Jag är nöjd ändå.
Slappar mest och tar det lugnt. Mycket känns bra, men såklart är inte allt perfekt. Jag hoppas att jag är ganska nöjd ändå.
Denna dagen har väl inte riktigt blivit som jag har tänkt mig. Jag vet inte hur jag tänkte att den skulle bli heller. Men jag jobbade i natt och jag hade sen tänkt att ta mig bort till gymmet. Men nattjobb sätter sina spår och jag pallade inte riktigt med att ta tag i träningen klockan 04:00 på morgonen. Jag har en gång tidigare i år fixat att ta mig bort efter en kväll och en natt av arbete, men när jag kom hem klockan 03:15 i natt så klarade jag inte det denan gången. Det spelar ju ingen roll. Jag konstaterar bara att jag denna gången inte pallade med att powerwalka på fredag förmiddag, greja under hela eftermiddagen, köra nattpass och sen gymma. Jag fick sova några timmar efter arbetet och sen tog jag mig bort till gymmet då och körde lite.
Det gick inte bra. Jag orkade väl bara hälften av vad jag hade tänkt köra från början. Återigen känner man av att nattjobb sätter sina spår. Men körde i alla fall hyffsat bra under den korta tiden jag var där. Alla pass man kör känns ju inte alltid bra, och blir kanske inte heller alltid som man har tänkt sig och vill. Jag tror alla känner så oavsett vad man tränar, hur mycket och hur vältränad man än är. Jag har själv spelat tillräckligt mycket pingis i mina dar för att veta att ett träningspass kan kännas riktigt jävla skitdåligt medans nästa pass som man kör kan kännas helt perfekt. Jag vet inte hur många gånger jag under pingistiden kunde känna mig sjukt trött och slö innan träning, men senare i pingishallen kunde man ändå få världens bästa träffar på bollen. Tvärtom kunde det också vara. Man var grymt sugen och man kände sig i bra form. Sen kör man ett pass och inget blev så bra som man hade tänkt sig och man fattar inte varför. Allt kändes ju så bra innan, men varför funkade ingenting?
Den träningen jag nu håller på med är jag inte lika bra på som pingisträning. Jag kan bättre hur man sätter olika skruv på en pingisboll, vilka övningar man ska köra för att bli bättre på ett något av alla spelsystem eller de olika slag som finns. Jag skulle väl egentligen aldrig kunna berätta om allt jag tror mig veta om pingis. Målet är fortfarande att lära mig allt om den sporten innan jag slutar att bry mig helt. Men det är ju ett mål som jag aldrig kommer att uppnå och därför kommer jag alltid på något sätt att fortsätta följa med vad som händer med pingisens utveckling och bara lära mig mer och mer.
Jag kan inte lika mycket om styrketräning, specifika övningar för olika kroppsdelar och hur jag på bästa sätt ska få ut max av träningen på gymmet och mina rundor av powerwalks, men känslorna är dom samma kring träningen idag som jag upplevde när jag själv lirade pingis. Vissa pass går bra andra mindre bra. Jag kan aldrig veta innan hur ett pass kommer att funka. Jag kan tro en sak och så blir det precis tvärtom. Så var det när jag tränade pingis, och så är det nu när jag tränar annat också. Jag tycker att jag ändå har hittat några bra tankar kring min träning som får mig att köra på oavsett hur det känns.
Jag har ju mina egna mål med träning. Ibland funderar jag på om jag har nått alla mina mål med träningen än. Svaret blir ju alltid nej. Man har ju satt upp mål och man sätter upp nya mål. Man klarar sina mål, men man har hela tiden nya mål som man vill klara av att uppnå. Med detta tänk måste jag ju bara köra på. Jag kan ju inte nå mina mål som jag har med träningen om jag inte tränar. Dessutom är träning en färskvara. Du kan ju inte förbli vältränad och hålla dig i bra form om man en dag helt bara slutar. Med dessa tankar kan jag ganska lätt motivera mig till att träna på. Vissa pass känns iblnad otroligt tunga och sega. Men även då får jag ändå ut något av träningen. Dagens pass var tex inte bra. Det kändes jobbigt och jag fick mest kämpa under träningen Jag orkade egentligen inte hela "vägen". Men nu känns det ändå bra. Jag har en skön känsla av att jag ändå har tränat idag. Det känns bra! Jag är helt säker på att det inte hade känts lika bra nu om jag inte hade tränat tidigare idag. Jag har nog hittat ett bra tänk nu som hjälper mig att bara köra på och hålla uppe motivationen.
Vissa mål som jag har och sätter upp kommer jag att klara och andra kommer jag inte att klara. Men jag ska alltid försöka och jag ska bara träna på oavsett resultat och målsättningar. Jag har kommit ur det där med att jag istället "vilar mig i form". Det är inget man kan göra. Jag vill träna bort känslan av trötthet, både den fysiska psykiska och det kommer jag alltid att försöka göra. Massor av mål har jag med träningen och massor av nya mål kommer jag att sätta upp. För att nå dom, eller bara försöka nå dom så måste man ju bara träna på. Nu kör vi!! Jagvill lära mig allt, men det är ett mål som jag aldrig kan nå. Men jag kan träna på ändå liksom...
När det gäller mitt arbete så har jag också där hittat (vad jag tycker) ett bra tänk som kommer att hjälpa mig att orka med mitt arbete på ett bättre sätt än tidigare. Träningen är ju även viktig här. Det blir förmodligen lättare att jobba med att köra buss om man är igång och känner sig bra rent fysiskt.
'
När det gäller det där med att jag inte ska titta för långt fram i tiden på mitt arbetschema så kan jag redan nu säga att det har haft en positiv effekt på mig. Jag har blivit så mycket lugnare och mer avspänd bara under de senaste dagarna. Jag går ju inte och funderar över vilka tuffa arbetsperioder jag har framför mig. Jag vet ju inte när dom kommer eftersom jag bara kollar en dag i taget. Förut när kollade mitt schama för flera veckor framåt då kände jag bara att jag vill få gjort så mycket som möjligt under min lediga tid. Jag kände ju att jag förmodligen inte skulle hinna med att få gjort någonting av tex vardagligt "trökgöra" när jag har perioder av mycket jobb. På min lediga tid stressar jag då runt med vardagligt "trökgöra" Träningen blir lidande av det och jag tar inte vara på min ledighet. När sen perioden av mycket arbete kommer då hinner jag inte göra mycket annat och jag har tränat dåligt och sämre tränar under tiden jag jobbar mycket. Det blir liksom en ond cirkel. Stressa på ledig tid för att jag vet att det kommer mycket jobb. Sen har man mycket jobb och efter jobbet blir man ännu tröttare än vad man borde bli för man har ju stressat runt innan på ledig tid. Sen när ledigheten kommer igen så är man helt slut och man vet också att dom tuffa perioderna återkommer eftersom man har varit så jävla duktig och kollat upp detta. Inte så duktigt kanske?
När jag nu inte längre vet mer än en dag i taget så blir jag automatiskt lugnare eftersom jag inte känner av långa perioder av mycket jobb på samma sätt nu. Jag vet inte att jag har dom långa perioderna för jag kollar ju bara en dag i taget och inte längre fram än så. Jag funderar ju heller aldrig bakåt så jag ser ju inte vad jag har haft heller. Principen är en dag i taget´och jag tar den som den kommer. Svårare än så är det inte. Jag känner redan av alla positiva effekter som detta ger mig. Mycket känns väldigt bra även om inte allt är perfekt, men jag hoppas att jag är nöjd ändå.
Trackback
