Vi är ju nu inne i april månad. Jag tycker mig känna att våren är på väg. Det är fortfarande jävligt kallt på morgonen. Jag känner ju av det när jag traskar till jobbet på mornarna. Men det ljusnar tidigt och solen kommer också fram ganska tidigt numera. När solen ligger på mitt på dagen och under eftermiddagen utanför mitt fönster så blir det lätt redan nu över 25 grader inne hos mig. Det kommer att bli över 30 grader när sommaren kommer. Jag vill helst inte klaga på sol och värme, men ska jag ändå klaga på något så kan man ju lugnt säga att  det känns tufft när det blir så varmt som över 30 grader inne. Jag kan fortfarande vara lite ledsen över att jag inte kommer att få den där balkongen som styrelsen i huset där jag bor hade som plan att bygga. En ej uthyrd lokal i detta hus sägs var orsaken till att det inte finns några pengar att bygga balkonger för. Hade man fått den där balkongen så hade man ju alla fall kunnat ställa upp balkongdörren och få lite korsdrag.

 

Är det något jag tänker på att jag ska göra nu under våren så är det mycket röjande. Jag ska liksom röja upp och få ordning på saker som jag sen länge bara har skjutit framför mig. Jag har känt länge nu att jag inte har någon struktur på saker och ting. Det är för mycket som är olklart och jag gillar inte när jag inte får gjort saker. Har man för mycket som är olkart eller bara halvfärdigt så känner jag att det lätt blir kaos och när jag väl känner att jag vill få ordning på något så får jag ofta greja så jäkla mycket med bara en enda grej. Jag borde kunna hitta bättre rutiner för saker och ting, fast samtidigt kommer ju aldrig något att bli perfekt, så varför sträva efter det liksom? Ibland är det  ju också rätt skönt att bara strunta i allt och ta hand om sig själv. Att bara se till så man mår bra är ju inte nåt som jag får glömma. Man ska ju vara rädd om sig. Det är ju viktigt att få med det i sitt liv. 

 

Under våren vill jag inte bara röja. Det känns just nu som våren för mig kommer att bli väldigt tålamodsprövande.  Jag minns förra att jag just under våren kanske var lite otålig. Jag hade kunnat vänta mer och ha mer tålamod. Jag hade liksom kunnat ta mer saker med ro, men jag var lite för otålig och även om jag kan känna att jag lyckades genoföra vissa saker ändå så hade jag kunnat gjort många saker bättre. Detta tänker jag på som fan nu. Jag måste ha tålamod och göra saker när dom ska göras, och i rätt ordning. Att röja på, men samtidigt ha massor av tålamod är det som gäller för mig  nu under våren. 

 

 

 

 

Jag var så trött igår kväll. Jag kände liksom också att jag aldrig kunde bli färdig för att kunna krypa i säng. Jag kom alltid på något som jag kände att jag behövde plocka med. Sen fick jag ju bädda sängen också innan jag verkligen skulle krypa i säng. Nu kom jag ändå i säng i ganska bra tid. Idag var jag sedan uppe och skutta redan klockan 04:00 på morgonen. 

 

Jag har haft en jobbdag denna påskafton. Det var ganska lugnt att köra, men som vanligt började man räknar ner till avslut under de sista timarna efter rasten. Det blir segt när man har varit uppe sen mitt i natten och sen ska jobba hela förmiddagen och en stund in på eftermiddagen, samtidigt som man har en kortare rast mot vad man nu har vant sig vid. Man känner sig typ lite halvdöd i kroppen  efter denna dagen.

Jag är ändå glad för att det var så lugnt och att passet har bra körning. Man behöver liksom inte tag i en massa skit. Det räcker att jag kör buss och håller mig vaken. Det är något som man typ alltid klarar av efter ha jobbat några år som bussförare.

Dagarna har gått fort. Ledigheten började typ på riktigt i fredags (långfredagen) Nu har det blivit söndag och påskdagen och jag har bara denna kvällen av ledighet kvar. Imorgon och hela veckan fram till helgen har jag jobb att kämpa med. 

 

Jag har annars inte så mycket annat att göra nästa vecka. Jag kommer in i en period igen där jag egentligen bara har att vänta in vissa datum. Om jag inte blir allt för rastlös så blir det nog mest slappa under den fritiden man har nästa vecka. Jag kanske kan hoppas på att jag ändå orkar gå en hel del promenader. Det känns ju bra efteråt, men typ förjäkligt när man är ute på en runda. Den känsla fick jag i alla fall under skärtorsdagen när jag var ute på en "kvälls-PW"

 

Idag har jag grejat lite, men mest har jag slappat. Det blev lite mat på "Kopparn". Jag nyttjade dom sista slantarna på det presentkort som jag hade. Gratis mat har jag alltså fått hela helgen. Det är ju aldrig fel.

Nu ikväll gör jag ett röjande i tvätstugan och sen bara jag hoppas på en fin och solig vår under det närmaste dagarna, veckorna och månaderna. 

 

 Nu är det vår! Det är bara så för mig nu. Det har blivit april och oavsett väder så betsämmer jag mig alltid för att när det har blivit april då är är våren här. När våren är här då närmar sig ju också sommaren. Det går fort nu!

 

Under denna vinter som jag nu anser är förbi så har jag kämpat mycket med att inte göra om de misstag som jag ansåg mig göra förra året vid samma tidpunkt. Jag har ju sagt till mig själv att jag under hela detta året inte ska göra om mina missatag från förra året. Det har ju som ett nyårslöfte. Detta är väl något som jag anser mig ha kunnat hålla hittills, men det finns ändå ett misstag som jag känner att jag gjorde förra vintren, och som jag nu känner att jag gjorde om denna gången också. Misstaget var att jag inte lämnade vintern i Sverige för: Sol, bad och palmer. Detta kan man ju få på andra sidan jordklotet, men jag har bara jobbat på och drömt mig bort. Inte förverkligat min dröm. 

 

 

 

 

 

Vad gör man på en (långfredag) längre fredag . Det är skönt att få vara ledig i alla fall. 

Jag har mest tagit det lugnt hela dagen. Det behövs nu efter denna intesiva vecka som jag har haft. Tar jag inte ett litet "break" nu så pallar jag inte med. 

 

I morse "softade" lite i masagestolen, framför TV.n. Runt klockan 12:00 gjorde jag ett besök på "Kopparn"

 

 

Efter maten gick jag en liten runda på stan. Jag gjorde det mest för att jag ville sträcka på benen och hålla igång cirkulationen . En runda på stan känns oftast skön efter man har avverkat den. 

Det blir nog en ganska "soft"kväll. Sen vet man ju aldrig med mig. Man kanske får ett ryck och tar sig ut ikväll. Spontan utgång liksom. Fast förmodligen blir det lugnt. Jag ska nog lyssna mer på förnuftet än på den spontana delen av hjärnan. Med tanke på hur denna veckan har varit så är det nog bäst att bara vara hemma ikväll. Blir det tråkigt kan man ju alltid ta en runda på stan igen. 

 

 

 

 

 Jag var  uppe skuttade klockan 04:30 i morse. Sen "taggade" jag till jobbet en timme senare. Jobbade på i den blå bussen och det kändes väl ganska lugnt. Soligt och fint var det, och är det. Snart kan man nog säga att våren är här på riktigt.

Tuffa två dagar har det varit. Sen igår så har jag typ hela tiden haft något att göra. I alla fall när jag är vaken. Jag tar tag i det jag ser och jag gör nåt direkt som jag kommer på att jag behöver fixa det. Det kommer att vara såhär i några dagar till. Det är bara att bita ihop och köra. Jag får vara lite som en maskin nu, och sen får jag ta det lugn under påskhelgen. 

 

Jag kan nu konstatera att jag även under mars månad har lyckats att hålla den budget som jag satte upp i slutet av februari. I februari sa jag till mig själv att jag skulle lyckas spara en viss summa pengar. Jag kanske inte riktigt har lyckats spara pengrna på det sättet som jag hade tänkt mig från början. Men skitsamma!!! Jag har ju lyckats trycka in rätt summa i mitt sparande även denna gången. När det nu blir aprilsnart så ligger jag precis där jag vill vara just nu. Sen kan jag ändå tänka att jag inte kommer att klara av den budget som jag nu sätter upp för april när det gäller sparandet. Fast detta har jag nu tänkt månad för månad sen i december förra året, och ändå har jag varje månad lyckats få det som jag vill ha det. Jag löser hela tiden allt på något sätt. Förklaringen till det är säkert att hela tiden försöker leva i nuet. Det är ju i nuet som man verkligen kan lösa dom problem som uppstår om något uppstår. Före det händer kan man inte alltid exakt veta vad som kommer att hända. Efter något har hänt så kan man inte ändra på det som redan har varit.

Jag ska försöka nu att lösa allt och mer tro på att jag faktiskt fixar april månad också. Sen är det ju så att även om jag skulle misslyckas med mitt planerade sparande under någon månad i år så finns det ju alltid en chans att jag kompenserar upp den summan till en annan månad. Vissa månader dra jag in så sjukt mycket mer pengar än  andra månader. Får jag ihop alla pengar som jag nu tänker att jag vill få ihop under 2018, då spelar det ju sen ingen roll på vilket sätt jag fixade det, eller hur mycket pengar jag lyckades spara månad för månad. Det är ju den slutgiltiga summan jag vill komma åt i slutändan, och fixar jag den så är jag nöjd liksom.

 

Ibland kan jag tänka att jag kanske ska dra ner ambitionerna lite. Jag kanske kan sätta upp ett mål där det inte handlar om att jag behöver kämpa så mycket för att nå ett specifikt resultat. Men samtidigt så ser jag ju alltid möjligheter. Om jag ändå känner att jag orkar och det finns en chans, så vill jag gärna göra ett försök. Sen kan det ju vara lite jobbigt, men man får ju sällan något utöver det vanliga om man inte anstränger sig lite. Det ofta värt allt slit, både det fysiska och psykiska. När man uppnår nånting som man har kämpat för länge så är känslan av att ha lyckats helt enorm. Det är väl kanske den längtan av att nå den känslan som gör att jag har ett driv att lyckas med mina målsättningar som jag sätter upp. 

 

 

 

 

 Ny vecka har det blivit och jag är uppe tidig och skuttar som vanligt.