Jag vet inte för vilken gång i ordningen nu som jag skriver på ett blogginlägg där jag egentligen bara vill påpeka att jag mår bra och att inget annat i mitt liv egentligen spelar någon roll om jag inte skulle må bra. Jag har skrivit detta i massor med inlägg och det är något som jag tror stenhårt på. När jag tänker efter mer kring detta med att må bra så kan jag också känna att jag faktiskt är ganska nöjd med mitt liv som det är. Jag har förverkligat många drömmar Jag har en ekonomi som jag är nöjd med och jag känner att jag ofta har tid över att göra sånt som jag tycker är roligt att hålla på med. 

 

De finns ett flertal personer som gärna vill påpeka för mig att jag inte alls mår bra, eller så försöker dom på tusen olika sätt att få mig att må dåligt. Saken är den att jag tror att dessa människor själva inte mår så bra och det är väl därför dom håller på. Varför skulle jag inte må bra. Jag vet ju att jag alltid gör mitt bästa, men jag kommer aldrig att bli en perfekt människa eller bäst i världen på allt. Jag har mina styrkor och mina svagheter. Att jag gör fel ibland har ju vid senare tillfällen gjort att jag vet mer vad som är rätt att göra för att något ska kännas perfekt....eller i alla fall gott nog för mig. Många gånger har ju saker för mig blivit bättre och jag vet att jag har uppnått ett bättre resultat p.g.a. av alla fel som jag har gjort. Blir det fel så betyder ju inte det att man måste ge upp. Det är ju bara att försöka igen. Gör om gör rätt och erfarenheten av att man gjorde är ju bara bra att ha med sig. Att ge upp är sällan ett alternativ för mig. Jag har har saker som jag vill göra som jag har drömt om i många år nu. Jag tror stenhårt på att bara jag inte ger upp så kommer jag att få vad jag vill ha, om det verkligen är så att jag vill ha något tillräckligt mycket. Oavsett vad jag lyckas eller misslyckas med så kommer jag ändå alltid att vara nöjd över mitt liv som det är, och dessutom ska jag alltid se till att jag mår bra. Sen vill jag mer och jag vill lära mig nya saker. Jag kommer att drabbas av motgångar ibland, men ingenting ska få mig att ge upp eller må dåligt. Dessutom är jag ju redan nu rätt nöjd med livet som det är. Det känns som en ganska bra grund att stå på. 

 

Varför ska jag må dåligt när jag har det bra. Jag är ju frisk och jag har inte många måsten i livet. Pengarna rullar idag bättre än någonsin och jag känner att ekonomin är på väg att bli mycket bättre än vad jag först trodde var möjligt. Under mitt liv har jag fått utså saker som har fått mig att må skit. Jag har bevisat för mig själv hur många gånger som helst att bara man inte ger upp så kan man klara av sånt som man drömmar om. Jag har förverkligat massor av drömmar som jag har haft. Jag har gjort trots att många s.k. förståsigpåare har sagt att jag inte kommer att klara av nånting. Om jag inte mår bra när jag själv tycker att jag lever ett bra liv, gör saker som jag tycker är roligt och känner mig så trygg i mig själv....när kommer jag då att må bra. Och om jag aldrig får må bra när jag tycker att det är det viktigaste som finns i livet...varför ska jag då sträva efter nånting överhuvudtaget? Det enda vi alla vill egentligen det är väl att må riktigt bra. Om inte jag gör det när de finns så många saker i mitt liv som jag är nöjd med...vem ska då må bra. Dom som hela tiden säger till mig att jag inte mår bra, eller bara försöker få mig att må dåligt...dom mår ju verkligen inte bra själva. Det kan man nog vara ganska säker på. 

 

 

 Ny vecka och naturligtvis är det skönt att man har börjat sin semester. Jag smygstartade ju redan i helgen, men det är idag som semesterdagarna börjar räknas. Nu i början så har jag bestämt mig för att jag bara ska ta det lugnt och verkligen vila ordentligt. Sen får jag se vad jag hittar på. Jag kommer fortsätta vare försiktig med tanke på att vi fortfarande befinner oss i en pandemi. Jag känner inte att jag bara kan släppa coronaviruset och låtsas som att det inte finns mer. Inte än i alla fall. 

 

Jag ska njuta av min semester. Det är väl vad man ska göra. Det enda som jag har planerat under denna veckan det är att jag ska klippa mig. Det ska bli skönt för mitt hår känns just nu väldigt slitet och torrt. Jag ska naturligtvis under hela min semester gå många promenadrundor. Det blir en del "bubbel" också. Äta gott och kolla film är ju saker jag gillar att göra. Jag ska ta det lugnt och må bra. Om jag kommer att göra någon resa inom inom Sverige återstår att se. Just nu tänker jag mest på att jag ska vila ordentligt och jag vill dessutom fortsätta ta detta med coronaviruset på största allvar. Man får väl hoppas att man inte för alltid behöver känna så. 

 

 

 

 Allt för ofta tänker jag på vad jag tycker ska bli bättre och det känns som att när jag funderar på hur jag vill ha det i livet och hur jag skulle vilja att saker omkring mig och runt om i hela världen skulle vara. När blir allt perfekt? Jag är ju inte dummare att jag förstår att man får vänja sig vid att inte mycket med nånting kommer någonsin att bli helt perfekt. Den perfekta människan finns ju inte ens. Ingen är ju ofelbar. Det är en obestridd sanning.  Jag strävar inte ens efter att bli en perfekt människa. Jag vet ändå att jag alltid gör så gott jag kan för att jag ska må bra. Mår jag bara bra, så är jag rätt nöjd med livet som det är.  Mår jag bra så kan jag ju lätt acceptera att jag ibland gör fel. Det är liksom inget fel på mig som person för det. Jag är bara inte perfekt. 

 

 De är mycket jag kan tycka är fel och dumt med alla möjliga och kanske också omöjliga saker. Det känns som jag måste vänja mig vid allt de där. Samtidigt kanske det är just det man inte vill göra. Varför ska jag behöva vänja mig vid att livet är väldigt orättvist? Varför ska jag behöva vänja mig vid att jag drabbas av motgångar? Varför ska jag behöva vänja mig vid: krig, miljökris, psykopater och hemska sjukdomar? Man kan  ta upp tusentals saker som man helst skulle vilja slippa vänja sig vid. Ändå måste man väl bara finnas sig i att ingenting egentligen är perfekt.. 

 

Jag får ofta frågor om vad jag tycker om något som kanske har blivit en snackis. Tex ett drev i media. Jag känner ofta att jag inte vill svara och jag känner sällan något behov av att ha någon åsikt om något drev där typ massor av andra människor bara vänder och vrider på allt som har med saken att göra.. Jag är sällan intresserad av att haka på varje trend, varje stor sak i media eller på nätet. Det är liksom jag inte det jag vill hålla på med.  Jag tycker Inte att det är fel att folk har åsikter. Jag har inget emot diskussion och att vi människor faktiskt använder oss av rätten till att få säga vad vi tycker att tänker. Yttrandefriheten är ju något som vi ska värna om. Men för min egen del så känner jag att jag vill vara försiktig med att yttra mig om saker som jag egentligen inte har tänkt på så himla mycket innan. Det är väl också så att jag sällan känner något behov av att få tala om vad jag tycker och tänker. Ibland säger jag väl nånting, men det är ändå väldigt sällan jag bryr mig. Jag vill ju bara må bra och jag är inte säker på att jag skulle må så bra om jag tex satt här och bloggande om allt som jag tycker är fel och skit med saker och ting. Man kan ju alltid säga att allting borde bli bättre. Man kan ju alltid säga att vissa offentliga personer som ibland gör bort sig borde ha tänkt annorlunda innan hen var en sådan jubelidiot. Det är alltid lätt att vara expert på saker och ting i efterhand. Det väldigt lätt att vara hård och dra på när det handlar om att tycka till om vad som är fel. Det är alltid lätt att vara expert när man inte själv behöver ta ansvar, eller inte är den som ska lösa ett problem.  Om jag skulle hålla på sådär och bara vräka ur mig saker om att allt möjligt måste bli bättre för att bla bla bla... Då skulle jag nog ganska snart bli en väldigt negativ, arg och bitter människa. Jag skulle alltså inte må speciellt bra av det. Jag har tjatat och tjatat länge nu om att det viktigaste för mig är att jag ska må bra. Därför väljer jag att inte ha åsikter om allt möjligt, även om många andra för stunden pratar och diskuterar som fan om ett visst ämne. Bara för att massor med andra gör det. 

 

Oavsett vad jag eller andra tycker om nånting så kommer varken jag eller någon annan att ha alla svar. Vi människor har säkert  inte någon lösning på tex klimatkrisen. Vi människor kommer aldrig att leva i värld som kommer att vara fri från orättvisor. Vi människor kommer aldrig att bli perfekta. Jag kommer aldrig att helt få slippa saker som jag helst inte vill beblanda mig med.  Jag tror till och med jag skulle kunna säga det mer eller mindre ligger i våran natur att  förminska varandra.  Det räcker ju att jag tänker kring mig själv och min blogg. Det händer ju att jag kan få kommentarer från folk som bara vill trycka ner och förminska mig på olika sätt. Man vill säkert också få mig att må dåligt. Det har hänt att jag har fått en kommentar som någon har skrivit tex klockan 02:00 på natten. Någon person tar sig tid att skriva en kommentar som kan vara lika lång som flera fulla A4-sidor med bara hat och elaka saker. När jag ser en sådan kommentar så läser jag inte ens färdigt. Jag bara raderar och skiter i det.  Däremot kan jag tänka att den personen som har skrivit till mig måste det ju vara väldigt synd om. Hen kan ju inte må bra om man väljer att lägga så mycket tid och energi på en person som man uppenbarlig inte gillar ... och förmodligen inte ens känner. Borde det inte vara bättre att försöka lägga den tiden på sig själv istället? 

 

Egentligen tycker jag det är ganska enkelt att må bra. För min del handlar det bara om att jag lever efter vad jag innerst inne tror på. Jag accepterar att jag inte är perfekt och jag lever inte efter hur andra tycker att jag ska vara. Skulle jag göra det, då skulle jag nog må ganska dåligt bara för den sakens skull.  Dessutom är det väl så att ju mer regler du själv sätter upp som handlar om hur du tycker att andra människor ska vara för at du ska acceptera dom, ju mer arg, sur och bitter kommer du bara att själv bli. Folk kommer nog aldrig leva efter dina regler. Tänker man efter så lever man ju inte själv efter andras regler. Man väljer själv vem man vill vara och sen går livet vidare liksom. Det viktigaste för mig är alltid att jag ska må bra, oavsett vad andra människor tycker och tänker ...om allt möjligt och omöjligt. 

 

 

Ny vecka och jag börjar med att vara helt ledig i två dagar. Rätt skönt efter helgens jobbande.  Jag jobbar 3 dagar denna veckan och sen går jag på semester. Det känns ju rätt "nice". Jag gillar mitt jobb och jag trivs bra med vad jag gör, men man behöver ju ha sin semester. 

 

Annars vet jag inte riktigt vad som händer denna veckan. Jag ska kämpa med mina promenader. Förra veckan gick bra som fan. 

 

Denna veckan kommer att få in bra med pengar.  Hela denna månaden har varit bra och min ekonomiska situation har ju sen en tid tillbaka varit bättre än någonsin. Jag utnyttjar det maximalt och allt är bara skitbra.  Det är väldigt roligt att greja med pengar nu. Jag skäms inte för en enda krona som jag tjänar. Jag bara kör och mår bra av det. 

  

 

Nu har man avverkat denna jobbhelgen. Jag trodde det skulle kännas tuffare än vad det gjorde. Det var ganska lugnt att jobba på. Jag kände mig helt avspänd under större delen av körning. 

Hoppas att ni får en trevlig och bra midsommarhelg. Jag mår bra och känner mig utvilad och så.  Jag jobbar just nu på för fullt och det ska jag göra hela helgen. Jag tänker på att bara ta det lugnt och slappna av. Jag vill ju känna mig pigg och fräsch efter helgen också.