Jag är i väntans tider. Jag väntar på att jag ska få hjälp med renoveringen av mitt hem. Jag har pratat med dom som ska hjälpa mig, men de har fullt upp med annat. Dom prioriterar liksom inte mig just nu.  Jag skulle ju kunna prata med några andra, fast jag väntar hellre eftersom jag vet att dom jag har pratade med är väldigt bra. Tar jag några andra så kanske dom gör ett riktigt skitjobb och så får jag en massa problem bara för det. Jag har då hellre lite tålamod för jag vet till 95% att de jag har pratat med kommer att göra så att jag blir nöjd. Man kan ju aldrig vara 100% säker. Dom jag har pratat med kan ju naturligtvis göra ett skitjobb, men jag vet ju vad dom har gjot för jobb sen tidigare och därför är jag så säker jag kan bli på att de hantverkarna som jag har pratat med är riktig bra. Dessutom var ju några av dom här och hjälpte mig med när jag renoverade köket, och det blev ju grymt bra.

 

Den andra grejen som jag väntar med lite är någon form av resa. Jag vet inte vart och när än, men jag har tänkt att dra iväg så fort jag blir klar med renoveringen av hallen och mina två rum. Jag väntar för att jag vill göra en resa som jag verkligen kommer att gilla. Jag gjorde ju en riktigt skitresa år 2012 till Tyskland. Den var ju totalt misslyckad och jag vill inte vara med om något sånt igen. Nu ska det bli bra, men jag kan ju aldrig vara säker till 100% på att et blir så. Men jag ska känna när jag bokar ett flyg att den resan jag gör förmodligen kommer att bli riktigt bra med många grymma upplevelser.  Jag ska i alla fall vara 95% säker på att det blir så. 100% säker kan man ju som sagt aldrig vara.

 

 

 

När jag nu går i väntans tider så har jag ju tid att planera och förbereda mig för att kunna göra en riktigt grym resa. Jag vet inte vart jag ska åka än. Jag kollar på allt möjligt just nu, men jag tror i alla fall att jag vill åka till ett "place" där jag aldrig har varit tidigare i mitt liv.