Jag gillar årstiden.
Man märker nu att det blir mörkare tidigare på kvällen. Av någon anledning så gillar detta. Allt blir liksom mysigare. Att tex sitta hemma tidigt på kvällen under en filt och läsa eller kolla på TV kan jag göra mycket just under hösten. Jag finner mer ro i kroppen under denna tiden på året. Jag har ju också "taggat"ner ordentligt nu. Det känns också lättare att faktiskt "tagga" ner nu när det börjar bli kallare och mörkare ute.Det känns liksom mer naturligt att göra det.
Jag har sagt till mig själv att jag inte ska boka upp mig på något mer under dessa månader som återstår av detta året. Jag ska bara jobba på och sen typ ta dagarna som dom kommer. Tidigare i år kollade jag ju på om det fanns någon möjlighet för mig att ta mig upp till Umeå i mitten på december. Musikhjälpen kommer ju att sändas därifrån i år och jag har funderat på om jag vill stå utnaför den "bur" som kommer att ställas upp på torget i Umeå och liksom följa lite av detta på plats. Men alla sådana tankar har jag lagt ner för länge sedan. Jag känner inte att det är värt att bry sig om att göra en sådan resa bara för att jag skulle vilja uppleva Musikhjälpen live en gång i livet.Jag kan fixa det, men jag kommer inte tat bry mig. Dessutom kommer det säkert fler år och då finns ju säkert möjligheten kvar för mig, om jag nu fortfarande känner att jag vill. Jag känner ju också att jag vill "tagga" ner med typ allt. Jag kände ju efter Bokmässan att jag bara inte orkar mer. Jag ville bara försvinna från allt. Allt var bara för mycket och det där ordentliga "nertaggandet måste ju komma någon gång. Det senaste halvåret blev bara för mycket för mig och min kropp sa ju ifrån tillslut.
Jag behöver ju också tid att fundera över hur jag egentligen vill att mitt liv ska vara, och vad jag vill dela med mig av och inte. Tankar om att tex lägga ner min blogg och mycket av aktiviteten på Instagram funderar jag fortfarande på. Det är bara inte så lätt att fatta ett beslut. Lägger jag ner helt så vill jag vara säker på att jag inte ångrar mig. Om jag fortsätter så känner jag att jag vill ändra på sättet jag tidigare har bloggat på, samt vara mer noga med att hålla på vissa principer som jag under åren har haft med mitt bloggande och andra aktiviteter i sociala medier.
Vi får se hur det blir. Jag håller bloggen levande just nu i alla fall. Jag "taggar" ner tillsammans med höstmörkret. Det viktigaste måste ju ändå vara att jag ska må bra. Oavsett vad jag beslutar mig för att göra så kan jag säga nu att det är i alla fall inte lätt att bara lägga ner något som man har hållit på med nästan dagligen i nio år.
Med pengar har jag sett möjligheter.
Mycket funderingar nu som snurrar runt i huvudet. Jag har den där känslan av att det är lätt för andra att säga hur jag ska tänka att göra, men i slutändan är det ju bara vad jag väljer att göra som räknas. Jag kan heller inte begära att andra alltid ska förstå mig. Jag har förstått den senaste tiden att min tankeverksamhet som jag har inte alltid är så lätt för andra att greppa eller ta in. Det blir liksom för mycket för andra än mig själv. När jag lägger fram något för någon som jag har tänkt väldigt mycket på så är det något som för mig är väldigt väl genomtänkt, men den personen som jag eventuellt tar upp mina tankar med har ju kanske innan jag tar upp det inte överhuvudtaget tänkt på något av de jag lägger fram. Därför tror jag ibland att jag får den där känslan av att ingen egentligen förstår mig. Efter ett samtal som jag hade med en person ikväll så tror jag nog att jag kom till den insikten att saker som är så självklara för mig att förstå, kanske inte är helt lätta för någon annan person att förstå. Det där får jag nog bara acceptera att det är på detta viset. Sen är det ju så att jag har inte alltid rätt. Och andra har ju rätt och ha helt andra åsikter om saker och ting än vad jag har. Det måste man ju förstå, och det tror jag nog att jag gör.
Jag känner just nu att jag den senaste tiden har gjort många fel. Jag mår ganska dåligt över mycket som jag har gjort. Det kanske känns så nu för att jag tidigare inte riktigt har stannat upp och tänkt efter. Jag har bara blåst på och jag har inte tänkt på att kanske mitt huvud vill mer än vad kroppen kommer att tåla. Jag har sett mer möjligheter i takt med att det har gått så sjukt bra med att dra in pengar. Både förra året och detta året har jag inte kunnat vara något annat än nöjd med hur jag det har gått ekonomiskt. Med pengar ser man möjligheterna. Jag har tagit dom chanser jag har sett utan att egentligen tänka en tanke på vad min vilja över att göra saker kommer att kosta mig senare. Nu känner jag ju mest tomhet och jag ångrar mycket, även om jag egentligen inte ångrar vad jag gjorde för pengarna. Det är mer att jag bara har blåst på under lång tid utan att tänka efter. Jag borde ha förstått bättre.
Detta året har som sagt varit helt galet bra ekonomiskt. Dessutom kan jag fortfarande se att det kommer att fortsätta så, i alla fall detta året ut. Det målet jag hade med att få loss en viss summa pengar till slutet av 2017 har jag redan uppnått. Under förra året gick det också sjukt bra med att få in pengar och sen har det bara fortsatt. Jag tror att jag med detta såg möjligheter att kunna göra väldigt mycket av sånt som jag tyckte skulle bli sjukt kul, och för mig var det ju också saker som var lite utöver det vanliga. Nu förstår jag att man kanske inte ska göra allt man vill, bara för att man ser att möjligheten finns. När det kom in bra med pengar så kunde man ju lätt se möjligheterna. Möjligheterna att göra vad jag under detta året har gjort hade ju inte varit möjliga att göra utan pengar. Men hur mycket pengar man än har så kan man ju ändå inte göra för mycket. Blir det för mycket så hänger ju inte kroppen med. Det är där nånstans där jag har hamnat nu. Jag har gjort mer än vad jag egentligen orkar, men det har funkat att göra allt för att jag har haft pengar. Sen när man väl kommer till några insikter där man inser att man skulle ha taggat ner tidigare än vad man har gjort, då blir allt bara så tomt och känns jobbigt. Undra när allt vänder? Hoppas jag har lärt mig något av detta inför framtiden.
Vet inte riktigt vad jag ska tänka.
Denna veckan har varit tuff. Jag vet att jag brukar skriva så när jag är inne i perioder där jag har mycket att göra. När det liksom är full fart och när man gör sånt som har varit planerat en tid innan. När just det man ska göra väl händer, då kan man efter några dagar känna att det känns tufft.
Men denna veckan känns inte tuff för att jag har haft mycket att göra. Den har mer känts tuff för att jag har mått dåligt och inte vet hur jag ska tänka kring hur mycket saker som helst. Det känns som jag har kommit till någon slags insikt med nånting, men jag vet ändå inte vad jag ska tänka. Jag funderar på hur jag ska göra med min blogg och detta med Danne osv.. Hur jag än vänder och vrider på vad jag tänker så vet jag inte vad jag ska tänka, och jag vet absolut inte om jag ska lägga ner allt som har med min blogg att göra eller inte. Det jag vet är att jag inte kan fortsätta som jag den senaste tiden har gjort. Under året har jag känt att jag har bloggat på ett sätt som jag tidigare sa till mig själv att jag aldrig skulle göra. Jag har alltså frångått många av de principer som ajg tidiagre har haft med vad jag publicerar. Detsamma gäller Instagram. Jag har den senaste tiden haft väldigt stort fokus på att jag vill ta bilder och dokumentera väldigt mycket av de saker jag har gjort och fått uppleva under detta året. Detta gillar jag inte. Att jag överhuvudtaget gör saker beror ju på att jag vill uppleva något som är roligt och sen blir till ett fint minne för mig. Men om jag inte kan koppla bort Instagram eller bloggen i mitt huvud när jag gör saker som tex handlar om att träffa artister eller gå på Bokmässan, då är det ju svårt att bara har roligt och njuta av själva upplevelsen i nuet. Man tänker liksom hela tiden att man ska få ut mer och mer av det. Man gör det man gör, det är högt tempo, man får både ris och ros för att man har gjort vad man har gjort och till sist vill man dokumentera allt också. Allt blir bara för mycket, och det blir ännu mer för att man inte släpper vad man har gjort eller fått uppleva direkt efter att den är avslutad. Dessutom börjar man fundera på hur man ska överträffa sånt som man har lyckats göra och få uppleva. Det är inte konstigt att jag nu känner att det har blivit en reaktion på detta. Jag borde innan ha förstått att jag tillslut inte skulle palla med, men som vanligt kör jag bara på. Jag känner att jag orkar när jag väl håller på, men när jag sen slappnar av då förstår jag ju att jag egentligen mitt huvud vill mer än vad min kropp tål. Jag känner just nu bara tomhet och jag mår inte bra.
Sen är det väl så att det som verkligen har tagit på mina krafter är väl detta med att min mamma avled i mitten på augusti. Naturligtvis påverkas man och alla känslor och allt som händer efter att man får ett sånt besked är ju inte lätt att hantera på rätt sätt så att man mår bra av det. Det vore ju konstigt om jag skulle må bra över att min mamma dör. Att jag mår som jag mår nu är väl inte så konstigt med tanke på vad jag har behövt vara med om. Att en reaktion av detta slaget drabbar mig är förmodligen helt naturligt, men det gör ju inte att det blir mindre jobbigt.
Tog en promead och funderade
2017 10 04
Jag har varit ute på en promenad nu på morgonen. Det gjorde att jag fick tid att fundera över hur den senaste tiden har varit, och hur jag vill att den nämaste framtiden ska bli och kännas.
Veckan har kommit igång och jag har jobb, men annars inte jättemycket att göra. Efter Bokmässan så känner jag att inte vill göra så mycket mer i år. Jag kände lite i början av veckan att jag mådde väldigt dåligt. Jag satt hemma och grät och allt kändes väldigt tufft. Så kan det ju vara ibland. Jag har känt av sånt förr. Nu har jag haft en väldigt intensiv period och allt har varit väldigt välplanerat i flera månader. Jobbet med busskörningen är ju alltid väldigt välplanerat året om, men sakerna jag har att göra på min fritid kanske inte alltid är så välplanerade. Men under detta året har jag ju åkt på en hel del grejer. Jag hade inte kunnat göra alla essa grejer om jag inte hade planerat det noga innan.
Efter en ganska intensiv period så känner jag mig nu lite tom. Om man bortser från jobbet med busskörningen så vet jag inte vad jag ska göra framöver. Jag känner framförallt att jag vill göra saker som jag på sikt mår bra av. Kanske mer på sikt än för stunden. Jag har fått tankar på att kanske helt sluta med bloggen och Instagram. Jag tänker att jag kan göra vad jag gör ändå, men jag behöver inte ta bilder och skriva om det. Den tiden det tar att greja med detta kan jag nog lägga på något annat. Samtidigt tänker jag att det är ju inte så lätt att tex bara avsluta ett arbete med en blogg som jag har haft i nio år. Att jag tänker på att lägga ner beror nog på att jag inte riktigt gillar det sätt jag lagt ut mig själv på. Jag tänker två olika tankar om detta. Jag kan lägga ner helt och inte bry mig alls. Eller så kan jag blogga och hålla på med Instagram på ett mer "nertaggat" och mjukare sätt. Något av detta får det bli. Jag känner inte att jag bara kan blåsa på som förut. På sikt kommer jag bara att må dåligt av det, även om jag skulle råka må bra för stunden.
Funderar igen på hur jag ska göra.
Nu funkar det att kolla bloggen igen. Det var någon ny uppdatering av min sk domän som gjorde att min blogg låg nere ett tag. Men nu funkar det som sagt igen.
Just nu funderar jag lite på hur jag ska göra med min blogg och övriga aktiviteter i sk sociala medier. Jag känner att jag vill ändra mitt sätt att vara på tex denna blogg eller Instagram. Jag gillar inte riktigt hur jag den senaste tiden har visat upp mig själv, eller på det sätt jag uppdaterat min blogg och Instagram. Om jag inte riktigt vet hur jag ska ändra på det så kanske jag väljer att sluta helt med både blogg och Instagram. Det känns kanske som det är dags avsluta allt, men jag är inte säker just nu på att det är det jag egentligen vill.
Vilka dagar man har haft.
Jag har haft några helt sjuka dagar de senaste 3. Torsdag och fredag var jag på Bokmässan under morgonen. Sen jobbade jag under eftermiddagen och kvällen. Efter jobb kommer man hem vid midnatt, går och lägger sig för att sen gå upp sjukt tidigt igen. Allt för att man vill ta sig till Bokmässan.
Igår var jag ledig från jobb, och då kunde jag ju stanna lite längre på Bokmässan än vad jag hade möjlighet att göra under de första 2 dagarna.
BILDER FRÅN BOKMÄSSAN - DAG 3
Idag hade jag tänkt att ta mig ner till Göteborg och Bokmässan igen, men jag känner att jag inte orkar en dag till med Bokmässa. Jag gillade ändå Bokmässan. Det var roligt att få uppleva den på plats.
.
Bokmässan💜 Dag 2 💜 Bilder💜
💜💜💜💜💜
Jobb, Bokmässa och mera Bokmässa.
Nu går det i ett, typ dygnet runt.
* Jobba till mitt i natten under onsdagen.
* Upp tidigt igår för att jag skulle ta mig till Bokmässan i Göteborg.
* Åkte sen hem till Vänersborg igen och jobbade. Körde bästa linjen!!! VÄNERSNÄS.
* Kom hem mitt i natten efter arbetspasset.
*Idag: Uppe tidigt igen för att jag ska få hinna uppleva några timmar av Bokmässan denna dagen också.
* Jag har också mera jobb i bussen senare idag. Då ska jag återigen köra bästa linjen.
*Sen blir det Bokmässan hela helgen. DET SKA BLI KUL!!!
Bokmässan - Dag 1
Det blev en tur till Göteborg och Bokmässan idag. Jag har aldrig varit på Bokmässan tidigare så jag visste inte om jag skulle gilla det, tycka om det lite eller hata detta. Jag kan säga att jag gillade detta jättemycket och jag längtar redan till imorgon.
Tyvärr kunde jag idag inte vara kvar så länge för jag har ju busskörning att ta tag i på hemmaplan idag också. Men jag tog ett varv inne på själva mässan och jag gick vilse, men hittade i alla fall ut igen. Jag tyckte detta var jätteroligt att bara gå runt och "frossa" i allt som fanns på Bokmässan. Kul att jag gillade detta från den första minusten som jag anlände till Svenska Mässan. Nu vet jag att jag gillar detta och då kommer jag att känna mig "pepp", "tagg" och inspererad att bara hänga och glida runt på Bokmässan under dessa dagar som detta pågår.
Idag startar Bokmässan.
Idag ska jag ta mig ner till Göteborg för att kolla in Bokmässan. Jag har ingen aning om vad jag vill se och uppleva,men jag vill kolla in Bokmässan och se om detta är något som jag gillar.
Tanken just nu är att jag ska åka och kolla in alla 4 dagarna, men om jag skulle känna att detta med Bokmässan inte är något för mig under dessa dagarna så kanske jag inte bryr mig mer än idag . Men jag ska ge det en chans i alla fall. Idag och imorgon åker jag bara ner en kort stund. Jag har ju jobb i eftermiddag så jag kan ite vara kvar hela dagen i Göteborg.
Ville mest göra en uppdatering.
Känslan efter 4 dagar av jobb.
Under helgen och igår har jag haft en hel del jobb. Jag har kört någon nattbuss och haft något långt pass osv. I söndags hade jag ett pass utan rast, fast då körde jag ju bara 5 timmar. Nu har det blivit tisdag och jag är ledig idag. Normalt sett efter 4 dagar av jobb med nattbuss och annat så brukar jag känna mig ganska trött. Jag vet inte varför jag nu inte känner mig trött, men jag känner mig i alla fall väldigt pigg, trots allt jobbande.
Jag har haft en bra känsla på jobbet under hela förra veckan faktsikt. Kanske har jag hittat ett sätt att jobba på som inte gör att jag känner mig så trött efter en arbetsdag. Kanske har jag blivit bättre på att slappna av när jag sitter bakom ratten. Kanske stressar jag mindre än tidigare. Vad det än är som gör att jag känner mig piggare så är det ju i alla fall positivt. Man får ju mer kratf och enrgi över när man väl är ledig. Det är ju inte roligt om man jobbar som fan och blir skittrött så att man sen under sin lediga tid måste sova mycket för att sen orka med fler arbetsdagar.
Vad allt beror på vet jag som sagt inte, men känslan efter 4 arbetsdagar är i alla fall inte att jag känner mig trött eller mörbultad i kroppen. Allt känns bara bra, och bättre är vad det brukar göra.
V 39
Måndag har det blivit och jag känner att jag vill få mycket gjort innan jag ska tagga till jobbet och köra. Jag har en lång arbetsdag och nu har jag varit igång och grejat hela morgonen. När jag kommer hem efter jobbet i natt så lär det kännas i kroppen, men det vill jag inte tänka på nu.
Får se vad som händer denna veckan. Jag hoppas att jag kan prata mer med Helene (mammas kontaktperson) Det är ju bokmässan denna veckan också. Den vill jag åka och kolla in. Skönt att man bara har 4 dagar av jobb denna veckan. Dessutom har jag mindre med busskörning på onsdag än vad jag i normala fall brukar ha. Min chef vill ha ett sk utvecklingssamtal med mig. Får se vad han säger. Är man bra eller dålig på att sköta sitt jobb??
Det blir nog en bra vecka detta också. Lönen får jag ju imorgon, så nu har jag snart mer cash också.
Söndag (2017 09 24)
Söndagen och denna veckan börjar gå mot sitt slut. Jag har haft en bra söndag. Jag har "chillat" mycket, ätit gott och jobbat lite. Det är ju bra att ta det lugnt när man har en jobbhelg. Jag var på Koppargrillen vid tolvtiden idag och käkade en pepperstek med pommes.
Sen blev det som sgat en del "chill" och bara ta det lugnt innan det var dags att sätta sig 5 timmar bakom ratten. Det var ju lugnt i alla fall. 5 timmar busskörning en söndag är nog för det mesta väldigt lugn. Speciellt när man håller sig i Vänersborgs kommun och inte åker någon annanstans.
Under kvällens arbetspass kunde jag ju även lyssna på två¨av mina "favvoprogram" på radion. P3 Dokumentär och Verkligheten.
En bra söndag har jag som sagt haft, och nästa söndag blir väl ännu bättre. Då är man ju helt ledig, men först ska man ju jobba lite till innan man får den där ledigheten.
Jag borde bli bartender.
Jag har en jobbhelg och i morse kom jag hem klockan 03:30. Jag hade ett nattpass. Det gick bra och det var kul att köra. Lugnt var det också och jag var inte ens trött när jag efter avslutat pass skulle traska hem i nattten.
Jag gillar alltid att köra partyfolk. Den typen av körning är betydligt roligare än mycket annat. Naturligvis skulle jag helst vilja vara ledig på helgen, men om jag ändå ska jobba då gillar jag bäst att jobba med den typen av pass som jag i går och i natt.
Jag borde väl jobba som bartender. Jag gillar ju att ha med partyfolk att göra. Dessutom gillar jag ju att jobba när dom flesta andra männsikor är lediga. Bartender var kanske det yrket som jag skulle ha valt istället för bussförare? Fast jag trivs ganska bra med att vara bussförare också.
Waldner.
Nu har jag mer tid att tänka.
Dagarna går och jag försöker få livet att funka. Det har gått lite mer än en månad sen mamma avled. När det hände var det inget som kom oväntat. Jag hade varit mer förvånad om hon hade levt detta året ut. Med tanke på hur sjuk hon var och hur hon såg ut det sista så kunde jag inte tänka en annan tanke än att hon nog inte hade långt kvar. Jag kände att det var jobbigare att se mamma sjuk än när jag såg henne efter att hon hade avlidit. Dagarna efter att mamma avled så hade jag ju så mycket att göra. Jag ville ju också jobba snabbt och effektivt. Jag ville bli klar med allt så fort som möjligt. Jag ville få färdigt hennes lägenhet, få klart allt inför begravningen och jag vill få begravningen genomförd. Efter att allt de var klart så hade jag egentligen bara lite småsaker kvar och nu går jag mest och väntar på att gravstenen ska komma på plats och bouppteckningen ska bli klar.
Nu finns tiden att tänka och fundera mer. Jag gör det också. Det är kanske nu som jag på riktigt har börjat att bearbeta mammas bortgång. Jag vet inte exakt vad jag tänker. Det känns tomt. Jag kan titta på bilder av mamma, eller lyssna på inspelat material där jag hör henne prata. Jag mår nog lite sämre nu än vad jag tidigare har gjort. Dessutom orkar jag inte göra så mycket annat än att bara jobba. Jag har inte varit ute och rört på mig på länge. Jag tänker att jag borde fortsätta med lite löprundor, eller i alla fall ta mig ut och promenera, men det blir inte av. Jag orkar bara inte bry mig. Jag orkar heller inte planera något direkt inför framtiden. Jag borde väl se till att ha något på gång eller känna att jag vill göra nåt utöver det vanliga, men sådana tankar är som bortblåsta. På något sätt tar mitt sorgearbete över allt annat. Fast jag vet ändå inte vad jag tänker. Jag känner mig bara ledsen, arg och tom.
Det är ju bokmässan i Göteborg nästa vecka. Jag ska väl åka dit någon, eller några dagar. Jag vet inte vad jag vill uppleva där. Jag har heller aldrig varit på Bokmässan tidigare. Jag villl se om detta med Bokmässan är något som jag kommer att gilla. Jag bestämde redan förra året att jag just i slutet av vecka 39 år 2017 skulle åka till Bokmässan. Jag var så ledsen över att jag inte lyckades åka förra året så jag sa till mig själv att 2017 ska det fan bli av och jag köpte ett sk seminariekort redan i slutet av förra året.
Jag har ju under året haft ett mål med sparandet av pengar också. Den sparplanen håller jag, fast frågan är om jag hade fixat den om jag inte hade sålt begagnade saker. Försäljning har sen starten gått ganska bra och det betalar maten på bordet. Dessutom har jag fått in pengar på oväntat håll. Lägg därtill att jag ärver lite pengar efter mamma. Med allt inräknat så känner jag att jag fixar att nå mitt mål med sparandet av pengar, men hade allt detta inte funnits med så vet jag fan inte om jag hade fixat mitt ekonomiska mål för 2017. Jag har slarvat en del med pengar i år. Inte för att det gör mig något. Jag har det ju bra ekonomiskt. Det kanske är så att även om jag under året inte hade fått in alla dessa extrapengar som jag nu har har tjänat på alla möjliga sätt, så hade jag kanske ändå klarat att hålla min sparplan. På något sätt så lever man ju utefter vad man har och får in. Hade jag verkligen känt att jag måste spara mer för att kunna hålla min tänkta sparplan för detta året, då hade jag kanske inte spenderat lika mycket pengar som jag nu har gjort. Jag har haft pengar och när det också kommer in extra som man inte har räknat med då kan man ju också spendera pengar som man tidigare inte trodde att man skulle kunna göra. Lever man bara i nuet så ser man väl lättare möjligheter och man löser väl också oftast dom eventuella problem som kan uppstå.
Livet får gå vidare. Jag känner i alla fall att det mesta ordnar sig. Jag kommer säkert att besöka Bokmässan nästa vecka. Jag kommer säkert att göra roliga saker framöver. Jag kommer att klara av att hålla min sparplan. Dessutom får jag ju inte glömma att jag tidigare i år har gjort mycket roliga saker som har fått mig att må extra bra. Jag kommer att må bra och ett bra liv framöver också. Det finns inte mycket att klaga på egentligen. Så mycket är väl bra trots allt.
Jobb och nya kläder.
Man jobbar på. Jag har mycket jobb denna veckan, men jaghar ganska lugna och bra pass. Igår körde jag Vänersnäs. Då är man nöjd och glad för det är ju bästa linjen.
På jobbet har vi också fått lite nya fina arbetskläder. Det är ju alltid trevligt med "flong" ny byxa, skjorta, jacka osv.. Det känns som att företaget på nåt sätt bryr sig om mig och vill att jag ska se ren och fin ut liskom. Dessutom upplever jag att jag trivs bättre med jobbet om jag får nya fina uniformskläder.
Fick ett förlåt för skickad reklam.
För något år sedan så ringde jag till Postkodlotteriet och frågade om jag kunde få slippa få adresserad reklam i brevlådan från dom. Jag avskyr att få reklam. På min brevlåda har jag en skylt där det tydligt står EJ REKLAM. Det betyder ju att jag INTE vill ha reklam!
När det gäller postkodlotteriet och deras adresserade reklam så läggs ju den i min brevlåda i alla fall. Där hjälper det ju inte att jag har en skylt som upplyser brevbäraren om att jag inte vill ha reklam. Den adresserade reklamen hamnar i min brevlåda ändå. Jag upplevde att just Postkodlotteriets reklam kom i min brevlåda typ en gång i veckan. Det tröttande jag på.
När jag ringde till Postkodlotteriet och vill få min adress spärrad från deras reklam så lovade dom mig att jag skulle få slippa adresserad reklam från dom. Det tog typ en vecka efter att jag hade blivit lovad detta så kom det ny adresserad reklam till mig. Jag ringde då upp dom en gång till och frågade varför inte den sk spärren på min adress funkar. Då får jag till svar att det tar några veckor innan spärren träder i kraft. Den adresserade reklamen som redan var tryckt kommer dom inte att låta bli att skicka, trots att jag har fått min adress spärrad. Det kom ca 10 st brev till efter att jag hade haft dessa samtal om att jag vill få min adress spärrad och slippa få Postkodlotteriets reklam i min brevlåda. Dessa 10 brev valde jag sen att skicka tillbaka. Jag skrev också ett brev där jag förklarade att jag inte vill ha denna adresserade reklamen och att om man fortsätter att skicka reklam till mig så kommer jag bara att skicka tillbaka precis allt jag får i brevlådan från dom. Det slutade sen att komma reklam. Jag tror inte att det berodde på att jag skickade tillbaka ca 10 reklambrev. Det var väl bara så att det upphörde för att all reklam som redan var tryckt var utskickad och jag hade ju en spärr på min adress hos dom. Den trädde i kraft efter ett tag liksom.
Jag har nu under ca 1 års tid varit fri från att få adresserad reklam från Postkodlotteriet, men förra veckan kom det ett brev igen från detta företag. Jag bara tänkte: Hur svårt kan det vara att fatta att om man har en spärr på sin adress då vill man att den spärren ska fylla sitt syfte. Jag struntade i det där brevet och tänkte att kommer det fler så samlar jag ihop ca 10 brev igen och så skickar jag tillbaka till Postkodlotteriet. Jag kanske kan lägga breven i en skitstor låda eller nåt så att någon på Postkodlotteriet får gå till ett postombud och hämta ut ett paket som innehåller adresserad reklam.
Skitsamma!
Jag kan i alla fall nu släppa den tanken på att skicka tillbaka brev. Jag behöver ite bry mig likosm. Igår fick jag ett förtryckt vykort från Postkodlotteriet där det står förlåt. Dessutom en förklaring till varför jag hade fått adresserad reklm från dom, trots att jag har en spärr på min adress.
Ett förlåt är ju ok, men jag hoppas inte att Postkodlotteriet nu har satt i system att först skicka ut reklam med jämna mellanrum till alla oss som har anmält att vi inte vill ha något i brevlådan från dom. Jag vill verkligen inte få mer adresserad reklam från Postkodlotteriet, och sen ett kort där man ber om ursäkt för att man har råkat skicka ut reklamen so jag har anmält att jag inte vill ha. Då skulle dom ju logiskt sett kunna skicka ut lika mycket reklam som dom gjorde innan jag fick min adress spärrad, och sen en vecka senare bara skicka ut ännu mer reklam, fast med ordet förlåt skrivet stort på framsidan av ett vykort. Spärren som jag har ska ju fylla sitt syfte. Jag hoppas nu att den i framtiden gör det också.
