Titta vilken fin t-shirt som jag fick hem i brevlådan idag.

 

 

 

Jag har grejat hela morgonen nu med min självbiografi. Jag började tidigt i morse ochsen dess har jag bara "köttat" på. Ingen paus och ingen mat. Jag har inte ens rest mig från stolen. Jag har bara suttit "fläskröv" hela morgonen. 

Just nu känns det bra med självbiografin. Just nu känns det som jag faktiskt vill publicera. Hittills har jag tidsinställt ca 30 blogginlägg, som väntar på att bara få komma upp på bloggen. 

 Igår hade hade jag ju en ganska intensiv dag. Jag fick i alla fall väldigt mycket gjort och det var bra fart på hela dan. Sen hade jag svårt att sova under natten. Jag kanske borde ha försökt varva ner lite tidigare på kvällen än vad jag gjorde. Sen har vi ju det där med rastlösheten igen. Jag vill hela tiden någonting mer. Man vill hela tiden vara på väg någonstans liksom. 

 

När jag låg där i sängen, vaken mitt i  natten så tänkte jag mycket på detta med självbiografin. Det är några få saker bara som jag känner att  måste känna mig trygg med för att jag ändå ska välja att publicera. Känner jag mig ihte trygg med dessa saker så är det nog klokast att låta bli att publicera. Alla dessa tankar vände jag och vred på i natt. 

 

Idag sen så kom jag på en grej som kanske kan funka när det gäller att hitta den där tryggheten  i att publicera. Jag tycker ju också någonstans att det skulle vara synd om jag inte väljer att till 100% sliutföra självbiografin. Det kommer ju alltid att vara något som fattas om jag väljer att intepublicera och visa mitt arbete som jag har gjort. Dessutom finns det ju något som heter: "DET FRIA ORDET".  Det är ett starkt ord som betyder väldigt mycket för friheten och demokratin. YTTRANDEFRIHET är ju också ett starkt ord. Dessa två ord  får mig många gånger att känna mig ganska trygg med allt jag tycker, skriver, och säger. Man ska ju stå upp för  det fria ordet, och jag minns faktiskt hur jag en gång skålade för just det fria ordet. 

 

Igår besökte jag mammas grav, gick över 11 km och tog bilder. När jag kom hem från Uddevalla så grejade jag med självbiografin och gjorde lite annat vardagligt "trökgöra". Dåligt nattsömn, plus allt grejande och promenerade igår har gjort att Danne idag inte har orkat bry sig om speciellt mycket. Typsikt mig. Jag kör skiten ur mig ena dagen för att sen inte orka med nånting dagen efter. Skönt att det snart är semester. Jag ska jobba fredag, lördag och söndag. Klockan 14:00 på söndag, då börjar fan SEMESTERN. En månad!! Det ska inte bli något annat än väldigt gött. 

Jag kollade precis in listan på vilka som är kommer att få sommarprata i programmet Sommar i P1 i år. Jag vet i alla fall några personer redan nu som jag vill höra på i år. Bianca Ingrosso, Kaj Linna, Victoria Silvstedt,

 Mouna Esmaeilzadeh, Rebecca Scheja & Fiona FitzPatrick, 

 

 

Jag satt några timmar igår med färdigställandet av självbiografin och jag får se hur mycket jag sitter med detta idag. Jag jobbar på med publicerandet självbiografin, men jag känner mig osäker på om jag faktiskt vill publicera. Jag tänker först att det är bara att köra på och det är klart jag ska publicera. Sen börjar jag fundera på om det finns något syfte med att publicera. Jag är ju egentligen inte intresserad av att få veta vad folk tycker om det arbete jag har att visa upp när det kommer till min självbiografi. Så vad är då syftet med att publicera?

 

Samtidigt känner jag att ett icke publicerande av självbiografin kan göra att jag känner att jag inte kommer till avslut. Publicerar jag så kommer jag kanske lättare att kunna släppa allt sånt som jag länge har gått runt och liksom ältat. Mycket har jag redan nu lyckats att släppa helt, pga att jag har skrivit på denna självbiografi. Så ett publicerande för den sakens skull spelar ju kanske ingen roll. Men jag vet ju inte säkert om jag kan släppa allt bara sådär heller. Ett publicerande (som det ser ut nu) innebär ju att jag "inläggsbombar" min blogg med upp till 12 inlägg per dag. Det blir ju inte lätt för mig att inte tänka mer på min självbiografi när jag väljer att göra så. Sen vet jag ju inte hur lång tid det tar för mig att kunna släppa detta arbetet, efter att allt är publicerat och klart. Det är ju inte så jäkla lätt att släppa något som man har grejat med så mycket som jag faktiskt har gjort, och i flera år dessutom. Om jag väljer att inte publicera, då kan jag ju bara säga till mig själv att jag släpper detta nu och skiter i allt som har med självbiografin att göra. Detta arbete fick inte det resultat som jag hade tänkt från början, men samtidigt vill jag ju inte längre göra exakt så som jag tänkte från början att jag skulle göra. Nu vill jag kanske något annat och jag är ju osäker på om jag verkligen vill publicera. Kanske ska man då inte publicera?? 

 

Detta känns lite som när man ska betsämma sig för om man vill tatuera sig eller inte. Är man osäker bör väl låta bli? Gör man det i alla fall och sen ångrar sig så är ju det inte så bra. Sen kan man ju alltid ta bort sin tatuering om man ångrar sig, men då tänker man ju kanske i efterhand att det hade varit bättre att inte göra någon tatuering. 

 

Det är lite samma när jag tänker kring självbiografin. Jag känner mig osäker på om jag vill publicera. När jag är så osäker som jag är så kanske jag borde låta bli. Publicerar jag i alla fall och sen ångrar mig så är ju det inte så bra. Man kan ju ta bort alla publicerade inlägg, och vilka andra inlägg som helst på bloggen, men då inser man ju efteråt att det hade varit bättre att inte publicera dessa inlägg överhuvudtaget. Det är ju inte så bra. 

 

Alla dessa tankar brottas jag med som fan just nu. Det känns som det är 50% möjlighet att jag väljer att publicera, eller 50% risk att jag inte kommer att publicera. Jag jobbar på med min självbiografi som att jag tänker publicera, men jag kan inte just nu komma fram till något beslut om vad som känns mest rätt att göra. 

 

Jag får väl bara låta tiden gå och se hur det blir. Om jag av någon anledning nu inte väljer att publicera, då får det väl bara bli så. Det är ju ändå bättre att inte publicera om det sen visar sig att jag ångrar att jag publicerade. Det känns ändå inte som att jag kommer att ångra ett icke publicerande av självbiografin. En sak är jag säker på i alla fall. Jag kommer inte låta mitt beslut fattas av vad andra tycker att jag ska göra. Jag bestämmer själv, och jag kommer inte låta någon utifrån påverka mitt beslut om jag ska publicera eller inte. 

Skönt att man fick en ledig dag såhär mitt i veckan. Jag är ledig imorgon med. Jag har fått mycket gjort idag. 

 

Jag var ju i Uddevalla under förmiddagen. Under eftermiddagen har jag jobbat på med publiceringen av självbiografin. Jag känner mig lite rastlös nu på kvällskvisten. Jag kan känna att det vore kul att hitta på något mer ikväll. Samtidigt vet jag hur det kommer att kännas imorgon, och då är ju frågan om man tycker att det var värt det. Oavsett vad jag vill göra ikväll så finns det ingeting jag kan göra mer än att jobba på med självbiografin. Jag har ju annars några andra saker som jag gärna vill få gjort i år, men inga av dessa saker kan jag liksom fixa, eller ens börja på ikväll. Om jag istället gör något annat, då kan det finns risk att jag sabbar för mig och helst enkelt inte fixar de saker som jag verkligen vill kunna göra i år. 

 

Jag vet att jag är lite tjatig när jag i inlägg efter inlägg skriver om min rastlöshet och att jag vill mer, men om jag gör mer så sabbar jag för mig och bla bla. Men att jag skriver ner dessa tankar och detta som ajg känner hjälper mig ju sen att inte göra något annat än att hålla fokus och gjort dessa saker som jag faktiskt vill fixa i år. Att skriva hjälper mig liksom att tänka på att jag ska göra sånt som känns rätt för mig och inte sånt som jag sen förmodligen kommer att ångra att jag gjorde. Jag brottas med dessa tankar varje dag nu, och jag har gjort så under gabska lång tid. Men jag har inte sabbat nånting. Jag har gjort det som känns rätt att göra, oavsett om jag har känt så jävla mycket rastlöshet och abstinens på att göra hur mycket grejer som helst. Grejer som i slutändan kommer att göra tat jag tappar kontrollen och liskom inte har koll på läget. Där vill jag inte hamna. 

 

Jag var också i Uddevalla idag för jag kände att jag behövde ta lite bilder där som jag sen ska lägga in i självbiografin. Allt jag kommer på att jag har kvar att göra med min självbiografi får jag ju fixa nu. Jag håller ju på att färdigställa den nu, och då finns det ju inget sen längre. Efter att jag är färdig med publiceringen  så ligger ju självbiografin på bloggen, och då kommer jag ju inte att greja mer med detta. Det blir därför för sent att rätta till och tex lägga till bilder sen. Jag måste ju fixa sånt som ska fixas NU.

 

 

 

 

 

Jag har känt nu i flera månader att jag typ känner av så mycket rastlöshet eller abstinens på att göra mer saker än vad jag gör. Det är lite jobbigt, men jag kan i alla fall hantera vad jag känner. 

 

När jag tex kommer hem från jobb så vill jag väldigt ofta göra nånting mer. Jag har liksom svårt att sitta still. Ibland vill jag göra sånt som jag ändå vet att jag i efterhand kommer att ångra att jag gjorde. Ibland finns det inte tid till att göra vissa saker. Ibland vet jag att jag egentligen inte kommer att orka. Ändå tänker jag så mycket på att jag vill göra mer och kämpa in fler grejer än vad jag från början har tänkt att jag ska göra under detta året.

 

Jag vet vad jag verkligen vill göra. Jag vill också hålla mig till några få saker och hålla fokus på dom. Det sk ekonomimålet var ju en sådan grej. Det är nu fixat och klart. Självbiografin är på gång att bli klar. Som det ser ut nu så tror jag att jag vil publicera på min blogg i juli. Till hösten vet jag vad jag vill, och till vintern veta jag också vad jag vill. Det känns bra att inte ha för mycket nu. Jag vet ju att när jag har för mycket så går man ju lätt in i den där jävla "väggen". Jag känner att det är en större risk för mig att detta händer mig när jag tror att jag orkar mer än vad jag egentligen gör, samtidgt som jag också gör dom där grejerna som sen visar sig bli sånt som var för mycket. Så mycket så att man helt enkelt inte orkade med.

 

Jag hoppas att jag klarar att hålla bra fokus i fortsättningen också. En positiv sak med detta är ju att jag är väldigt medveten om att jag känner den rastlöshet jag känner. Jag vet liksom om problemet med det, och då är det ju betydligt lättare att hitta sätt att hantera detta på också. Jag känner ju väldigt starkt att vissa saker inte är värda att göra, om det nu är så att det sabbar för mig när det kommer till grejer som jag verkligen vill göra. Det är ju bättre att hålla fokus på sånt jag verkligen vill göra, och inte bara strunta i det för att man vill något annat för stunden. Att ångra sen att man har gjort saker är ju betydlig värre än att man inte kan göra eller köpa allt som man kanske för stunden vill ha. Känslan av ånger är liksom betydlig värre så den vill jag ju undvika till varje pris.

Jag jobbar på med allt möjligt nu. Bussköringen har jag att göra med denna veckan också, men sen är det semester. Den längtar jag efter nu. Det ska bli skönt att bara släppa den där blåa bussen för ett tag. Man kan liksom planera dagarna utan att behöva tänka på att man har jobb att gör i bussen också.

 

Det blir ju också skönt att få mer fritid nu eftersom det har varit så mycket under detta halvåret med att fixa mitt ekonomimål. Det tog ju ganska mycket på krafterna. Dessutom har jag ju den senaste tiden också grejat mytcket med min självbiografi. Jag är ju så inne i den, men nu är det ju bara själva jobbet med att publicera som är kvar och då får man ju lite extra energi av att just veta att allt snart verkligen är färdigt. Annars är ju detta med självbiografin också något som har tagit väldigt mycket på krafterna. Just nu är jag i ett läge där jag känner att dom enda rätta sakerna att göra med detta är att jobba på med publiceringen, och inte tänka så mycket. Jag får nu bara jobba på med publiceringen. Känns allt bra med det då kör jag på. Känns det inte bra under den tid jag jobbar med att få detta publicerat, ja då kanske jag kommer fram till det att jag inte ska publicera. Jag har inte bestämt någontig just nu. Jag jobbar bara på som att jag ska publicera. Jag får ta allt som det kommer, och verkligen sluta tänka så mycket på vad som komma skall. Jag gör vad jag kan just nu, och sen får vi se vad det blir för resultat av det. 

 

Jag vill vara ganska flexibel i mitt jobbande med publiceringen. Jag vill inte bara kör på  och liksom tänka att så och så gör jag nu och inget kan få mig att ändra mig. Kommer jag på att det känns bättre att göra på ett annat sätt än vad jag har tänkt mig från början, ja då ändrar jag mig ju bara. Jag tror att jag blir mer kretiv och får ett bättre resultat av det jobbet jag gör om jag är mer flexibel i mitt sätt att arbeta. 

Nu känner jag att jag är klar med självbiografin.Jag har skrivit klart alla berättelserna. Jag har gått igenom allt och rättat till text. Lagt till och tagit bort text och bilder. Jag har lagt allting i ett sk publiceringsläge och nu är det bara att trycka på publicerarknappen några hundra gånger och sen ligger självbiografin läsbar på min blogg. 

 

Jag har ju sagt att detta med att få alla inlägg i publiceringsläge, det arbetet ska vara klart till söndag nästa vecka. Detta är klart redan nu och då har jag ju skapat mig lite tid att faktsikt fundera på hur jag nu ska ta detta vidare. Jag kommer att fundera över några saker från och med nu och till nästa söndag: 

* Finns det mer att ta bort ? 

 

Jag vill fundera lite på allt detta. Jag ger mig själv nästa vecka också att fundera kring allt, innan jag bestämmer att jag är helt färdig med allt för att sen bara kunna publicera. Jag får ställa mig själv alla möjliga frågor och se om jag kan hitta  svaren på dom. Jag har genom mitt skrivande av min självbiografi fått många svar på saker som jag tidigare inte har förstått. Detta har känts befriande. Äntligen kunde jag släppa mycket av sånt som för mig har varit jobbigt att gå runt och tänka på. Jag mådde bättre av  att få ner alla tankar i text, och på så sätt få ut tankarna ur mitt huvud.  

 

 

 

 Idag har jag "köttat" självbiografi i 10 jävla timmar. Jag orkar inte mer nu. Jag ska ta en kväll med bara slappa nu. Vad jag exakt hittar på vet jag inte, men det blir inget mer grubblande över livet mer idag i alla fall. 

 

Nu är jag verkligen snart färdig med att få alla min självbiografi-inlägg i ett publiceringsläge. Jag har inte ens 4 berättelser kvar att fixa. Kanske 3, eller max 4. Nu känns det bra, även om det snurrar som fan i huvudet. 

 

Ha en fortsatt trevlig helg... och var rädda om er.

 

.