Några av årets sommarprat.

Sommarpratarna I P1 har gjort sitt för i år. I alla fall när det gäller årets alla program.
 
Jag tyckte det var ovanligt många som var bra i år. Kul att jag gillade vissa sommarprat som jag först inte trodde att jag skulle tycka om.
 
Här kommer dom sommarprat som jag gillade lite extra denna gången. Mysig lyssning är det ju. Kan tillägga att jag tycker att Molly Sandên var bäst av alla.
  
* Isabella Löwengrip

 * Anders Hansen

* Anne Ramberg

* Carin Rodebjer

* Isabella Gulldên

* Carina Bergfeldt

* Joakim Lundell

* Leif Östling

* Lisa Miskovsky

* Adam Pålsson

*Björn Frantzên

* Molly Sandên

* Jill Johnson
 
 





Mycket känns bra just nu.

Mycket känns ganska bra nu. Jag känner mig fortfarande maximalt avspänd, precis som jag gjorde under min semester Jag mår bra. Jag rör mig bra och jag känner i kroppen att det gör mig gott. Jag känner ingen stress eller press med nånting. 
 
Jag har mina drömmar och jag kan känna att bara jag låter tiden gå, sparar pengar och har lite tålamod så ska jag väl kunna få som jag vill med allt i slutändan. Vissa saker kan bli så jäkla bra i slutändan så jag mår bara skitbra av att tänka på detta. 
 
 
Jag hoppas att jag snart kan lyckas med lite saker som jag verkligen vill göra. Sen måste jag ändå alltid tänka på att jag ska må bra. Annars blir ingenting värt att göra. 
 
 
 



😍🤗❤️

(null)

(null)

(null)




En av alla insikter.

 
 
 



💚💖💙 🎤🎧

 
 
 
 
(null)
 



Hur är läget?

Hej!
 
Nu är det mycket jobb som gäller. Igår, idag och imorgon. Jag känner ändå att jag inte riktigt har kommit igång på jobbet. Körningen känns lång och seg. Rasterna känns går fort och känns korta. Jag har likosm tappat i tempo. Det kommer kanske att kännas bättre när man har fått jobba på ett tag. 
 
Jag känner mig annars behagligt lugn och avspänd. Jag är på en bra nivå och det känns väldigt bra. Den avslappnade nivån som jag ligger på har känts bra hela sommaren. Jag hoppas att jag kan hålla i denna nivå på avslappning, oavsett hur jag jobbar eller om jag bara få mer att göra. Jag har ju faktiskt aldrig i hela mitt liv känt mig så avlappnad som jag gör just nu. Det är så skönt. 
 
Annars försöker jag klara mina 10 000 steg per dag, eller 70 000 steg i veckan. Förra veckan misslyckades jag ju lite, men under en annan vecka så gick jag ju nästan 75 000 steg. Så på något sätt har jag ju inte misslyckats ändå. Resten av månaden ska jag kämpa med detta. Sen får jag se om jag fortsätter eller hittar på något annat. Jag vill i alla fall fortsätta röra på mig sen också. Det känns ju så bra när man är igång.
 
Jag har ju bestämt mig för att spara pengar. Jag ska "maxspara" till slutet på oktober i alla fall. Sen kan jag nog börja titta på något av allt som jag vill göra eller köpa som kostar så sjukt mycket pengar. Sjukt mycket pengar för mig menar jag då. Allting är ju relativt, beroende på vad man jämför med. Jag känner att det är pengarna jag ska fokusera på ett tag nu. Gör jag inte det så kan jag nog glömma allt som jag verkligen vill ha och uppleva när det gäller sånt som är utöver det vanliga, och som jag har funderat på i flera år att jag vill fixa. Pengar, pengar och pengar. Jag känner mig i alla fall taggad nu igen på att fixa och göra vad som krävs när det gäller "cash" och drömmar som jag har. 
 
 
 



Tankar som jag började tänka 2018.

 På hotell Birger Jarl i Stockholm satt jag våren 2018 i min ensamhet och funderade på vad jag har varit med om i livet och vilka ögonblick som har gjort att jag har blivit den personen jag är idag. Jag vet inte hur länge jag satt där i den sk lobbyn  och tittade ut genom fönstret. Jag satt inte på mitt rum för jag hade oklokt nog valt att boka ett rum utan fönster. Det kändes ju då så instängt och sunkigt på något sätt. Rummet fick mig att bli deprimerad och allt som skapar den typen av känsla tycker jag att man ska hålla sig borta från så mycket som möjligt. Jag gillar Birger Jarl som hotell. Det är mysigt och lagom liksom, men jag vill ite ha ett rum utan fönster någon mer gång.
 
Jag vet inte hur länge jag satt där i lobbyn och tittade ut genom fönstret och funderade och försökte komma till insikt med saker och ting. Vad vill jag förändra i mitt liv? Vad vill jag göra och vem vill jag vara? Dessa tankar gick runt i huvudet på mig och när jag satt där jag satt kändes det som tiden stod stilla.
 
Jag vet att jag reste mig och gick till receptionen och talade om för en dam som jobbade där att fönsterbrädan inte sitter fast och att någon när som helst kommer att välta typ allt som står på den. Det var en stor och tung fönsterbräda i marmor och på den stod någon stor lampa och en eller två ganska stora krukväxter. Hon som jag sa detta till svarade att det var bra att jag sa till, men det fanns ingen vaktmästare eller likande som kunde fixa det nu med en gång. Jag svarade då att jag bara ville säga till att man skulle veta om det. Jag brydde mig ju egentligen inte så mycket själv. Sen om jag ska vara helt ärligt så tror att den där fönsterbrädan som satt lös där våren 2018 inte är fixad nu heller. Jag tror att hon jag pratde med släppte det i samma sekund som jag hade lämnat receptionen.. och det är egentligen inget jag bryr mig om heller, men ändå tror att jag nästa gång som jag besöker Stockholm kommer att kolla den där fönsterbrädan igen. Sitter den fast eller är den fortfarande lös?
 
Dagen innan hade jag under kvällen och natten varit ute med tre damer. Vi hade ätit middag, haft trevligt och jag hade väl också druckit på tok för mycket. Samma kväll hade jag också sett en nyhetsnotis i telefonen att Tim Bergling (Avicii) hade dött. Jag reflekterade inte så mycket över det just i den stunden och säkert inte heller under den kvällen. Men dagen efter när jag satt där och funderade i lobbyn på hotellet så fick det mig nog att på allvar inse hur viktigt det ändå är att man mår bra. Det spelar ingen roll om du är framgångsrik, tjänar hur mycket pengar som helst, får mycket gratis och sover på svindyra hotell runt om i hela världen om du ändå inte mår bra. Jag visste ju också sen tidigare att Avicii inte mådde speciellt bra. Det hade ju gjorts en dokumentär om honom som visade det tydligt. 
 
 Man har ju hört många säga: Jag har formats till den jag är idag eftersom jag tidigare har gjort som jag har gjort. Därför ångrar jag ingenting, för hade gjort annorlunda hade jag ju inte varit den personen jag är idag. Jag kanske inte håller med om allt i detta. Massor med saker i mitt liv skulle jag vilja ha ogjort. Många saker ångrar jag och framförallt så tänker  jag ofta på att det hade varit bättre om jag hade haft mindre med vissa personer att göra. Jag skulle ha sagt nej tidigare, varit envis som fan med vad jag vill och inte låtit mig utnyttjas under så lång tid. Hade jag vid massor av tillfällen i livet vågat stå upp för mig själv lite bättre så hade jag nog sluppit mycket av den skiten jag har fått utså genom åren. Jag ångrar mig och jag tror faktiskt att jag hade varit samma person som jag är idag, även om jag hade fått slippa mycket av den skit som vissa jävla svin har utsatt mig för. Jag har ju sen länge lärt mig idag, men jag känner att jag har fått betala et högt pris för allt de jag så småningom lärde mig.
 
 Samtidigt vet jag att det är meningslöst att ångra saker. Gjort är ju gjort och när man gör riktigt fel, då lär man sig ju som mest på detta. Jag vill inte att det ska vara så, men kanske är det så livet är? Man måste kanske först göra fel för att sen veta hur man ska göra för att det ska bli rätt. Misslyckanden och förnedringen som jag har kanske ändå mig till den jag är idag. Jag har ju lärt mig av det på något sätt.  Kanske har dom som säger att dom inte hade velat göra något annorlunda i livet rätt när dom menar på att alla saker dom har gjort har format dom till den människan som dom är och vill vara idag? 
Jag har känt under detta året att jag har mognat och att jag gör saker som känns mest rätt för mig. Det kanske inte alltid är vad jag helst vill, men när det känns som jag gör det som är rätt, då tänker jag att jag inte kommer att ångra mig sen. Jag kommer inte att må dåligt och jag behöver inte bli förbannad över alla äckel som försöker utnyttja och lura mig. Dom får ju nämligen aldrig chansen. Jag är ju bra idag på att säga nej, var envis med vad jag vill och jag tar bort folk i mitt liv som jag inte vill ha där. Detta har jag fått mycket kritik för dom senaste åren, men det skiter jag i. Jag skulle ju inte må bra om jag försöker vara alla till lags och ser till vad jag vill och vad jag behöver. Det viktigaste är ju alltid att jag mår bra. Om man inte mår bra, då är ju inget annat värt nånting. Det kan ju bevisligen också slutat riktigt illa. Se bara vad som tex hände med Avicii. 
 
Jag har mina framtidsdrömmar. Jag har varit nära att förverkliga vissa drömmar ibland, men inte lyckats. Jag tror att det beror på att jag får så dåliga "vibbar" av saker som jag har varit med om tidigare i livet. Saker som har fått mig att må skit. När jag får en känslan av att jag kommer att få uppleva något av skiten igen, då vill jag inte fullfölja det jag håller på med. Jag gör sällan det då. Tanken om att det viktigaste i livet är att jag mår bra har växt sig så stark av många olika orsaker. Jag kan idag bara inte tycka att något är viktigare. Det är väl också så det är. Alla vill väl må bra?
 
 Något som verkligen har fått mig att må väldigt bra är att valde att köpa denna lägenheten. När jag flyttade hit där jag bor idag så fick jag en hyra på bara 1000 kr. Det är ju som att bo gratis. Detta gjorde ju att jag fick väldigt mycket pengar över varje månad, trots att jag under dom första åren som jag bodde här inte tjänade så bra. Men med låg hyra så kunde jag ändå spara mycket pengar och sen använda dom till att skapa mig ett bra liv. Jag behövde helt plötsligt inte vara rädd för att säga nej, jag kunde vara mer envis med framgång och jag var inte ett så lätt byte för dom som ville utnyttja mig. Nu har jag bott i denna lägenheten i många år. Hyran har ju gått upp ganska mycket sen den tiden som den bara låg på 1000 kr, men idag spelar ju det ingen roll. Jag får in mycket mer pengar idag och jag kan fundera över drömmar som jag tidigare i mitt liv inte ens var i näreheten av att kunna fixa.
 
Alla tankar som jag började tänka där våren 2018 fortsatte jag tänka under resten av förra året, halva detta året och under hela min semester. Under detta årets semester fick jag tid att tänka färdigt. Jag har suttit mycket hemma, i min ensamhet och tänkt. I ensamheten skapas också stora drömmar. Jag känner att det har varit bra för mig att jag har sett tillbaka på allt och haft hur mycket tid som helst för mina tankar och funderingar. Jag har äntligen fått tänka färdigt eftersom tiden har funnits till detta. Den finns inte annars när du grejar eller jobbar. Sitter på något stressat möte ...eller bara provar lyckan under en utekväll. Även om det ibland har gjort ont inom mig när jag har tänkt tillbaka, så kanske det är så att jag måste se tillbaka för att förstå nuet. Då kan jag ju också börja om och bli starkare imorgon. 
 
Jag satt på hotellet i Stockholm och tittade ut genom fönstret. Det var våren 2018 Det var då jag började tänka på många av dom tankar som växte sig så starka under årets semester. Jag är glad att det blev så. Jag har mått bra av det.  Man minns ju ofta det sista av nånting från vissa dagar. När jag väl valde att resa mig från soffan i lobbyn och för den gången sluta tänka alla tankar, då  fick jag ett meddelande i min telefon där det stod: Kram fina Danne! Detta gjorde direkt att jag blev glad mådde väldigt bra, trots enorm bakfylla och många djupa tankar om all skit som jag har varit med om i mitt liv. Jag hade ju precis tänkt många negativa tankar. Jag hade vänt och vritt på mycket och just då hade jag ju kommit till insikter som hade gjort ont inom mig. Men när jag fick ett meddelande från någon som tyckte att jag var fin, då fick nog detta mig att sen våga fundera vidare på dom där tankarna som jag precis hade suttit där i lobbyn tänkt. Jag har ju sen dess alltid haft ett minne av att jag mådde bra av det, även om orsaken inte var tankarna jag tänkte. Det var ju det sista som hände som fick mig att må bra. Att någon skrev Kram fina Danne gjorde att jag fick ett minne av att jag mår bra av att tänka mycket. Det är ju ofta det sista av något som man kommer ihåg starkast av i någon stund eller situation i livet. Jag känner mig så nöjd nu att jag faktsikt tänkte mycket mer under min semester. Att jag lät alla tankar få "snurra färdig och att allt fick ta sin tid. Detta har ju gjort att jag på något sätt känner att jag har mognat och utvecklats. Jag är nog mentalt starkare idag än vad jag var igår. I framtiden kommer jag säkert att känna mig ännu starkare än vad jag någonsin har känt mig tidigare. 
 



Måndag 12/8-19. - Snapchat👻

(null)

(null)

(null)

(null)
Snapchat👻dannebloggen💛
(null)




Jobb och mera ledighet

Igår började jobba igen. Det gick bra även det kanske inte var jättemysigt när klockan ringde 04:00 på morgonen. Man hade ju blivit van vid att typ gå upp minst 6 timmar senare. 

Men att jobba kändes bra. Det var ganska lugnt. Jag jobbade på och var maximalt avspänd. 

Jag har nu börjat titta på mer ledighet. Igår sökte jag två dagar ledigt under nästa vecka och sökte även två dagar i början av september. Jag får se om den ledigheten blir beviljad. Det räcker ju inte med semester. Mer ledigt vill man ju ha.😊

Jag har idag kollat hur jag jobbar under dom dagarna i september som det är bokmässan i Göteborg. Jag fick se att jag har var ledig 3 av dom totalt 4 dagar som Bokmässan håller på.  Det känns bra att jag inte behöver bry mig om att söka så mycket ledigt för den grejen. Det är ju inte säkert att jag söker ledigt alls. Jag kan ju åka dit under dom dagarna jag är ledig. 

Jag har idag också kollat hur jag jobbar under Musikhjälpenveckan i december.  Under den veckan har jag ganska mycket jobb. Nu gör ju inte det nånting för jag följer ju det programmet mest via radion. Radio finns ju i bussen. Men sen vet jag ju inte om jag vill åka till Västerås (där Musikhjälpenburen står i år) och stå utanför buren och följa programmet. Jag har bokat hotell, men jag vet ju inte nu om jag kommer att åka. Hur jag vill ha den veckan får jag klura lite på. Tar jag inte ledigt nånting, då har jag mycket jobb den veckan och då blir det inget besök i Västerås, men det är jag kanske inte så noga med. Förra året var jag ju på plats i Lund när Musikhjälpen sändes därifrån. Jag har alltså gjort detta en gång och jag känner inget större behov av att göra en ny resa och uppleva det där igen.

Nu är man igång och jobbar igen. Nu är det som vanligt. Jag kör buss och funderar över mera ledighet. 😊

(null)

(null)















Pratar i 5 min om...

Har börjat jobba igen. Mer sparande av pengar och det viktiga är att jag mår bra.
 
 
 
 
 
 



Vecka 33

 Nu är semestern slut och man ska börja jobba igen. 
 
Jag mjukstartar lite. Jag jobbar ju idag och är ledig imorgon. Sen jobbar jag 3 dagar och sen blir jag ledig 4 dagar på raken. Denna veckan ska jag också kolla på mer ledighet längre fram. Jag har ju saker på gång...och jobba är ju inte allt i livet. Man får inte glömma att söka ledigt, även om jag nu har varit ledig i 4 veckor. 
 
Det känns annars ganska bra att få komma igång igen. Få tillbaka lite mer rutiner och jag tror också att det kommer att bli lite bättre fart på mig. Det brukar bli så när jag är igång som fan med jobbet igen. Nu kör vi!!
 
 



Egentligen är det ganska enkelt.

Jag sitter här i min lägenhet och känner mig lite tom. Det känns alltid lite extra på söndagar. Jag kommer ju snart också att avsluta min semester och börja jobba. Om mindre än 12 timmar så ringer klockan och jag måste ta mig upp för att då är semestern defintift slut och jag ska börja arbeta igen. Det är väl blandade känslor kring detta. Jag vill ju vara mer ledig. Jag känner  mig inte jättsugen att börja när jag har kunnat ha det så jäkla bra nu under ledigheten. Samtidigt är det ju skönt att få komma igång igen. Ha någonstans att gå, få tillbaka lite rutiner och känna att man faktsikt har ett jobb som jag kan försörja mig på.
 
Annars känner jag nu när jag ska börja jobba igen att det kanske är dags att en gång för alla att också försöka komma igång med att faktiskt fullfölja någon av alla drömmar som jag har. Jag har massor med saker som jag bara vill ha och få uppleva. Egentligen är det ganska enkelt. Jag behöver inte krångla till detta. Det har jag gjort tillräckligt förut. Det jag verkligen behöver göra är att spara pengar. Jag kan ju tycka att jag har gjort det tillräckligt eftersom jag knappt gjorde något annat från januari 2018 - maj 2019. Men det jag egentligen bara gjorde då var ju att rätta till alla fel som jag tycker att jag gjorde under 2017. Alla dom pengar jag sparade förut, var ju något som jag sen hade att täppa till hål med. Tar jag av dom pengarna nu igen, då gräver jag ju bara upp det hålen igen. 
 
Jag tänker också att det kanske är så att mycket av allt jag gör och har gjort i mitt liv har jag nu tagit till vägs ände. Jag kanske inte kan komma vidare. Dom drömmar jag har kanske ändå är för stora för mig för att jag faktiskt ska kunna klara av dom, på det sättet jag vill och samtidigt må bra av allting.
 
Kanske har jag för stora ambitioner. Det kanske är så att jag måste bara acceptera att jag inte kan få allting. Det kanske inte går att förverkliga en dröm utan att jag måste ta en genväg som sen får mig att må jäkligt dåligt. Det kanske är så att det krävs att man jobbar så hårt att man blir sönderstressad och slut för att jag ska uppnå vad jag drömmer om. Om det är så, då väljer jag hellre att strunta i vad jag vill uppnå i livet. Om priset jag får betala är att jag mår dåligt, då vill jag inte förverkliga mina drömmar. Min högsta dröm är ändå alltid att jag i slutändan får må bra. Jag har så många gånger i mitt liv mått så jävla dåligt och är det nåt jag nu har lovat mig själv så är det att verkligen inte göra saker som jag är medveten om innan att jag nog kommer att må dåligt av. 
 
 
 
 



Cluee News




Faller lite innan mål.

Hur går det med mitt mål med att nå 70 000 steg per vecka under hela denna sommar? 
 
Jag har precis kommit hem från en PW på 6 km. Jag tidigare under dagen lyckats röra på mig ganska mycket också. Tidigare under veckan har jag varit ute en hel del också, men jag måste nog erkänna att denna veckan når jag inte riktigt ända fram till dom 70 000 stegen. Det fattas 2000 - 3000 steg, men jag känner att det får vara så. Vissa dagar denna veckan har jag ändå rört mig bra och hade jag inte jagat den där summan av steg varje vecka, då hade jag inte ens varit i närheten av målet nu. Jag faller lite innan denna gången, men det får jag ta.
(null)
 
(null)
 
När jag var ute på min runda så lyssnade jag på Molly Sandên och hennes sommarprat. Jag visste att hon skulle vara bra, men detta tycker jag var det bästa av alla sommarprat som jag hittills har lyssnat på i år. 
(null)
 



En bra semester.

Man känner att semestern börjar närma sig sitt slut. På måndag ska jag ju börja jobba igen.
 
I det stora hela är jag nöjd med att jag mest har tagit det lugnt och verkligen vilat under denna perioden av mycket ledighet. Det känns som jag inte har gjort detta på väldigt länge. Nöjd är jag över att jag inte har låtit mig påverkas av allt runt omkring mig. Det är lätt att bara låta sig dras med i allt man ser och hör och vad andra tycker att man ska göra. Jag har gjort sånt som jag själv vill göra och som jag vet att jag mår bra av. Jag har känt mig lugn och maximalt avspänd under hela semestern. Jag har haft stressfria dagar och för en gångs skull har det också känts bra att tänka så mycket som jag har gjort. Tankarna har växt sig starka och jag har säkert tänkt för mycket, men jag känner nu i efterhand att jag mår bra av detta. Jag har kommit till så många  insikter som jag hoppas att jag kan dra nytta av i framtiden och jag känner också att jag har hunnit tänka färdigt om allt. Jag har ju haft så gott om tid att tänka och det har man ju normalt sett inte. När man jobbar som man gör och under större delen av året så finnas sällan tiden för eftertänksamhet och reflektion. Då räcker ju Ibland inte ens ledigheten till för att man ska hinna tänka färdigt.
 
Det hade som sagt varit lätt att dras med i vad andra tycker att jag ska göra. Det hade varit lätt att bara göra saker för att man vill visa utåt sett att man har ett aktivt liv med massor att göra och full fart liksom. Det är ju heller inte brist på saker att åka på, uppleva och göra under sommaren. Men oavsett allt detta så har jag inte brytt mig. Jag har bara gjort sånt som har känts mest rätt för mig att göra och detta har jag mått väldigt bra av.
 
Missförstå mig inte nu. Jag har inget emot att folk åker ut och gör saker och liksom sätter full fart på livet. Alla får bestämma själva vad dom vill göra och jag älskar att följa personer som visar tex på Instagram eller Youtube när dom gör coola grejer som att gå på festivaler eller är ute på resor mm. Jag känner bara att jag är glad över att jag gör som jag vill och inte låter mig "sugas" med av allt som finns att göra och för att så många andra gör massor av coola grejer. Det är ju annars lätt att bara göra en massa saker för att man känner press på sig att man vill leverera och visa utåt vilket jäkligt häftigt liv man har. Man tänker: Andra gör ju det och då vill jag inte vara sämre. Man känner att man liksom vill leverera och visa att man har ett bra liv, men man glömmer sådana där viktiga saker som att man ska må bra och känna glädje i allt man gör. För mig är det ju viktigt att jag mår bra, oavsett vad jag gör. Detta gäller ju inte bara för stunden utan också på sikt. Jag tycker det känns som att allt för många människor glömmer detta med att faktsikt göra saker som man mår bra av när dom, precis som jag försöker hitta sin väg i den galna värld som man på många sätt lever i. Jag är glad över att jag nu har fått mycket tid att tänka över detta. Jag vill ju göra coola grejer och fullfölja drömmar som jag har, men inte till vilket pris som helst. Jag får aldrig glömma att jag ska må bra också. 
 
Mycket har känts väldigt bra med denna semester. Den blev till stor del som jag ville ha den. Jag har känt mig avspänd och stressfri.  Jag kommer att fortsätta göra sånt som jag vill göra, och jag bryr mig inte om vad andra tycker att jag ska göra. Jag vet ändå bäst själv. I slutändan är det ju ändå mig själv de mesta  hänger på när det handlar om vad jag vill åstakomma i livet. Jag vill ha mer saker och jag vill uppleva mer, samtidigt som jag mår jäkligt bra och tänker att livet är fantastiskt att få leva.
 




Fredag (2019 08 09)

Vad har jag gjort idag?
 
 
 
 
Jag fick ta en sväng till polisen i Trollhättan. Jag skulle hämta mitt pass och jag åkte typ bara och hämtade det och sen åkte jag hem igen.  När jag kom tillbaka till Vänersborg så köpte jag en pizza. Käkade den och under eftermiddagen har jag gått här hemma och småplockat med lite vardagliga saker. 
 
(null)
Jag grejade kanske lite för hårt för jag lyckades skära mig i tummen. Jag skar mig  bara på vanligt papper, men det räcker ju för att det ska börja blöda som fan. 
 
(null)
Just nu håller jag på nere i tvättstugan. Jag brukar säga att det sämsta med att bo här där jag bor är att jag måste boka tid för att kunna tvätta. Öhhh...
 
Nu är det bara några dagar kvar och sen är årets semester slut. Jag känner mig nästan lite stressad över att jag måste börja jobba redan på måndag. Bara ledig denna helgen och sen drar det igång liksom. Denna veckan har gått fort som fan. Det känns inte jätteroligt, men någon dag måste jag ju komma igång och jobba igen. Jobbar jag inte så får jag ju inga pengar och det är ju verkligen inte roligt. 
 
Ha en trevlig helg!
 
(null)
 



Nittaku Pongcast -July 2019




Veronica Maggio - 5 minuter




🔥🔥🚿

(null) (null)

(null)

(null)
(null)




Ligger lite efter.

Hej! 

Jag är ute på en kvällspromenad. Jag ligger lite efter med stegen nu. Det fattas rätt många steg för mig om jag tänker på att jag ska gå 10 000 steg per dag. Jag tror ändå att jag kommer att sätta dom där 70 000 stegen som jag vill fixa på 7 dagar, varje vecka, hela sommaren. 
(null)

(null)



« Tidigare inlägg Nyare inlägg »


Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE