1. En framtidsfullmakt.  Om jag i framtiden drabbas av nånting som gör att jag inte kan fatta beslut själv. Det kan ju hända en olycka eller man kan drabbas av en allvarlig fysisk sjukdom eller en psykisk störning som sen gör att man inte förstår nånting. Då kan det ju vara bra att ha en framtidsfullmakt där man redan har bestämt själv vem man vill ha hjälp av med tex sin ekonomi. Vem ska betala mina räkningar eller sälja min lägenhet om det behövs. Kommer det en dag då jag inte klarar sånt själv och inte har en framtidsfullmakt då kommer tingsrätten att fatta beslut om vem som ska få rätten att sköta min ekonomi. Det kan ta tid innan ett beslut kommer, men räkningar och annat ska ju betalas ändå. Betalar man inte i tid, då kostar det ju mer pengar. Det är ju heller inet säkert att den personen som jag vill ska ta hand om min ekonomi får göra det. Som jag förstår det så löser en framtidsfullmakt allt de där. Det ger ju också mig en större integritet. 

 

2. Ett testamente. Utan ett testamente så fördelas din kvarlåtenskap enligt ärvdabalken. Inte enligt vad jag önskar och det innebär ju att pengar kan gå till "fel" personer. Ett enkelt testamente uprättat med vittnen räcker för att säkerställa att tex pengar går dit jag faktiskt vill att dom ska gå. Sen kan jag samtidigt känna att jag hoppas ändå på att det inte blir något kvar att ärva efter mig. Det har jag ju ingen glädje av när jag inte längre finns. Om jag vill att någon ska ha nånting så ger jag hellre bort när jag fortfarande är livet. När jag inte finns mer, då har jag ju ingen glädje av att någon får något som har varit mitt. 

 

3. En samanställning av mina tillgångar. Var finns mina konton och vad äger jag egentligen som kan vara värt något. Finnns det på papper så vet mina närmaste var dom ska börja leta den dagen som jag inte finns längre.