.

(null)
(null)
 




Massor av ärenden idag!

(null)
 
Idag ska jag "flänga" och "fara". Fram och tillbaka som en jävla jojo. Massor med ärenden  och tider som jag måste passa. 
 
Ha en trevlig dag!
 
(null)
 





Man samlar på sig.

Både förra veckan och denna veckan så har jag röjt bland alla mina saker. Jag har inte slängt något, men jag har liksom stuvat in grejerna lite bättre.
 
Jäklar va skit man samlar på sig! Tänk va mycket grejer man har som bara ligger på en plats och som man aldrig använder. Jag gillar inte att kasta för mycket saker. Jag vill alltid vara lite försiktig med det, men samtidigt skulle jag önska att jag mer var en person som typ gillar att slänga mycket av den skit som jag har hemma. Jag försöker ju sälja en del, men de mesta av allt man inte använder får man ju behålla eller slänga. Någon enstaka grej ger man kanske bort. 
 
Om jag skulle göra mig av med precis allt som jag faktiskt inte använder så skulle jag nog inte ha så mycket grejer kvar här hemma. Jag skulle ju också få mer plats för ny skit som man samlar på sig år för år. Jag kan bara konstatera att jag har mycket grejer som jag aldrig använder, och lite saker som jag använder regelbundet och verkligen behöver. Det är lite tänkvärt. Varför ska jag spara så mycket?
 
Jag har alltså mängder med saker som jag aldrig använder och jag kommer förmodligen aldrig att ha någon nytta av dom heller. På ett sätt gör jag ju fel som bara lägger undan och liksom lagrar grejer så som: Filmer, skivor, böcker, tidningar och hushållssaker. Jag är nog lite sån att jag tänker att det kan vara bra att ha. Eller så tänker jag att sakerna går att sälja. En tanke jag också kan få är att jag vill ge bort grejer. Men egentligen vore det väl mer rätt att bara kasta all denna skit som jag har alldeles för mycket av. 
 
 
Annars kämpar jag med mina promenader. Jag fick en kommentar idag där en person tyckte att jag skulle dubbla antalet steg. Jag kan väl bara säga att jag tycker 10 000 steg per dag räcker gott och väl för mig. Skulle jag sätta upp ett högre mål nu, då skulle det bara få den effekten att jag lägger av helt. Det ska jag naturligvis inte göra. Jag kommer ju i alla fall att köra på som jag gör under hela denna månaden också. Jag tycker det är ganska bra "POWER" i det som jag gör. 70 000 steg i veckan är jag nöjd med.
 



UTT- 2019




.

(null)
 



Göra det orimliga rimligt.

Jag har ju massor av drömmar. Dom senaste dagarna har jag funderat på hur fan jag ska göra för att kunna fixa allt som jag har gått och tänkt på så länge att jag vill åstakomma. Jag har tidigare också skrivit ett inlägg om hur jag har börjat tänka. 
 
Det enda som egentligen förändrar något är att man tar ett beslut och sen gör det som man beslutar sig för att göra. Jag har nu försökt tänka så när det gäller en del saker som jag vill göra av sånt som jag har tänkt på väldigt länge. Jag trodde kanske att jag skulle komma fram till en lösning på hur jag ska fixa allt, men istället har jag kommit fram till att jag nog drömmer för stort och det blir liksom inte rimligt. Det blir mer visoner av allting. Det kanske är möjligt, men inte rimligt. Det blir orimligt om jag inte sänker abitionerna. 
 
Jag pratade i en video för ett tag sen om mitt drömhem. Jag har nu liksom accepterat tanken på att det där drömhemmet som jag ville ha, kanske inte finns i verkligheten. Jag kan ju inte skapa något som egentligen inte finns. Sen kanske det är så att det finns, men jag drömmer stort, vill för mycket och det blir orimligt att jag ska kunna fixa på alla dom sätt som jag många gånger har tänkt att jag vill fixa det på.
 
Jag har förstått nu att många av mina drömmar är för stora för mig. Jag tänker för stort och det är inte rimligt att jag ska kunna klara av allt jag behöver göra. Det blir orimligt dyrt och det är inte värt att lägga dom pengarna, plus att det kanske tar för lång tid att genomföra drömmen om det är väldigt mycket man har tänkt att göra. Är det dessutom kanske inte så häftigt och coolt att göra vad man har tänkt göra, då har man ju inte motivationen heller. Motivation är väl en förutsättning för att kunna genomföra sina drömmar.  Drömmen som jag har faller ju rätt ordentligt om jag inte känner att jag har rätt energi när jag väl "kör". Jag känner att alla bitar måste finnas där annars kommer det inte att vara värt det. Det ska inte vara orimligt dyrt, ta för lång tid och det kan nog inte vara orimligt stort för då kan jag inte greppa det. Pressen på mig får inte vara för hög. Pressen ökar ju lätt om jag någonstans känner att det är för stort för mig att klara av, men ändå väljer att ge mig in i det. Det blir inte värt det i slutändan.  
 
Det ska ju kännas gött och känslan ska ju vara bra när man väl genomför sin dröm. Som jag tänker nu så får jag väl gå in och jobba med mina drömmar så att jag på något sätt får med alla bitar som jag tycker är viktiga att ha när jag ska förverkliga en dröm. Möjligheterna ökar ju om jag hittar sätt att  gå från orimligt till vad som faktiskt är rimligt att klara av att genomföra. Sen får man ju inte glömma att man ska må bra med allt man gör också. 
 
Jag känner att jag är rätt ute när jag tänker så här. Det gäller ju att jag mår bra och oavsett vad jag vill åstakomma i livet så vill jag ju känna att jag tycker det är kul att greja, fixa och fullfölja drömmar. Det gäller att få ner allt så det blir rimligt. Drar man på för mycket så kan det naturligvis vara så att man lyckas, men i slutändan så tror jag inte att jag tycker att det är roligt. Dessutom tror jag inte att jag kommer att må bra av det. Det hänger nog ihop. Gör jag saker som jag inte tycker är roliga, då mår jag på sikt ite bra av det. Det gäller att hitta bra och positiv energi där. Jag vill väldigt mycket, men att jag mår bra är viktigt för mig och något som jag tänker på mycket att jag ska göra. Jag kan lätt strunta i att fullfölja en dröm om jag känner att det jag ska göra kommer att bli på bekostand av min hälsa och mitt välmående. Mår jag inte bra, spelar ingenting annat någon roll. 
 
 



.

(null)
 
 
 
 




Vecka 32

Ny vecka igen. Vad ska jag säga om den?
 
Det jag vet nu är att på onsdag blir det en fullproppad dag med allt möjligt. Jag måste i alla fall ha lite mer koll på klockan då. Jag har bokat tid för att jag ska fixa nytt pass hos polisen. Det är ju så man måste göra nuförtiden. Jag har också bokat en tid för klippning och det blir väl skönt att få håret fixat igen. Jag kunde väl ha fixat detta tidigare, men den frisören jag brukar gå till och som jag vill ska fixa mitt hår har haft semester. Därför blir det av då. Inte dag för tidigt ju. 
 
Annars är detta min sista semestervecka. Det känns ju typiskt nog som tiden går så jäkla fort nu. Nästa vecka får jag ju vänta i ett år på nästa semester. Öhh.. 
 
Detta blir nog i alla fall en bra vecka. Bara jag ser till att fortsätta njuta av min semester så får man ta att dagarna känns som dom går alldeles för fort.
 
 



Söndag (2019 08 04)

Har haft en ganska lugn söndag. Jag kände mig mer eller mindre tvingad att gå ut på en långpromenad.  Först gick jag lite runt på samma ställen och sen flyttade jag mig lite mer och gick en annan runda. Skönt att jag satte rundan och att allt kändes bra mot slutet. I början ville jag bara skita i det, men det gjorde jag inte.
 
Annars känner jag att jag inte orkar så mycket. Det är som att jag orkar mindre och mindre ju mer dagar som går av semestern. Man blir jäkligt slö. Jag gör några få saker, men jag märker att jag blir fort trött och då bryter jag bara det jag håller på med och tänker att jag fortsätter en annan dag. Jag kommer liksom snabbare till det beslutet nu.
 
Motivationen att greja så mycket med sånt som jag typ gör varje vecka och året om kanske inte ger mig så mycket kraft och energi när jag väljer att greja med alla dessa saker även på semstern. Skulle jag känna att det är viktigt att jag hinner med nåt nu så hinner jag ju det ändå när jag är så mycket ledig. Jag vet det så jävla väl så det känns meningslöst att kämpa med något som man kanskeegentligen inte är så sugen på att göra. 
 
Jag känner annars att jag mår bra och jag fortsätter som jag har gjort sen länge nu att göra sånt som känns mest rätt för mig. Jag är så nöjd över att jag i det stora hela fattar: Kloka, mogna och rätt beslut. Detta får mig ju sen att må väldigt bra. Det är bara att fortsätta så. Att jag har slöat till lite spelar ju egentligen ingen roll. Jag är ju rätt säker på att det kommer att bli en jävla fart på mig när semstern är över, men det känns samtidigt skönt att jag har en hel vecka kvar av min semester.
 



Jag kämpar med mig själv.

Jag har tänkt mycket dom senaste dagarna. En hel del har jag ju bloggat om.
 
Det är ju väldigt lätt att tänka mycket när man har semester och bara slappar i sin ensamhet. Tiden finns ju att tänka och fundera över problem och möjligheter. Den tiden finns ju inte när man jobbar, grejar och har saker att göra, men nu har man ju semester och har hur mycket tid som helst. Jag gillar att jag har tänkt mycket och bloggat en del om alla tankar jag har haft under min semester. Jag har ju kommit till massor med insikter och jag hoppas verkligen att jag kan dra nytta av allt som jag tycker att jag kommit till insikt om.
 
Jag kämpar ganska mycket med mig själv när det kommer till att jag ska må bra. Jag ligger nog på gränsen. Jag vill inte fastna i negativa tankar för dom har en tendens att växa sig väldigt starka och det mår man naturligvis inte bra av. Jag kommer på mig själv ofta med att jag jobbar på att förtränga negativa tankar och direkt i den känslan istället tänka att jag faktiskt mår väldigt bra just nu. Det är inget snack om att det är så att jag mår bra , men jag balanserar på en tunn linje med det psykiska hela dagar. Det har varit så i flera dagar nu. Jag klarar ju av att tänka "rätt", men det skulle ju vara enklare att bara låta det negativa ta över för att det alltid är lättare att strunta i att känmpa emot. 
 
Så kan det också kännas. När man inte kämpar med saker man ska göra, då kämpar man med sig själv och sina tankar som jag ju har mycket som helst av just nu.
 
 
 



Längtar redan nu.

Detta är väl inte något som många av er som läser min blogg tänker på under denna tiden på året, men jag tänker säkert minst en minut varje dag, året om. Jag syftar på Musikhjälpen som är ett program som jag gillar jättemycket. Det vet ni ju om ni har följt mig under de senaste åren. Min grej har väl blivit att jag budar på auktioner där pengarna går rakt in i Musikhjälpens insamling. I 4 år har jag skänkt pengar till Musikhjälpen och under dessa år har jag i snitt skänkt 17 000 kronor varje år.
Det kan ju kännas lite omotiverande att fundera över Musikhjälpen nu under sommaren när detta är ett program som jag vill vara som mest taggad på under den veckan i december när det rullar för fullt, i totalt 144 timmar. Men grejen är att jag förbereder mig ganska tidigt för detta. Jag vill ju ha möjligheten att skänka ganska mycket pengar när väl den där decemberveckan drar igång. Jag vet aldrig innan hur mycket jag skänker, men jag vill inte sitta och känna att jag tex inte har chansen att buda hem en auktion som jag verkligen vill ha. Det kan ju vara en av alla mina drömmar som levereras där och då. Det kan ju vara ett lätt sätt att då kunna förverkliga en dröm på. Den chansen vill man ju inte missa. Därför förbereder jag mig redan nu. Tanken är att jag i alla fall ska ha en ansenlig summa pengar att bolla med under den här veckan som Musikhjälpen går av stapeln.
 
 
 
 
 





Pratar lite fritt.

 



Vad vill jag göra? - Vad vill jag ändra?

Det blev ingen utgång. Det känns bara bättre att vara hemma. Vill jag gå ut en kväll så kommer det nya dagar. Helgen har ju bara börjat och efter helgen har jag en hel veckas semester kvar att göra vad jag vad jag vill på. Jag har en fundering som jag nu tänker "nattblogga" om. 
 
Jag har kollat lite på mina inlägg som jag har publicerat på min blogg den senaste tiden. Jag måste säga att jag inte är riktigt nöjd med resultatet. Jag vill leverera på ett sätt så jag i alla fall själv känner mig nöjd när jag sitter och tittar tillbaka på vad jag har gjort. Nöjd är jag inte och det gör lite ont i hjärtat. Jag känner att jag vill göra allt mycket bättre. 
 
Jag vill ändå samtidigt säga att jag gillar att greja och pyssla med alla mina sociala medier. Jag tycker det är roligt att fota, skriva och ladda upp och skapa inlägg. Det är skönt att få prata av sig i ett videoklipp eller skriva om vad man innerst inne tänker på. Lättar man sin hjärta så upplever jag att det ofta känns väldigt bra efteråt. Jag har ju också fått ut mycket av detta. Jag mår ju bra idag och genom åren har jag säkert fått uppleva saker som jag inte hade fått chansen att göra om jag inte hade haft min blogg. Det är ju också kul att många av mina följare har följt mig väldigt länge. 
 
Som sagt: Jag har fått ut mycket av detta. Mer möjligheter och jag blir säkert mer kreativ och det viktigaste av allt är ju att jag tycker detta är väldigt roligt att hålla på med. Men oavsett allt detta så känner jag nu att jag inte är nöjd med resultatet av vad jag ser i efterhand. Jag har nog inte så ofta gått tillbaka och kollat gamla inlägg. Jag bryr mig inte så mycke om vad andra tycker om det jag gör, men jag vill bli nöjd själv. Det är jag inte och det gör mig lite ledsen. 
 
Sen tänker jag ändå att bloggar är ju inte så hett, och det har dom ju inte varit på många år. Jag upplever att just bloggar var något som var lite coolt under åren 2005-2012. Jag kan ju inte säga att jag själv följer några bloggar. Jag tittar ibland på vissa, men det kan ju gå många dagar innan man ens kollar på en. Det kanske inte så lätt att göra en blogg så cool och bra som jag tänker att jag vill ha den.
 
Jag tänker också att ska jag få alla mina sociala medier på ett sätt som jag helst skulle vilja ha dom så får jag köpa lite nya grejer. Jag skulle tex vilja lägga upp bättre videoklipp, men jag har nog inte så bra grejer så att det funkar att lägga upp klippa som jag vill ha. Samma tänker jag med kameror och annat. Jag måste liksom köpa massor av nya grejer för att allt ska synka bra. Mycket som jag vill göra kan jag inte göra för att jag inte har grejerna. Jag har märkt ibland när jag försöker att den dator jag har liksom överbelastas och sen får jag börja om och det kanske inte går ändå. Allt tar bara för lång tid och ändå kanske det inte blir så bra så att man känner att det är värt att lägga ner så mycket tid på det. 
 
Kort sagt: Jag vill mer med mina sociala medier. Däremot har jag inga drömmar om att få massor av följare eller bli någon stor Youtuber eller sk influencer. Jag vill liksom bara kvalitethöja allting så jag själv känner att jag gillar resultatet av det efteråt ser att jag har gjort. När man är mitt uppe i att skapa allt då tänker man inte på sådana här saker, men när man stannar upp och tittar tillbaka då får man många tankar om vad som känns bra och vad som känns dåligt, och hur man klan göra allt bättre. 
 
Jag vet nog vad jag vill göra och vad jag vill ändra på, men jag är inte säker på att jag klarar av det så att jag själv blir nöjd. Tricket är kanske att inte titta tillbaka. Då kör man ju istället bara på utan att fundera så mycket på vad man faktiskt skapar. Men så vill jag ju inte göra heller. Det känns som en svår balansgång mellan allt. Jag behöver nya grejer för att kunna göra det bättre, men samtidigt tänker jag att jag kanske inte får till det så mycket bättre eftersom bloggar inte är så hett år 2019. Om jag vill förbättra mina andra sociala medier (Instagram Youtube) som handlar om bilder och filmer så kanske jag ändå inte har tiden som jag nog behöver lägga ner för att allt ska bli så mycket bättre som jag skulle vilja få det. Jag behöver ju också i ärlighetens namn lära mig mer om hur jag gör och vad jag kan göra. Jag kan för lite för att allt ska bli så bra som jag önskar.
 
Jag tycker som sagt att allt detta med sociala medier är roligt att hålla på med. Har man ett bra "flow" så känns det hätfigt bra och coolt att hålla på med allt detta. Men problemet är att jag känner att jag inte är nöjd med resultatet. Det är lite som att träna pingis. Man tycker det är roligt som fan och man lägger ner en hel del tid på det, men på tävlingar gör man inga bra resultat. Då är det ändå något som man känner att man måste göra bättre, men det krävs då att man gör mer än det man redan gör. Jag känner igen den här känslan så in i helvete. Den gör lite ont inombords.
 
Sen är det kanske ändå så: Vad spelar allt för roll? Om jag tycker det är roligt att pilla med  alla mina sk "Dannebloggen-grejer" så behöver jag kanske inte bry mig mer än så. Men någonstans vill man ju ändå känna sig nöjd själv med mitt skapande. Det känns ju inte roligt att jag grejar med saker som jag sen inte tycker blir bra. Detta med Dannebloggen är ju ändå väldigt roligt att hålla på med. Det klart att jag då vill känna att jag levererar ett bra resultat.  
 
 



Fundering🤔 Kl: 00:00.

(null)

(null)




Det känns kämpigt.

 Jag körde en PW tidigare idag. Det är tur att jag jagar dom där 10 000 stegen varje dag. Annars hade jag inte kört så som jag har gjort nu sen i juni. Varje vecka sätter jag 70 000 steg, men jag får kämpa mig till det. Det är segt nu. Jag hoppas att det snart känns bättre. Jag kör ju på i alla fall och det känns ju bra när man har fixat den där rundan. 
 
 



Farbror✖️2 - Morbror till 1

(null)

Farbror är jag redan, men i november blir jag det igen. 👶


(null)


 Lägg därtill att jag blir morbror....typ vilken dag som helst. 👶👶👶Full fart🏎

(null)








Allt känns rätt.

 Jag har haft och har en bra semester. Jag slappar mycket och jag går mina promenader. Jag kollar på film, äter gott och känner att jag mår bra. Jag känner innerst inne att jag har fått den semester som jag själv ville ha. Jag låter mig inte dras med i vad andra tycker att jag ska göra och jag tänker på att göra saker som känns rätt för mig. Jag går runt på min innersta känsla och den övertygar mig om att jag gör vad jag verkligen vill. Jag gör inget för att någon annan pressar mig till det. Jag gör inget för att jag utåt vill visa hur  duktig jag är. Jag bygger inga "luftslott" och jag är långt ifrån att drabbas av ångest och annan skit. Jag är också glad att jag kan hantera allt som jag upplever som "triggar" igång sånt som kanske inte är så bra om jag skulle köra fullt ut på.
 
 Allt jag gör och vad jag tänker och känner kommer från mig själv. Jag är mig själv, jag lever i nuet och jag mår väldigt bra. Jag gör ju som sagt bara sånt som känns rätt för mig. 
 
 



Nattblogg.




Känns befriande.

Jag tänkte precis på en sak och då är det väl lika bra att blogga om det direkt. Spelar väl ingen roll om det är mitt i natten när jag just nu sitter här och skriver detta inlägg. Tanken jag fick var att: Jag inte har brytt mig lika mycket om cash och budget och allt det detta som jag var skitnoga med för bara några månader sen, och i typ 1,5 år.
 
Jag kom bara på nu att det känns så jäkla skönt när allt bara rullar automatsikt och jag kollar inte ens om det funkar och blir som jag vill. Jag vet att det jag har bestämt mig för funkar. Jag vet att jag får det bättre och bättre för varje månad som går. Mitt sk system som jag kör på känns vattentätt.
 
Det känns befriande när man inte är så låst med pengar som jag kände at jag va för tex några månader sen...eller för ett halvår sedan. Det är en jäkla skillnad och jag är bara så nöjd med att jag vände allt till det bättre en gång till i mitt liv. En period i livet så hade jag jättedåligt med pengar. Detta vände jag på. Sen vill jag få det ännu mycket bättre. Då fixade jag det. Sen sabbade jag för mig, men nu står jag ju här och kan säga att jag vände på det där också. Nu är det bra och bättre kommer det att bli. På sikt är jag helt säker på att jag får en bättre ekonomi än vad jag någonsin har haft tidigare. 
 
Just nu är det ju på ett sätt bättre än vad det tidigare har varit. Jag känner ju inte att jag behöver kämpa så jäkla hårt med pengarna längre. Det är ju en förbättring i sig. Dessutom känns det väldigt befriande.
 
 



Tänkte mycket.

Jag kör på med mina promenader. Det funkar även om det tar emot lite mer nu än vad det har gjort tidigare. Jag har ju sagt att det är 70 000 steg i veckan, hela sommaren.  Jag har alltså denna månaden kvar att jaga på. Jag tänker ju mycket nu under semestern. När man går promenader så känns det som tankeverksamheten får ännu mera bränsle. Hjärnan går på högvarv. Mycket av de som jag funderade på under kvällens promenad tänker jag att jag ska göra en video på. Eller så skriver jag så fingrarna blöder.
 
Något måste jag göra för att få ut alla tankar som snurrar runt i huvudet varje dag. Jag känner mig aldrig färdig med tänkandet förrän jag har vänt och vritt på allt kring det jag tänker på. Jag håller på så mycket jag kan med det. Jag släpper ingenting förrän jag, och bara jag känner att jag vill det. Allt detta mår faktsikt väldigt bra av.
 
BILDER FRÅN EFTERMIDDAGENS PROMENAD
 
(null)
 
(null)
 
När jag var ute på min runda tidigare idag så lyssnade jag på en ny P3 DOKUMENTÄR. Barn som har farit illa. På barnhem och fosterhem.
 
 


« Tidigare inlägg Nyare inlägg »


Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE