålla tålamodet och inte tappa det. Jag räknar ner til varenda datum då jag kan göra mer än vad jag kan just nu. Jag vill liksom för mycket, men kan just nu göra för lite. Så fort jag får en tanke att jag ska göra något annat som går utanför den planen jag har och har haft i typ ett halvår, så får jag direkt ta tillbaka den. Jag försöker tänka på vad jag kommer att få om jag bara bortser från abstinensen och bibehåller tålamodet. Allt detta som är så tufft just nu kommer sen att ha varit värt att ha tagit sig igenom. Dessutom är det ju inte många veckor kvar innan jag förmodligen har fixat allt som jag just nu vill få fixat. Det är ju inte så mycket kvar, men det känns ändå som att jag har 100 år kvar till dom mål jag vill uppnå. ÖHHH...
 
 
Det känns ju i alla fall bra att jag inte har sabbat något än. Dessutom vet jag redan nu att om jag bara behåller mitt tålamod så kommer ju ganska snart att fixa "ekonomimålet" som jag har. När jag bara har max 3 veckor kvar, då är det ju det egentligen ingenting. Jag har ju ändå kämpat med att fixa detta i snart ett halvår.
 


« Tidigare inlägg Nyare inlägg »


Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE