Jag har den senast tiden varit nöjd med mig själv och hur jag har hanterat saker. För någon månad sen trodde jag att jag var på väg att tappa den där känslan av att jag mår väldigt bra, men det var ju bara för någon dag och sen vände det till det bättre igen. 

 

Dom senaste dagarna har jag känt mig mer avspänd än någonsin. Det är så skönt och jag har mått väldigt bra av det. Jag trodde inte att jag kunde bli mer avspänd än vad jag en gång har varit när jag kände att det var som bäst, men jag hade fel. Framförallt idag har jag känt att jag har hanterat många situationer som jag tidigare har känt mig mer stressad av att hamna i. Jag känt mig så nöjd när jag har känt att jag har hanterat saker bättre än normalt och att det nog beror på att jag är så avspänd som jag faktiskt är. Jag vet inte om jag kan slappna av mer, men jag tänker att det kanske inte finns någon gräns för hur avslappnad man kan känna sig. 

 

En annan sak som känns bra med mig nu är att jag inte oroar mig så mycket. Jag vill väldigt mycket. Jag vill uppleva saker på olika platser på jordklotet  och jag vill köpa grejer som jag länge har önskat mig. Jag försöker fixa allt  och jag grejar, vänder och vrider på saker och ting. Jag känner just nu att inget riktigt blir som jag vill, men det känns ändå lugnt. Jag känner en stor inre frid och jag tänker att jag gör ju alltid så gott jag kan. Känner man så då behöver man ju inte tänka att man kanske inte kommer att fixa allt. Jag kan ju ärligt talat aldrig gör mer än så gott jag kan i alla fall. Dessutom är min erfaranhet att vill jag något tillräckligt mycket så löser det sig tids nog. Ibland vet jag inte hur jag ska få ihop saker, men om jag tex vill göra något i november så behöver jag ju egentligen inte veta redan nu i oktober om jag kommer att fixa allt till ett visst datum i novmber. Det  räcker ju att jag vet i novmber, då det liksom närmar sig.  Fixar jag allt så löser det sig och går det inte så kan jag lätt acceptera det och sen försöka igen. Det viktigaste för mig är ju ändå alltid att jag mår bra. 

 

Det spelar ju ingen roll om jag kan fixa allt som jag drömmer om. Det skulle fan inte spela någon roll om jag just nu levde i min dröm och jag samtidigt inte mådde bra. Det enda man egentligen vill är ju  att må bra. Det är väl vad alla vill?  Därför är jag glad att jag mår så bra och att det nog beror på att jag har lärt mig att slappna av mer än någonsin. Tänkt om det inte finns någon gräns för hur avslappnad man kan känna sig. Om det nu är avspändheten som också till stor del är det som gör att jag mår väldigt bra nu... jäklar vad bra jag kommer att må i framtiden om jag då kan den totala avspändheten. Det känns rätt spännade att tänka på att jag fan inte är säker på att det finns någon gräns för hur avlsppnad man kan känna sig. Jag trodde ju tidigare att det inte kunde bli bättre för min del, men jag hade fel och jag är glad för det.