Kul att seminareprogrammet till Bokmässan (27-30 SEP) nu har släppts! Jag ska ju till Bokmässan i Göteborg i höst. Jag har ju inte så mycket som jag har planerat in att jag ska göra i år, men Bokmässan bestämde jag mig för redan efter förra årets Bokmässa att jag skulle besöka igen. Det var kul att vara där liksom. Klart jag ska åka igen då.

 

 

 

Jag känner mig fortfarande lite tom och jag vill helst bara få semester, vara helt ledig och typ inte göra ett skit. Samtidigt finns de många saker som jag bara vill få fixade. Det är inte så lätt när jag tänker så. Sanningen är väl den att jag vill mer än vad jag orkar. Huvudet vill mer än vad kroppen tål.

 

Jag tror ändå att denna tomheten som jag nu känner släpper snart igen. Det är ju ändå så att mycket känns ganska bra nu. Jag fått som jag vill med min ekonomi igen. Det känns så bra att jag bara kan rätta till alla dom fel som jag tycker att jag gjorde förra året. I slutet på denna veckan, eller i början på nästa vecka kommer det in ganska mycket pengar. Ungefär en månadslön, om man ser till vad jag har för att jag kör buss. Man kan ju inte klaga på att man får en summa av två månadslöner in, i en och samma månad.

 

Jag grejar ju också på med självbiografin. Och jag är nog rätt säker på att jag får klart allting innan min semester. Det är ju målet i alla fall. Med klart menar jag att jag ska få alla mina berättelser klara, så att jag bara kan trycka på knappen för publicering. När jag sen väljer att publicera, det har jag inte bestämt mig för än. Jag känner att det bör bli ganska snart efter att jag har fått alla inlägg i ett publiceringsläge. Väntar man för länge då finns det ju risk att man känner att man måste ändra eller skriva mer osv..igen. Jag måste ju bli klar någon gång och bara bebstämamig at nu är denna självbiografi klar.  Man kanske kan strunta i "semster-bloggandet"?  Istället köra självbiografi-blogg under hela den perioden som ajg har semester. Vi får se hur det blir, men det känns i alla fall bra  att jag nu kan se att jag snart kommer att bli färdig med min självbiografi.

 

Annars får vi se vad jag hittar på inom den närmaste framtiden. Jag har ju under detta året varit väldigt noga med att inte göra om dom fel som jag tycker att jag gjorde förra året. Ett fel var ju att jag klantade mig med pengar. Detta har jag inte gjort i år och jag har ju därför lyckats vända på allt så nu har jag ju snart den balans i min ekonomi som jag vill ha, och hade innan jag klantade mig.

 

Ett annat fel som jag tycker att jag gjorde förra året var ju att jag grejade för mycket och var ute på för många  saker. Detta gjorde sen att jag gick in i den sk väggen. Jag tog helt slut och när den känslan kom så orkade jag ingenting. Det var inte roligt, men jag har tänkt på detta under det här året. Jag har tänkt på vad jag ska göra, eller inte göra för att det där med att gå in i väggen inte ska hända igen. Jag struntar i mer nu... och säger mest nej till saker, även om jag känner att jag skulle vilja göra mer.  Jag måste känna efter så att jag är säker på att jag orkar också. Egentligen kanske jag inte gjorde så mycket mer förra året än vad jag har gjort andra år. Jag har väl varit mer i "farten" andra år än vad jag var förra året. Andra år har jag inte känt att jag har gått in i väggen. Men förra året var ju också året då min mamma dog. Jag var inte förberdd på det, även om jag visste att det förmodligen skulle bli så. 

 

Men jag ville inte förbereda mig på mammas död, så länge som hon faktsikt var i livet. Det var ju ingenting jag ville tänka på överhuvudtaget. När det sen hände i augusti 2017, och jag månaderna innan hade grejat med mycket och varit ute på många olika saker så blev mammas bortgång något som bara gjorde att allt blev för mycket för mig. Jag var inte förberedd, och jag ville inte vara det heller. Därför känner jag nu att jag ska inte vara för hård mot mig själv och säga att det var dåligt av mig att inte fatta att jag inte skulle orka med att greja så mycket som jag gjorde förra året. Det var ju inte så konstigt att det bara tog tvärstopp för mig när min egen mamma dör. Men i år har jag ändå tänkt på att inte greja för mycket och ha för mycket grejer på gång. Dessutom åker jag ut på mindre saker nu. Jag vet ju  att saker och ting kan hända som gör att man inte pallar mer, fast man tror innan att man klarar av allt ändå. Man måste lyssna på kroppens signaler liksom. Jag har egentligen altid varit bra på det, men jag gör ändå det misstaget ibland att jag inte lyssnar på min kropp. Man kör på bara och sen blir det som det blir och känns som det känns. Öhhh...

 

Men sen är det ju ändå så att jag har saker på gång och jag tror nog att den tomheten som jag känner nu snart släpper. När den väl gör det då blir det full fart igen. Jag är ändå en person som vill få gjort mycket, och ha saker på gång. Men samtidigt vill jag ju ha kontroll på "grejerna", och känna att jag orkar med. 

 

Nu vill jag ändå säga att: Allt är inte klart än. Jag har mer att göra med denna "ekonomigrej". Men det är ändå så klart så att jag nu bara behöver vänta en, eller några dagar på pengar som jag idag har blivit garanterad att jag ska få in.

 

På ett sätt känns det bra att jag kunde rätta till alla fel som jag anser mig ha gjort under förra året. Samtidigt känns det så dumt att jag inte tänkte på detta, redan för ett år sedan. Det var under andra halvan av 2017 som jag dummade mig.Hade jag tänkt smartare och varit mer rationell för ett år sedan,  då hade jag behövt tänka på att kämpa på med denna skiten under detta halvåret (2018). Men nu är det klart. Så gott som klart i alla fall. Jag kan känna mig rätt säker på det nu.

Då var det måndag och ny vecka igen. Förra veckan kändes ganska tuff. Jag röjde mig igenom dagarna på et sätt som gjorde  mig helt slut om kvällarna. Det var liksom inga problem att somna när man när man väl kröp i säng.

 

Denna veckan blir det mer kämpande med allting. Det jobbiga är väl abstinensen jag känner på att göra mer saker än vad jag just nu kan. Jag får jobba på med: Självbiografin, fixandet av pengar och busskörning, samtidigt som man längtar till semestern. Jag vill ju också bli färdig med allt jag fixar med nu.

 

Jag hoppas att jag orkar röja på som jag har gjort under dom senaste dagarna. Då kommer jag att känna mig nöjd med denna veckan också.

 

 

 

 

 

Värmen håller i sig. Jag tycker bara det blir varmare och varmare för varje dag. Skönt med riktigt sommar på "hemmaplan". När det är så fina soliga dagar som jag bara älskar så behöver man ju inte fundera på att dra utomlands för att få det där fina vädret. Det finns ju redan i Vänersborg, och i andra delar av Sverige. Dessutom behöver jag kanske inte sitta efter sommaren och ångra att jag inte reste någonstans på sommaren, eftersom det fina vädret finns här. Solen, värmen och känslan av riktigt fin sommar gör ju att allt redan känns som att jag har semester. Allt blir liksom lättare nu tycker jag. Jobba på går lätt, greja med annat går lätt och man behöver inte fundera på om man har för lite kläder på sig när man går ut. Allt detta gillar jag som f*n. '

 

Jag röjer på nu. I två dagar har jag kört stenhårt med att komma några stora steg näramre det mål jag har med min ekonomi. Jag fick ju in busslönen idag. Igår fick jag förbereda lite infört denna dagen. Jag visste ju liksom att jag skulle få lön. Idag har jag gjort massor och nästa vecka får jag liskom mer lön. Mer lön för allt de jag gör just nu när jag röjer som en maskin för att bara fixa detta så fort jag kan. 

 

 

 

 

Det har gjort lite fint i stan. Kul att man väljer att piffa till gågatan med lite färgglada paraplyer. Börjar det regna så kan man ju ställa sig under en av alla dessa paraplyer. 

 

Det är skönt att ha en helt ledig dag. Jag får vara ledig på lill-lördag och jobba får jag sen göra på. Lördag. 

Idag har jag kämpat mot min abstinens på att göra mer saker än vad jag just nu kan. Jag grejar på med självbiografin och det går bra.

 

Jag har också gjort några ärenden på stan, käkat en god lasagne och bibehållit allt det tålamod som jag nu måste ha ett tag till.  

 

 

Det är nu sköna fina sommardagar, pengar har jag som fan (men jag behöver mer) och det finns massor med saker jag vill göra just nu. Jag kan göra mycket, men sånt jag verkligen vill göra måste jag vänta med. Gör jag massor av annat nu då sabbar jag typ allt som jag verkligen vill fixa med de pengar som jag just nu har, och som är planerat att jag ska få in.

 

Det blir så sjukt jobbigt. Det känns som jag hela tiden måste ha det där jävla tålamodet. Jag kämpar varje dag för att jag ska behålla tålamodet och inte tappa det. Jag räknar ner til varenda datum då jag kan göra mer än vad jag kan just nu. Jag vill liksom för mycket, men kan just nu göra för lite. Så fort jag får en tanke att jag ska göra något annat som går utanför den planen jag har och har haft i typ ett halvår, så får jag direkt ta tillbaka den. Jag försöker tänka på vad jag kommer att få om jag bara bortser från abstinensen och bibehåller tålamodet. Allt detta som är så tufft just nu kommer sen att ha varit värt att ha tagit sig igenom. Dessutom är det ju inte många veckor kvar innan jag förmodligen har fixat allt som jag just nu vill få fixat. Det är ju inte så mycket kvar, men det känns ändå som att jag har 100 år kvar till dom mål jag vill uppnå. ÖHHH...

 

 Hoppas att det blir en lugnare dag idag än vad jag hade igår. Fan va mycket folk som ville ha tag i mig eller ville att jag skulle se dom på olika sätt. Idag vill jag  ha mycket egentid. Det har varit lugnt under moprgonen. Jag har haft en ett ganska lugnt arbetspass. Nu har jag rast och sen ska jag tillbaka till jobbet och köra några timmar till. Känslan jag har är att det blir lugnt och jag hoppas att jag känslan jag har stämmer överens med hur det blir. Imorgon får jag sen en ledig dag från busskörningen.

 

Jag fortsätter bara nu med att ha tålamod. Jag får vänta några dagar innan jag får in de första pengarna. "busslönen" kommer på fredag. Nästa vecka får jag in lite pengar på tidigare investeringar som jag har gjort. Veckan därpå kanske jag får in pengar på en annan grej som jag har jobbat på ett tag lite i hemlighet. Det känns som att det kommer att funka och om två veckor vet jag. Kommer dom pengarna in som jag räknar starkt med att jag ska få in, då har jag lyckats fullt ut och mitt "ekonomimål" som jag har för detta året är då fixat

Jag har kollat BECK-filmen "UTAN UPPSÅT. Jag har inte riktigt gillat dom två andra Beck-filmerna som har släppts tidigare i år, men denna filmen som jag såg ikväll tyckte jag var rätt så bra. Värd att ha en myskväll och se den i alla fall. 

 

 

 Oj! Vilken jäkla dag jag har haft. Det har varit nåt hela dan. Jag har fått massor av mail, telefonsamtal och SMS. De handlade om saker där jag typ måste bestämma mig direkt. "Take it or leave it", typ. Det kunde också handla om räkningar eller några nya uppdateringar från jobbet (bussföretaget)

 

Folk har frågat mig massor med saker idag. Det blir nog nej på de mesta av vad folk har frågat mig om. Säkert kommer jag att få ta en del skit för att jag säger nej, eller bara strungar i vissa saker. Men mitt fokus ligger ju egentligen just nu bara på: Jobbet fram till min semester, få loss pengar och få klart självbiografin inom en månad eller kanske två. Mycket annat är inte intressant för mig just nu. Även om jag blev lite nyfiken på vissa saker som jag fick meddelanden eller telefonsamtal om idag. Livet är fullt av möjligheter, men man behöver ju inte ta alla möjligheter som man får i livet. Det viktigaste är ju att man mår bra, och det gör jag.

 

Nu ska jag slappa och kolla på film. Jag skiter i vad jag får för mer uppdateringar i telefonen. Det känns som det räcker för idag.