Dygnet har 24 timmar och jag kan inte få fler och jag kan inte köpa mig fler. Jag vill få gjort mycket nu, men tiden räcker inte riktigt till och dessutom är det mycket med pengar som jag ska få koll på nu. Det som känns bra med allt jag planerar och sätter upp mål för just nu det är att jag har en tidsplan för allting. Det gör ju att det känns mer motiverande att fortsätta. När det gäller ekonomin och dom mål jag har med den så strävar jag ju efter att få pengar att jobba för mig. Jag vill komma till en punkt där jag inet behöver jobba så hårt för dom. Jag tror att jag är på rätt väg nu och det är nog första gången som jag på riktigt känner det. Jag har ju i alla år gjort som många andra. Man jobbar för sina pengar och sen spenderar man dom, utan så mycket tankar på hur man ska göra för att få dom att växa. Det är ju egentligen inte svårare att få pengar att jobba av sig själv. På ett sätt är det ju lättare för man behöver ju inet göra så mycket sen när man väl har fått allt på plats. Jag måste ju bara börja och ha tålamod. Jag väljer att göra vad jag tror krävs och jag är noga med att få allt klart inom en viss tid. 

 

Det är ju faktiskt så att en investering som bara få pengar att växa blir ju hela tiden värd mer även om jag skulle bli sjuk eller ha semester. Pengarna rör sig oavsett. För att nå mina mål med ekonomi och i slutändan min vison, så kräver det arbete av mig och jag måste ha tålamod, men när allt det är på plats då kommer jag ju att känna än större ekonomisk frihet än vad jag gör idag. Det är jag helt övertygad om. Tiden är något som kan vara en begränsning, men samtidigt får den mig att ta tag i saker och få dom gjorda. Klarar jag bara alla delmål på vägen så ökar chanserna hela tiden att ag ska klara mina slutgiltiga mål. För varje spärr jag kommer över så får jag automatiskt mer ekonomisk trygghet. Jag vill nå ett mål där jag tjänar pengar som jag nästan inet behöver jobba för alls. Jag vet inet exakt hur jag ska nå min vision, men det känns bar att jag har börjat och det känns också bra att jag har en tidsplan för allt som jag gör. Jag kommer liksom inte att kämpas på i evigheter för att sen konstatera att jag inte har kommit vidare i min ekonomi. Misslyckas jag med något av mina delmål den närmaste framtiden, då kommer jag att ge mig där och bara göra det bästa av allt ajg har lyckats med. Typ bara leva så mycket jag kan. Det känns bra att man har börjat på riktogt att närma sig visionen. Tiden gör jobbet, men bara om jag börjar att göra sånt som jag har planerat för att nå målen.  Min tid ger mig mina möjligheter.