Eftersom jag mår som jag mår just nu så har jag försökt ta bort lite dagar av arbete denna veckan för att det inte ska kännas så tufft att jobba. Jag körde igår och det går allt bra för det är ju ändå väldigt lugnt.  Egentligen finns det väl inget som säger att det inte kommer att gå bra resten av veckan heller. Men man känner ju också efter extra mycket nu och jag märker att när jag börjar grubbla för mycket på sånt som tex ligger långt framåt i tiden då känns det som det bara blir för mycket och jag  orkar inte med någonting då. 

 

Jag försöker när jag fastnar i dessa grubblerier att bara direkt gå tillbaka till nuet. Vad som kommer framöver vet jag ju väldigt lite om. Det tar för mycket på kraften och energin om jag grubblar på sånt som på ett sätt är helt meningslöst att tänka på. Ska jag någon dag komma tillbaka och må bättre så har jag liksom inte råd att fastna i dessa tankar som egentligen bara får mig att må ännu sämre än vad jag redan nu gör.

 

I början av denna veckan så frågde jag lite på jobbet om jag kunde ta ledigt under några dagar denna veckan och på så sätt slippa jobba 6 dagar på en vecka med en ganska tuff helg. Jag är så osäker på om jag orkar detta just nu. Normalt sett är det ju inga problem, men nu  känns livet lite upp och ner. Stundtals mår jag ganska bra sen ändras det bara från en minut till en annan och då mår man dåligt igen. Fattar inte vad som händer när det  blir så, men så är det i alla fall.

 

Man kan väl säga att företaget och jag möts på halva vägen. Jag slipper jobba helgen denna veckan, men istället får jag jobba en vardag då jag egentligen skulle vara ledig. Förhoppningsvis så mår jag väl lite bättre om några veckor och då ska det väl inte vara några problem att jobba som schemat ser ut igen. I det stora hela så har jag ju fått ett ganska lugnt schema att jobba efter. Även om man känner att livet och alla känslor sätter lite käppar i hjulet för mig så borde jag fixa detta i alla fall. Men just nu är det bara för nära den där "väggen", och då orkar jag bara inte. 

 

När man känner så då är det nog bättre att försöka tagga ner med jobb och faktiskt lyssna på kroppens signaler.