Denna måndag började i ett rasande tempo med mycket att göra direkt efter att jag vaknade i morse. Jag började med att bestämma mig för att jag skulle ta mig bort till gymmet. Sen kom jag på att jag hade ett ärende på jobbet som jag vill få avklarat först. Jag skulle ändå träna denna morgon för det kände jag att jag bara måste göra denna dag. 

 

När jag gick bort till jobbet genom stan så passerade jag det gamla vanliga gänget som sitter på en bänk och skvallrar och ljuger om allt mellan himmel och jord. Jag fick också  se en person när jag vandrade genom stan som jag tidigare i år har polisanmält för olaga hot och övergrepp i rättsak. I denna stan vet ju alla vem alla är så att man stöter på både den ena och den andra  i alla möjliga och omöjliga samanhang är defentivt inte så konstigt. Ibland känns det som alla Vänersborgare och säkert också Vargöbor går på varandra. Så är det ju i en  liten stad, som Vänersborg är.  Bara denna morgon har jag sett hur många människor helst (polisanmälda eller icke) som jag har sett flera gånger, så sent som i helgen. Lite sjuk, men ett faktum.

 

Sen kom jag i alla fall  till jobbet och där fick jag gjort mitt första ärende för idag. Jag träffade även en snäll arbetskollega som gav mig några peppande ord när jag sa att jag skulle "tagga" bort till gymmet för att träna. Jag fick även igår lite peppande ord från en kompis. Med denna energi som man får av att bli peppad var jag nu på väg bort till gymmet. Grym känsla ju!

 

Jag gick bara rakt in och bytte om snabbt som f*n och sen vara det bara att köra. Det kändes riktigt bra. Det var kanske de där med "peppen" innan som nu gjorde att man bara "borrade" ner huvudet och körde. Kroppen svarade som jag ville och ju längre tiden gick desto bättre kändes det. Ofta kan det ju vara tvärtom. Man blir bara tröttare och det känns jobbigare ju längre in i passet man kommer, men så var det inte idag. Skönt...

 

Nu effter detta så har jag några ärenden att uträtta igen. Jag ska bla ta mig till Trollhättan och sen får jag ju inte mitt i allt grejande glömma att äta, och framförallt inte stressa, trots att man vill få gjort så mycket.