Jag fattar inte hur jag kan sova så mycket som jag har gjort dom senaste dagarna. Jag lägger mig tidigt, men ändå känns det som jag har sovit för lite när klockan ringer på morgonen. Både igår idag har jag sovit ganska mycket när jag har varit hemma på min rast. Logiskt sett borde det ju då vara svårare att somna om jag lägger mig tidigt den kvällen som jag har sovit mitt på dagen. Men jag somnar direkt, oavsett om jag har sovit som fan några timmar innan. Jag känner mig trött och helt orkeslös mest hela dagarna. Just nu är jag nog lite borta för andra och mer inne i min egen bubbla. Jag reagerar inte så mycket på vad folk säger till mig. Jag säger hej och visst pratar jag med folk, men jag är nog ingen bra lyssnare just nu. Jag mår kanske inte så bra. Det är synd att jag alltid har så svårt att hantera dom där starka känslorna av oro och rädsla som jag så ofta kan känna. Ibland känner jag mig bara så liten och ensam. Liten i att jag inte vet vad jag ska göra. Ensam i att jag vet att om jag ber någon om hjälp så blir förmodligen saken bara värre. Jag bara låter allt vara som det är, och sen hoppas jag på att jag snart mår bättre igen. 

 

Då har det blivit måndag igen och en ny arbetsvecka har dragit igång. Jag har en bra arbetsvecka med många bra körpass. Idag ska jag ju tex köra en tur till Vänersnäs. Jag tycker ju detta är den bästa linjen att köra. 

 

Jag känner mig fortfarande ganska tom och jag är också väldigt trött. Min Stockholmvistelse i helgen tar tydligen lite tid att återhämta sig ifrån. När klockan ringde i morse så var det första gången på väldigt länge som jag bara kände att jag inte ville gå upp ur sängen. Annars har det under en ganska lång period varit lätt att gå upp på morgonen, men nu är jag bara så trött hela tiden och då vill jag typ bara sova och slappa. Inte göra nåt direkt.

 

Annars håller jag fortfarande ett bra fokus på vad jag behöver göra för att nå mitt ekonomiska mål som jag har för i år. Just nu handlar det om 1- 3 månader. Sen ska det vara klart och jag kan släppa det där med att tänka pengar och fundera på hur mycket jag ska hålla på för att inte misslyckas med att få loss dom pengar som jag känner att jag måste få loss. Min målsättning är för mig extremt klar när det gäller den biten. Många problem kommer också att lösa sig bara jag fixar min ekonomiska målsättning som jag nu är väldigt noga med att i alla lägen.

 

En annan grej som jag nu känner mig mer redo än någonsin för det är att sätta igång med publicerandet av min självbiografi. Jag har ju sen länge känt mig ganska färdig med skrivandet. Sen finns det ju berättelser som jag inför ett publicerande måste jobba lite med innan jag trycker på publicerarknappen. Tanken har varit ända sedan jag började skriva på min självbiografi att jag ska publicera den på min blogg. Jag har aldrig tänkt något annat. Jag har massor med inlägg nu som liksom bara ligger arkiverade. Det är min självbiografi, fast i blogginlägg. Jag har tidiagre varit osäker på om jag vill visa detta som jag har skrivit. Mycket är ju rätt självutlämnade och jag vill var säker på att det är ett rätt beslut att publicera. Det viktiga är ju att det känns bra för mig att faktiskt låta andra ta del av det livet som jag har levt. 

 

 Mycket är jag fortfarande inte redo att berätta om, men jag tänker att om jag bara kommer igång med publiceringen så tror jag att mycket löser sig under tiden. Dessutom känns det bättre för mig när jag under själva publiceringen är på väg mot ett avslut. Jag har känt länge nu att jag liksom inte blir riktigt färdig så länge jag inte publicerar. Väljer jag att inte publicera då håller jag ju allt inom mig. Jag vill liksom komma till ett avslut. Jag får för mig att jag aldrig gör detta om jag inte publicerar. Sen kanske jag ändå inte visar precis allt, men jag publicerar ändå väldigt mycket.

 

Jag ska börja sätta mig ner och titta lite på de första som jag vill publicera. Tanken är väl att jag ska släppa mellan 5 och 10 inlägg per dag. Datum för dom första inläggen på självbiogrfin har jag inte bestämt än, men just nu känner jag att innan sommarn så ska jag nog ha kommit igång. Jag får se hur jag arbetar mig igenom själva färdigställandet av min självbiografi. Komma igång är det jag i första hand ska tänka på just nu. Sen tror jag att mycket bara löser sig av sig själv när det kommer till vad jag har för arbete att göra under själva publiceringen. 

 

Det kan vara så att jag lovar för mycket nu. Det kan ju vara så att jag känner under själva arbetet med färdigställnadet att jag fortfarande inte vill publicera. Det är ett svårt beslut för mig att ta. Det jobbiga är att om jag väljer att inte publicera, då kommer jag inte till ett avslut. Om jag väljer att publicera, då kommer det att kännas jobbigt om jag efteråt känner att det var ett felaktigt beslut av mig att publicera. Det känns inte bra just nu, hur jag än väljer att tänka kring vad jag ska göra, eller inte göra med självbiogrfin.

Jag har kommit hem från Stockholm. På nåt sätt är det skönt att allt bara är som vanligt igen. Jag är naturligtvis nöjd med mina upplevelser i Stockholm. Jag kommer aldrig att glömma Klara,Tove och Sofi. Dom var vekligen så snälla och goa som jag hade trott att dom skulle vara. 

 

När jag nu har kommit hem igen så känner jag ganska mycket tomhet. Den där tomhetskänslan är alltid så svår att förklara. Det känns som att tomheten kommer efter att man har haft en liten intensiv period. När det som nu lugnar ner sig då kommer lätt känslan av tomhet. Tankar snurrar runt i huvudet, men jag vet inte exakt vad vilka tankar jag tänker. 

 

Fördelarna med att känna sig lite tom kan ändå vara att man automatiskt tar det lugnare. Man känner sällan någon stress. Man grejar inte för mycket och det blir lätt att sova när man väljer att gå och lägga sig. 

 

Ibland kan jag känna att jag lägger fokus på fel saker. En sak kan vara när man blir upprörd och arg för saker som man inte kan kontrollera. "Things I Can Not Control" är ju saker som är helt meningslösa att bli upprörd över. Ibland kommer jag på att jag har varit stressad, ledsen, arg och uppriven under en period. Varför blir jag det? Efteråt kommer jag ofta fram till förklaringen att jag har blivit påverkad av vad någon annan person har gjort mot mig. 

 

Tänker man sen på saker som man kan kontrollera ("Things I Can Control") så vill jag kunna kontrollera hur jag reagerar när jag drabbas av något som jag tänker att jag inte kan kontrollera. "Things I Can Not Control" får aldrig bli så stora som dom tar över de som jag faktiskt kan kontrollera, alltså "Things I Can Control". Jag vill lägga fokuset rätt och jag tycker att jag oftast är bra på detta, men jag vill hela tiden bli bättre på att just lägga fokuset rätt. När jag blir stressad, arg och ledsen så är det så många gånger som jag har kommit på mig själv att jag har blivit detta för att jag väljer att fokusera på sånt som jag egentligen inte har någon kontroll över. 

 

Leva i nuet funkar nästan alltid. Även när det gäller detta med "Things I Can Control". När jag fastnar i grubblerier och blir arg och ledsen något så handlar det oftast om sånt som har varit. Det kan ju också vara så att man blir stressad över sånt som man tror ska komma. För att slippa tex ilskan och stressen så kan man ju lätt bara tänka på det man gör JUST NU. Just nu i skrivandets stund så sitter jag och bloggar, och det älskar jag att göra. Jag tittar just nu ut genom fönstret och ser att solen skiner. Jag äter också¨godast godiset. Allt detta som jag gör just nu gör jag i nuet och allt som händer mig i nuet kan jag allt som oftast kontrollera. Att fundera bakåt och bli ledsen, eller bli stressad över vad som skullenkunna hända i framtiden är bara onödigt för det handlar ju bara om saker som jag ändå inte kan kontrollera, "Things I Can Not Control". Lever man i nuet så har jag för länge sedan kommit på att det är lättare att hitta saker att lägga fokus på som är: "Things I Can Control. Och det är just allt som jag kan kontrollera som jag välja vad jag ska göra. I slutändan vill jag må bra. Det kan vara det som "THINGS I CAN CONTROL" handlar om.

 

Jag jobbar på idag, men annars gör jag typ ingenting. Jag vill mest att denna torsdag ska gå fort. Jag vill bara att det ska bli fredag så att jag kan få åka upp till Stockholm. I morgon bär det av. 

 

Jag kan inte göra så mycket mer nu. Jag hinner liksom inte. Jag har mer jag skulle behöva få gjort av sånt som jag skulle vilja ha klart denna veckan, men jag det finns inte en chans att jag hinner mer nu. Jag måste ju köra buss och sen sova också. 

 

Det ska bli kul i alla fall att komma till Stockholm. Jag har längtat som fan. Av allt de jag redan nu vet att jag ska göra så blir inget tråkigt. Allt blir ju bara roligt.

* Stockholm

* Mysigt hotell

* Utekväll med middag, drinkar, dans och roliga tjejer.

*...och mycket mer.

Sittter och tittar på Kristian Karlsson som jag var klubbkamrat med när han lirade i Trollhättan.  När man ser detta reportaget som Table Tennis Daily har gjort så märker man att Kristian är en lika snäll och bra kille som han var på den tiden då jag tränade med honom. Jag saknar honom ofta.

 

Från 10 september 2008 tillämpas en lag för b.la förare av buss, som ska säkerställa att alla förare har den kompetens som man  är nödvändig för yrket. Yrkeskompetensbeviset-YKB förnyas genom fortbildning på minst 35 timmar inom 5 år. 

 

 

Jag är ju normalt inte så förtjust i att hänga på varken utbildningar eller möten. Jag vill helst bara jobba på. Men denna kurs som jag var på idag tyckte jag stundtals var väldigt intressant. Dessutom fick vi ju go mat också.

 

 

Jag gick upp ganska tidigt idag. Jag ville inte stressa före jobbet. Jag gick väldigt lugnt och sakta till jobbet. Jag har tagit det lugnt under hela denna förmiddagen. Jag är bara i nuet, hela tiden. Jag kan känna nu att har jag för bråttom eller stressar för mycket med nåt så går jag nog lätt in i den där väggen.  Dessutom vill jag ju spara lite kraft och energi  Jag drar ju till Stockholm på fredag och då är det nog bra om jag har kvar lite kraft och energi, så att man orkar med helgen där uppe. Tempot är ju likosm högre i den stan och jag vill hinna med väldigt mycket. Det gäller ju att jag orkar med liksom.

 

Annars känns det ganska bra i kroppen. Jag gick ju en långpromenad igår på över en mil iett ganska bra tempo och jag får för mig nu att jag har lättare för att slappna när jag liksom har rört på mig bra dagen innan. Det kanske sitter i några dagar till. Jag ska i alla fall känna efter. Är det sen så att jag om några dagar känner att jag har svårare för att slappna av då kanske detta gör att jag rör på mig mer eftersom jag vet att känslan av avspändhet kommer lättare efter att man har tränat. Det blir liksom en motivation att röra sig mer och jag vet att jag får den där sköna avslappnade känslan som jag typ alltid vill känna. 

Har grejat mycket nu i några dagar. Men jag gör mest bara skit. Alltså jag gör mycket av sånt som jag helst skulle vilja slippa greja med. Jag inser ändå att jag måste ta tag i det. Sen när jag känner att det inget flyter på som jag vill så blir jag bara jävligt förbannad. Jag kan också bli förbannad över att vissa människor tror att dom kan göra vad som helst mot mig och jag jag bara ska ta den skiten. Jag tänder till lite och jag grejar mer och mer bara för att jag är arg. Det grejar i ett högt tempo och känner inte efter alls hur jag mår. Allt går bara på att jag är arg och sen tänker jag att jag kanske måste sluta kolla vissa saker som jag redan innan vet att jag blir förbannad över. Det är inte alltid lätt att veta vad man borde ha gjort före. Däremot är det ju alltid så att man vet efteråt vad man borde ha gjort istället, eller så är man bara nöjd över att man gjorde vad man gjorde. 

 

Denna veckan har jag i alla fall fått gjort allt som jag ville ha klart under denna veckan. Även om jag fick greja med så mycket skit så känner jag mig nöjd att jag fick det gjort. Sen att de finns några sk skithögar som gör mig totalförbannad, det är en annan sak. 

 

Nästa vecka har jag en del jobb, plus en dag av utbildning på jobbet. På fredag bär det sen av mot Stockholm. Det ska bli kul att avsluta veckan i huvudstaden. 

Jag var ute på en långpromenad tidigare idag. När jag var ute så lyssnade jag en helt ny P3 DOKUMENTÄR som handlade om mordet på Lisa Holm.

 

Denna händelsen minns man ju väldigt väl och jag var ju vid ett tillfälle uppe på Kinnekulle vid Blomberg. Då besökte jag bla det cafê  där Lisa Holm sommarjobbade och där hon också skulle hade setts för sista gången innan hon förvann. Jag var där uppe för att jag ville lägga en blomma och tända ett ljus för Lisa. 

HÄR kan ni läsa det inlägget som jag då skrev.

 

Ruskig historia detta och dokumentären griper tag i mig på ett obehagligt sätt. Jag blir bara så arg över att detta har hänt. 

 

Jag besökte frisören idag. Nu jäklar skulle jag få till håret så jag trvis med hur det ser ut. Klipp och färg blev det. Jag blev nöjd med resultatet.

 

 

Efter besöket i Uddevalla så har jag haft en lugn dag. Skönt  Jag har mest funderat och känt efter hur jag mår. Jag mår bra och är glad för att livet just nu känns ganska bekymmersfritt. Just nu är jag glad för att jag är jag och att jag inte är någon annan. Vissa andra (utan att nämna någon vid namn) verkar just nu ha ett rent helvete. Jag är glad att jag slipper känna så.

 

 TRE BILDER: 1. HAMNGATAN 2.JAG 3.VANS...

 

 

Ny dag och det är bara skönt att vara ledig. 

 

Idag har jag tänkt att jag ska besöka mammas grav. Det var dett tag sedan sist. Jag har tänkt köra en "POWERWALK" (PW) från Uddevalla tågstation och upp till graven. Sen tillbaka igen. Det blir en lagom lång PW och sen är det kul att promenera någon annanstans än bara i Vänersborg. Dessutom har jag ju "flong" nya PW-skor och det blir det också kul att vara ute och gå. 

 

Började denna dagen med Arbetsplatsträff (APT). Mötet började klockan 08:30 så det var skönt att få lite sovmorgon. Jag blir nästan mer snurrig i huvudet när jag sitter på sådana här diskussionsmöten.

 

 

 

 

Nu är jag ledig imorgon.