I morse blev det en 8 km lång promenad. Ska jag nå 70 000 steg denna veckan så får jag kämpa på lite under dessa 3 dagar. Jag kommer att fixa detta för på söndag kommer jag inte att ge mig förrän jag når mitt mål. Jag har också tänkt att jag redan ikväll ska köra en promenadrunda till. Får jag gjort det så är det nog ganska lätt att fixa 70 000 för denna veckan också.

Gå, gå, gå. 

 

Snart ska jag må bra igen. Det ska ju som sagt bli en promenadrunda till idag. Sen kommer jag att vara nöjd med min lediga fredag. 

 

 Skönt att få ta ledigt redan nu. Skönt med lite längre ledighet än bara två dagar på en helg.  Inget mer jobbande denna veckan. Nu kan jag "bubbla" och göra mycket annat, utan att behöva tänka på busskörningen.

     

 Jag har inte för mycket göra i alla fall och det känns bra.

Jag jobbar ju ganska långa dagar, men det känns ändå lugnt. Jag känner mig inte stressad över att inte få ihop mitt "livspussel". Jag jobbar på och gör min vardagliga saker. Jag drömmer om häftiga upplevelser och coola grejer att köpa. Allt som jag drömmer om nu tror jag nog att jag fixar om jag bara får vara frisk och och leva i några år till. Jag tänker väl inte så mycket på sjukdomar och döden, men man kan ju aldrig veta till 100% hur livet blir och när det tar slut. 

 

Jag har ganska bra energi nu. Jag känner mig utvilad och fräsch. Jag gillar att jobba och på min fritid har jag mycket tid över till att göra sånt som jag tycker är roligt att göra. Detta i sin tur ger mig ju bara mer bra energi. Jag rör mig ju också bra och jag noga med att ge mig själv den tid jag behöver för att återhämta mig från allt man grejar med på dagarna. Kan jag snart bara förverkliga lite drömmer som jag har så kommer mycket att gå från att kännas bra till ännu bättre. 

Jag vill känna bra energi dygnet runt. Även när jag sover känns detta viktigt för då vet jag ju att jag sover gott om natten. 

 Nu har det blivit kvällen igen och jag ska snart gå och lägga mig. Jag har två långa dagar kvar av jobb. Det är bra körning och det känns bra. Idag och igår har det annars känts ganska jobbigt att gå upp klockan 04:00 på morgonen. I två dagar har jag känt att jag hellre bara att velat somna om. Men jag går ju upp och när jag väl jobbar och kör så känns det ganska bra ändå.  

 

 Jag funderar annrs mycket på vad jag ska hitta på i november. Jag fått någon fix idê om att jag  i alla fall minst en gång i månaden vill göra nånting som inte hör till allt de vanliga som jag typ gör var och varannan dag året om. Jag har inte gjort något utöver det vanliga under denna månaden, men det behöver ju inte vara något märkvärdigt egentligen.Jag tänker att  det kan räcka med att jag går en promenadrunda på ett helt annan plats än i och runt Vänersborg. Det är ju i alla fall något annat än det gamla vanliga. Det duger gott att göra när jag vill komma ifrån dom "vanliga" dagarna som bara innehåller sånt som man typ alltid gör.  

 

I december blir det väl rätt mycket Musikhjälpen för min del. Dessutom är det ju både jul och nyår och då gör man ju mer saker som typ inte hör till vanligheterna. 

 

Nu ska jag sova. Klockan ringer 05:15 och jag hoppas då att det känns bra att vakna upp till en ny dag att ta tag i.  Men nu säger jag god natt.

 

 Jag tänker på massor av saker jag vill göra, men jag vet inte när jag ska göra nånting. Det är så det känns nu. Allt snurrar väl lite för mycket i huvudet. 

 

En sak som jag har märkt det är att jag lätt lägger undan, sparar och samlar på mig saker som jag tänker att jag kan få användning för när jag väl gör något av allt som jag tänker på. Kollar jag hemsidor på nätet så kanske jag sparar ner en länk. Jag sparar bilder i telefonen som jag tänker att jag ska föra över till en ny dator som jag tänker att jag snart ska köpa. Jag samlar lätt på mig grejer som jag ska med mig på någon av alla resor som jag tänker att jag ska åka på. 

 

Såhär håller jag på, men jag känner att när jag inte gör så mycket utan bara sprar grejer till sånt jag tänker att jag vill göra så blir det ju bara att det ligger och skräpar. Allt bara sparas arkiveras och läggs på hög, utan att jag egentligen får användning för nånting. Jag känner ibland att jag bara vill rensa, men jag har så svårt för det. Jag sparar och gör listor, men jag har sen länge känt att jag tänker för mycket  och utreder saker till förbannelse. Kommer jag att göra så till fan själv kommer och löser av mig?

 

Jag har blivit bättre på att inte samla på mig mer saker. Men jag är fortfarande försiktig med att kasta och rensa sånt jag redan har. Jag vet ju vad jag vill åstakomma i framtiden och mycket av allt jag samlar på mig tänker jag att jag kan behöva sen.

 

Fast samtidigt vet jag att jag mer bara ska vara här och nu och när jag väl ska genomföra nånting, då kan jag ju lätt skaffa mig allt jag behöver då. Jag behöver inte tänka på sen just nu. Jag vill alltid vara mycket i nuet och jag lyckas ganska bra när jag inte fastnar i för mycket tänkande, men jag täker ju på tok för mycket. Fan va svårt det ska vara att bli den personen som man faktiskt vill vara.   

 

Jag har haft en bra söndag. Det kändes skönta att vakna upp veta att man inte behöver jobba. Jag kändes också skönt att jag visste tat det räckte med en kortare promenad idag för att fixa dom steg som jag vill nå på en vecka, 70 000 steg. Jag mådde bra och kände mig pigg och fräsch när jag vaknade upp. En bra känsla liksom. 

 

Nu håller jag på lite nere i tvättstugan och jag "slökollar" lite på en serie på SVT Play som handlar om den sk Militärligan.  

 

 

 

Jag har precis kommit hem från en lång arbtesdag. Skönt att jag inte har arbete imorgon också. En ledig dag och sen får man jobba på igen, men nästa veclka har jag lite roligare pass att köra på och dessutom var detta det sista lördagspasset jag har på mitt nuvarnade schema. Nästa gång jag ska jobba en lördag så är det på på det nya schemat och dom passen tror jag är bättre. 

 

Denna arbetsveckan har annars varit ganska lugn. Jag har varit lite förvånad över det. Jag trodde jag skulle ha mer att göra och allt skulle kännas lite jobbigare än vad det har gjort. Jag vet inte vad det beror på, men det jag vet är att i detta jobbet vet man typ aldrig hur varje dag ska bli. Ingen dag är den andre lik. Man vet bara att man kör buss och att den är blå. 

 

Allt känns så konstigt nu. Typ ingenting blir som jag har räknat med, men det går bra ändå.  Om man tex får in mycket mer pengar än vad man inte trodde att man skulle få så är ju det ingenting som jag klagar på. Det går ju bra. Jag fick ganska mycket extrapengar i måndags. Först fattade jag ingenting, men förtsod jag ju varför och samtidigt kunde jag släppa några tunga stenar som ajg länge har gått och burit på. Jag oroar väl mig för mycket, men detta blev ju som sgat bra ändå. Jag vet att jag kommer att få in lite extra nästa vecka. Jag har inte tänkt på det heller, men visst blir man nöjd när man får in en bra slant i mitten på en månad. Sånt är jag inte bortskämd med. Sen kommer ju också lönen i slutet och några dagar efter den brukar jag få in lite småsummor. Allt de har jag ju räknat med, men i slutändan kommer ju november att bli en  bra ekonomisk månad. Mycket bättre än vad jag hade räknat med. 

 

Mitt oändliga tålamod har nog lönat sig. Det kan inte var anågot annat för jag har tänkt hundratals gånger att jag typ bara ska lossa på pengar en gång och sen kämpa vidare mot att få ihop så mycket pengar som jag behöver för att kunna förverkliga helt galna drömmar. Men jag har bara gjort det som känns rätt att göra. Det som jag tycker är rätt kanske inte alltid är det roligaste. Men jag tror ändå att det som känns mest rätt också är det beslutet som känns mest moget av mig. 

 

Jag känner att det "brinner" i kroppen. Jag vill så jävla mycket nu, men jag vill också fortsätta göra sånt som känns mest rätt att göra. Rätt för mig alltså. Det kommer jag att må bäst av på sikt. Oavsett om jag: Förverkligar drömmar, tjänar bra med  pengar eller träffar kändisar...så  vill jag alltid må bra. Annars blir ju inget värt något. Livskvaliten försvnner väl om man inte mår bra? Vad spelar det för roll om du får allt i hela världen, tjänar pengar som fan och träffar roligt folk? Mår du inte bra kan du ju inte njuta av nånting i alla fall. Hur skulle man kunna njuta av framgång och förverkligande av drömmar om man samtidigt inte mår bra? Jag är glad att jag mår bra. Då blir ju allt förmodligen bra i slutändan ändå, oavsett vad liksom.

 

Jag har avverkat en proemenadrunda nu på morgonen. Resten av dagen går nog åt till att mest bara vara. Slappa, äta gott och må bra.  Jag har lite jobb senare i eftermiddag. Ett kort pass  och sen är det i stort sett bara att gå hem och lägga sig, för imorgon ska jag upp tidigt och jobba tufft, hela jäkla dagen. Sen får jag en helt ledig söndag. Då blir det mer promenad och mer "chill" så att man vetatt man kommer att må bra. 

 

 

 

Ny dag och det är bokstavligt talat bara att köra på. Jag har ganska mycket jobb att ta tag i, men det var skönt att få en ordentlig sovmorgon. 

Jag känner mig pigg och fräsch och ganska taggad på att jobba idag. Detta jobbet blir ju lite vad man gör det till själv. 

Ha en trevlig dag! 

 

Idag körde jag ett delat pass. Jag hade ju först tänkt att söka det schemat som bara har delade pass, men jag känner nu att jag är glad att jag ine gjorde det. Det funkar att köra ibland, men idag kände jag ändå att i längden skulle jag tröttna om jag körde på dessa tider var och varannan dag. Efter dagens arbete så känner jag att jag valde rätt schema ... och det var bra att jag inte valde schemat med dom delade pass. 

 

Nu är man igång med jobb igen. Skönt att det var ganska lugnt idag. Imorgon och på fredag får jag sovmorgon och sen på lördag får jag bita ihop lite när jag börjar tidigt och har en megalång dag. Jobbelijobb...

 

Nu är snart dessa 4 lediga dagar över. Det har varit skönt med ledigheten, men det tog nog 2 dagar innan jag hade återhämtat mig ordentligt efter allt jobbande. Igår och idag har det annars känts riktigt bra i kroppen.

 

Jag har ju gått bra promenadrundor under hela min ledighet. Det är ju också bra att jag varje vecka jagar ett resultat. Jga vill ju nå 70 000 steg varje vecka och när ajg tänker så då blir det att jag tar mig ut även om jag skule känna mig lite trött och sliten. Sen känns det ju bra i kroppen efter att jag har varit ute och nu när det känns så bra som det faktiskt gör, då vill jag ju heller inte sluta med mina rundor. Jag vill ju inte att den där bra känslan som jag får av promenader ska försvinna. Då kör man ju på bara för det.

 Annars då?

 

Nu är det ju november och vad jag vet från tidigare år så har jag alltid mer räkningar att betala just denna månaden än vad jag normalt brukar ha. Jag har det alltid så i just i november. Är det en räkning som ska betalas bara en gång per år så nog fan kommer den i november. Har jag något som ska betalas två gånger per år då är det också alltid så att en av räkningarna kommer nu i november. Så fortsätter det med många andra räkningar också.  Det konstigt att det alltid blir så. 

 

Annars så grejar jag med mina saker och jag försöker få min vardagliga saker gjorda. Problemet är väl att dom vardagliga sakerna tar ju aldrig slut. Det går liksom bara runt runt. Jag vill få vardagliga saker gjorda, men det är ju hela tiden ett ständigt återkommande jobb som jag typ alltid känner att jag ligger efter med. Det finns alltid något som jag känner att jag vill få gjort. Jag försöker i alla fall ta tag i saker med en gång, innan det blir på tok för mycket. Jag vet inte om det är rätt. Man kan ju också strunta i det mer och sen när man väl tar tag i det så gör man väldigt mycket. Det behöver ju inte vara fel det heller.  

 

Jag får kämpa på med mina saker. Jag vill väldigt mycket nu. Vissa saker vill jag som fan. Man riktigt känner hiur det brinner i kroppen. Samtidigt får jag inte glömma att jag ska må bra också. Det är viktigt att inte plocka bort livskvaliten, inte ens näran grejar och kämpar som mest. Jag vill alltid må bra. Det vill väl alla?

 

 Det är bara skönt att vara ledig. Jag gör inte överdrivet mycket, men det känns ok. Jag tittar på saker och funderar vidare på allt som jag vet att jag vill göra framöver. Ibland känner jag också att vissa saker som jag tittar på kanske inte är något som jag egentligen vill göra. Då kan det hända att jag bara släpper det. Sånt som jag tänker nu att jag vill göra och grejar med att försöka fixa är ju inget som jag inte kan ändra mig om. Jag tänker aldrig låsa mig vid allt som jag tänker på. Typ: Det och det har jag betsämt mig för och då finns det inget som kan ändra på det. Har jag ett sånt "fyrkantigt"  tänk då kommer det med stora säkerhet inte bli så lätt att förverkliga alla dom drömmar som jag har. Allt som man tänker är rätt idag är kanske inte det imorgon. Imorgon kanske jag kommer på något som känns roligare och bättre, då måste jag ju kunna ändra mig och köra på det sättet istället. Det känns ganska självklart för mig och jag är glad att jag tänker så. 

 

 Jag körde en live på Instagram förra veckan och där var det några som frågade mig om hur det blir med den Sverigeresa som jag har tänkt att göra. Detta är ju en av alla saker som jag länge har funderat på hur jag rent praktiskt ska genomföra den. Jag har inte tidigare riktigt kommit på hur jag ska genomföra en sån resa så att det känns bra och roligt att göra. Men nu börjar jag ändå känna att detta är något som jag vill som fan... och när den känslan infinner sig på mig då brukar jag ta mig snabbare mot det mål som jag vill uppnå. Är jag bara peppad och taggad så brukar jag inte en lösning som jag funkar och som jag mår bra av.  

 

Sen gäller det ju också att faktiskt ge sig iväg. Att liksom ge sig ut och ta sig till alla platser man vill besöka. Det kanske är det svåraste. Att bara bestämma sig. Säga till sig själv att nu drar jag ..och sen också göra det. Så är det väl med många saker för mig. Det sista känns alltid som det svåraste att få fixat. På något sätt är det alltid lättare att strunta i det och bara vara. Vad jag än vill åstakomma så känner jag ju ofta att det krävs så mycket av mig. Därför kan det ofta  kännas extra svårt att ens börja ta tag i nånting, oavsett var det är. 

 

Även om allt inte just nu är perfekt så känner jag mig ganska nöjd med mycket. Jag mår bra och jag rör mig bra. Jag har under en ganska lång period kämpat och kört på min grej vilket har varit att få loss pengar så att jag kan fixa allt som jag tänker att jag vill göra och köpa. Jag har den senaste tiden stått inför många olika val där jag lätt hade kunnat ta ett "fel" beslut och sen hade jag inte befunnit mig i ett lika bra ekonomiskt läge som jag gör nu.