Jag är ju ingen perfekt människa. Det kommer jag aldrig att bli. Jag har ju mina svagheter, jag gör fel och jag som alla andra begår misstag. Jag har också mina bra sidor. Sånt som jag kan räkna till mina styrkor. Vissa saker gör man bättre och sen finns det också saker som man är riktigt bra, eller så är det bara bra att man har vissa typer av egenskaper som människa. Kort sagt: jag har mina styrkor och jag har mina svagheter som människa. Jag tänkte i detta inlägget försöka rannsaka mig själv lite. Men jag vill blanda lite med både sånt jag gillar med mig själv och sånt som jag kanske önskar att jag var bättre på. I detta inlägget kanske jag också ibland inte riktigt vet om jag tycker att en viss egenskap som jag tycker att jag är dålig eller bra. Jag har egentligen inte tänkt så mycket på sånt här tidigare så det blir spännande och se var jag känner att jag landar med mina tankar efter att jag har skrivit klart detta blogginlägg. Senare kanske jag kan skapa ett blogg inlägg till där jag skriver om hur det känns efter att jag har skrivit detta inlägget.  Nu kör vi!

* En grej som alltid har gillat med mig själv det är att när jag frågar någon om något då är jag intresserad. Jag skulle aldrig fråga någon om nåt om jag inte innerst inne är intresserad av att få veta något. Det kanske är för mycket att kalla detta för en av mina styrkor, men jag gillar ändå att jag kanske inte lägger så mycket av min tid på att fråga folk om saker som jag egentligen inte bryr mig om. 

 

* Ibland kan jag säkert uppfattas som otrevlig, även om jag inte medvetet vill vara det. Är jag på dåligt humör eller om det bara är så att jag tänker på nåt som gör mig upprörd så har jag nog nära till att ta ut detta på någon annan. Jag gillar naturligtvis inte detta med mig själv, men jag är ju medveten om det och då händer det ju inte så ofta. Jag gillar att leva nära mina känslor och vara precis så som jag för stunden känner, men om jag blir otrevlig mot en person som inte har gjort något då är det ju nåt som jag måste jobba på och som är en brist hos mig. Jag kan ändå säga att detta är något som jag under dom senaste åren har blivit bättre på. Nu för tiden är det inte så ofta som jag tar ut min frustration på andra personer överhuvudtaget. 

 

* En sak som jag har hört andra säga om mig men som jag inte har tänkt på så mycket själv det är att jag skulle ta bort människor i mitt liv som bryr sig om mig. Jag tror egentligen inte att det ligger så mycket i det där. Jag har tagit bort människor och jag har brutit vänskap och andra typer av relationer med folk under alla år. Men det är väl så som alla mer eller mindre gör. Människor i ens liv kommer och går och dessutom är jag en person som inte vill ha så många vänner omkring mig. Jag har hellre några få som jag litar på. Massor med folk omkring mig har jag aldrig överhuvudtaget trivs med. Om detta är bra eller dåligt, styrka eller svaghet, jag vet inte. Jag vet bara att jag vill inte bli utnyttjad eller ha människor omkring mig som jag inte är säker på vill mig väl. Det tycker jag är en bra egenskap med mig och jag tycker att det är en styrka att jag idag känner att jag har lyckats få  dom människor omkring mig som jag vill spendera tid med. Jag tror att jag har fått det för att jag inte jagar andra människor. Jag gör min grej och sen tror jag på att jag får dom människor omkring mig som är bra för mig.  

 

* En sak som jag kan känna har blivit en svaghet hos mig är att jag inte är så bra på att ge folk en chans att lära känna mig, eller bli vän med mig. Jag kan ibland känna att jag borde vara mer öppen och under en längre tid kanske ge människor chansen att lära känna mig, om det är vad dom vill. Jag kan känna att jag tar bort människor lite väl tidigt och då kommer vi ju tillbaka till den där punkten där många sagt att jag kanske tar bort människor som faktiskt vill bry sig om mig. Men det är ju också så att jag i mitt liv många gånger har känt att vissa personer har fått för många chanser och sen har jag blivit sviken gång på gång. Jag har blivit utnyttjad och lurad av många genom åren och då blir det väl lätt så att man ger färre personer chansen under en längre tid att komma mig in på livet. Får jag lite dåliga vibbar av en person så känns det helt naturligt för mig att inte släppa in den personen. Jag kanske borde känna mer än dåliga "vibbar" av en person innan jag bestämmer mig för om jag vill ha mer, mindre eller inte alls med personer att göra. Svagheten ligger väl i att jag låter mina tidigare erfarenheter av opålitliga personer styra hur jag reagerar mot en hel del människor idag. Jag borde i alla fall vara mer öppen och ge folk en mer rimlig chans innan jag väljer inte fortsätta ge vissa personer en chans till. Sen är det ju ändå inte så att jag inte ger någon alls en chans. Det där meningen upprepar sig igen: Jaga inte människor. Gör din egen grej så kommer du förr eller senare få rätt människor omkring dig. Människor som är bra för dig och som gör att du mår bra. 

 

 

* Detta är en punkt som jag bara tänker ta väldigt kort och som jag tycker är bra med mig. JAG LJUGER INTE. Mer än så behöver jag inte säga. 

 

* Jag försöker att inte prata med andra människor om sånt som jag är intresserad av om jag samtidigt vet eller märker att mitt intresse inte intresserar den eller dom jag pratar med. Man vet ju själv hur tråkigt det är när andra pratar om saker som dom är intresserad av, fast själv är man inte ett dugg intresserad. Det är ju så tråkigt och jag försöker tänka på det i samtal med andra människor. Det är ju roligare om tex två personer samtalar om något som båda är mer intresserad av. 

 

* Jag kan nog ibland vara för hård mot mig själv. Jag tycker ofta att jag borde ha gjort vissa saker bättre, även när jag tycker att jag har gjort något bra. Jag borde i alla fall mer säga till mig själv att jag har gjort saker bra och att jag ska vara stolt över mig själv. 

 

* Jag vill fortfarande uppleva och göra mycket saker i mitt liv. Ta bara detta med min högsta dröm och vision. Det är ingen liten grej, men jag vill så in i helvete och det brinner i kroppen. Jag tror på det stenhårt och jag tycker att detta är en bra egenskap med mig. Jag vill hela tiden förverkliga mina drömmar och jag gör vad jag kan för att klara av det. Jag tycker ju någonstans att meningen med livet är just att fullfölja drömmar. Det är väl bara bra att jag tänker så?

 

* Jag säger ofta till mig själv att jag mår bra och att det viktigaste i livet är att man just mår bra. Jag är rätt säker på att ingenting annat spelar någon roll om man inte mår bra. Framgång, pengar och förverkligande av drömmar är bara ingenting om man ändå inte mår bra. Däremot kan man ju må bra av framgång, pengar och förverkligande av drömmar, men det viktigaste är ändå att man alltid mår bra. Jag tycker att detta är en styrka hos mig att jag hela tiden hittar sätt att vara, verka och leva för att jag ska må bra. Jag har verkligen inte alltid mått bra och på något vis är det väl bara en styrka att jag har kunnat vända från att ha mått ganska dåligt till att må väldigt bra. 

 

* Ibland är jag lite rädd för att ta risker. Jag funderar ibland lite för mycket på allt som kan gå fel istället för att se möjligheterna med att göra saker. Jag borde släppa lite mer på försiktigheten och mer våga göra fel. Det behöver inte bli så fel i slutändan som jag ibland har en tendens att tro. Det är väl en lite svaghet hos mig. Samtidigt är det väl bara att man inte bara blåser på för mycket heller. Någonstans måste man ju ha ett konsekvenstänk också. Jag skulle ju må skitdåligt om jag först tar för mycket risker och sen förlorar allt. Så vill man ju inte ha det i livet. Annars finns det en tanke som jag går och bär på som oftast känns lite frestande att testa teorin kring. Jag tänker: Ju större risk jag vågar ta, ju mer ökar också möjligheterna. Det ligger nånting i det där, men jag vågar sällan testa fullt ut. Kanske kommer jag att våga någon dag i framtiden. Det vore kul, men samtidigt känns det väldigt otäckt också. 

 

* Något som jag verkligen gillar med mig själv och som jag lätt kan se som en styrka är att jag vill alltid göra rätt för mig. Jag vill tjäna mina pengar på ett hederligt och lagligt sätt. Jag ska kunna se mig själv i spegeln och veta att jag har gjort mig förtjänt av det jag får i livet. Jag kan nästan inte leva med att veta att jag inte ha gjort rätt för mig. Jag tycker att detta är en styrka hos mig att jag alltid sträva efter att göra rätt för mig. Jag är säker på att det är därför som jag ibland lyckas så bra med saker som jag väljer att göra. Jag gör saker på ett sätt som jag inte behöver känna att jag skäms för efteråt. Jag vet på tok för många människor som tex tjänar sina pengar på ett sätt som jag själv inte skulle kunna leva med om jag gjorde på dessa sätt. Jag är glad för att jag vill och är en person som vill göra rätt för mig. Ärlighet vara längst sägs det ju också. 

 

* Jag försöker stå för vad jag har gjort om jag kommer till insikt med att jag har gjort fel. Det är väl en bra sak med mig, men samtidigt kanske jag ibland är för hård mot mig själv. Ibland kan det ju finnas många andra som tycker att jag har gjort fel, men innerst inne kanske jag inte själv tycker det. Det bör jag väl inte säga att jag har gjort fel? Ibland gör jag kanske det för jag orkar inte med att "babbla". Ibland kan det ju också vara så att andra har fel och jag har rätt, fast dom som tycker att jag har fel kan få min fulla förståelse. Men det betyder ändå inte att jag tycker att jag har gjort fel. Men om jag kommer till insikt med att jag har gjort fel, då står jag för det. Jag står för vad jag har gjort och jag är inte ofelbar på något sätt. 

 

* En svaghet som jag kan känna att jag har det är att jag ofta vill övertyga personer om en viss sak när jag är 100% säker på att jag har rätt och dom har fel. Det är sällan något som är nödvändigt att göra och jag tror nog att det ofta är bättre att bara tagga ner, även om man vet att man själv faktiskt har rätt. Man kan istället låta dessa personer komma till insikt själva med att dom har fel. Jag behöver ju inte alltid försöka övertyga om andra om saker, även om det jag säger visar sig vara rätt. Ibland spelar det ju liksom ändå ingen roll vad man säger. Vissa lyssnar ändå inte och jag kan ibland önska att jag såg detta lite bättre och inte slösade onödig energi på att övertyga andra om vad jag vill få dom att förstå. 

 

* Jag borde bli bättre på att sätta upp tider för mitt grejande med sociala medier. Ibland håller jag på för mycket. ibland skulle jag vilja göra mer, men när man har haft en period av mycket grejande med tex bloggen eller Instagram så  tappar man lätt fart vid ett senare tillfälle. Jag skulle vilja ha lite mer jämt flöde ibland. Jag har blivit bättre på detta när det gäller bloggen. Jag jobbar ju inte lika mycket med den som jag gjorde för, men ändå kommer det regelbundna uppdateringar. Jag skulle önska att jag var lite bättre på att hitta en bra balans i alla mina sociala medier överlag. 

 

* Ibland skulle jag önska att jag kunde vara lite bättre på att tagga ner med saker och ting. Jag lite för på ibland och det kan slå tillbaka på mig för man orkar inte riktigt alltid hålla uppe ett sådant tempo som man har startat. Ibland kanske man bara kan ha lite mer tålamod och vänta på rätt läge. Eller inte bry sig så mycket alls. Livet är ju liksom ingen tävling och jag tänker väl egentligen inte så heller. Men jag vill lite för mycket ibland och jag tänker inte alltid på att något kanske kräver mer arbete än vad man vad man tror. Om detta är bra eller dåligt med mig...jag vet inte. Man får kanske bara prova och sen får man ju reda på om det man gjorde var rätt eller fel. Hmm... 

 

* Jag gillar med mig själv att jag inte alltid tar livet och mig själv på för stort allvar. Jag har ofta fått höra att jag borde växa upp mer. Men jag tycker bara det verkar så tråkigt. Jag är gärna lite barnslig. Det känns mycket roligare att mer vara en sådan person än att försöka vara mer vuxen. Jag vill ju bara vara mig själv och jag vill vara en person som har mycket av mitt barnasinne kvar. Jag tänker ju också nu att jag ska förverkliga en av mina drömmar som jag hade som riktigt liten. Ska jag fixa det så måste jag nog vara lite barnslig och inte alltid tänka vuxet och moget.