Ganska trött idag med. Jag har haft en lång arbetsdag idag också. Den var inte lika lång som igår, men jag blir ju inte mindre trött för det. Snart ska man sova igen. I 2 dagar hinner jag knappt komma hem från jobbet innan det är dags att gå och lägga sig. Fördelen är ju att man har ju inga problem med att somna på kvällen eftersom man har jobbat över 20 timmar på 2 dagar, med tidig uppgång dessutom.

 

Mamma ringde idag. Hon frågade mig om jag vill ha hennes 2 fåtöljer som tillhör den soffa som jag köpte av henne för lite drygt ett år sedan. Egentligen är det väl bara att säga ja. 2 fåtöljer som jag får gratis, som dessutom tillhör den soffa jag redan har. Jag får ju en komplett soffgrupp liksom. Problemet är bara att jag har så dåligt med plats. 2 fåtöljer i det största rummet jag har kommer kanske att göra att det blir lite trångt. Det får plats, men det är nog precis. Jag skulle kunna möblera om lite och då skapar jag säkert lite mer plats, men vill jag verkligen göra det (möblera om)? Det känns ju lättare att säga nej till fotöljerna, men det känns samtidigt fel. Skulle köpa hela den soffgruppen ny i en möbelaffär idag så skulle jag säkert få lägga ut minst 15 000 kronor. Nu får jag det näst intill gratis. Om jag skulle ångra mig när jag har ställt in desa 2 fotöljer då kan jag ju alltid göra mig av med dom. Tänk om jag blir skitnöjd, det får jag inte veta om jag inte tar emot dom. Fan va svårt det ska vara att bestämma sig då!

 

Mycket tankar snurrar i mitt huvud. Det är tur att jag bara tänker för skulle jag sätta fart nu med allt de jag tänker på nu då skulle det bli tufft. För så mycket olikas saker snurrar runt i mitt huvud och en hel del av allt har jag svårt att liksom greppa. Jag funderar tex över detta med att lösa bolånet. Det känns som att i slutet av året är det ett bra läge att ta fixa det nu. Jag har drömt om det länge och jag har grubblat hur många timmar som helst på det. Jag lär kunna lösa det och jag har nog ändå mer pngar kvar när jag fixar detta. Det svåra är ju bara att ta steget, för vad får man egentligen för pengarna när man bara löser en skuld?

 

Egentligen ingeting. Det jag slipper sen i framtiden det är att betala kvartalsvis några tusenlappar till banken. Det jag tjänar på att lösa allt på en samma gång är den ränta som finns på lånet. Den är väldigt låg så det jag kan unna mig för de pengarna som jag idag betalar i ränta är väl typ en hackad med potatis några fler gånger på ett år, mer är det inte. Jag gissar också att räntan under de närmaste åren kommer att vara fortsatt låg, så varför vill jag egentligen lösa detta? 

 

Det enkla svaret är att jag vill vara skuldfri. Det ser bättre ut på pappret liksom. Skulle det krisa någon gång och jag skulle behöva låna nya pengar så tror jag att det är betydligt lättare att fixa om man är skuldfri och inte har lån. Jag kommer att göra vad jag kan för att aldrig behöva låna pengar, men man vet ju aldrig vad som händer i livet. Man tänker förmodligen annorlunda om tex 10 år och då kanske det känns rätt att ta lån till något igen. För några år sedan ville jag låna ganska mycket pengar, men banken sa faktiskt nej,  och förklaringen var då att jag redan hade ett lån (bolånet). Jag är idag glad för att banken sa nej och inte beviljade mig ett lån. Beslutet om att försöka ta ett lån till var inte så genomtänkt från min sida, så idag är jag väldigt glad för att banken sa nej. 

 

Pengar, pengar och pengar. Pengar måste man ha. Speciellt om man som jag är sugen på nya resor nu. Fan också, nu löser jag väl inte bolånet denna gången heller. Kanske inte. Jag är ju sugen på att dra till Thailand igen. Bär det av dit så blir det i början på nästa år. Om det inte blir Thailand då är jag sugen på en stad i europa. Det roliga och sköna är jag sugen på, fast jag vet att jag kommer att grubbla ihjäl mig om jag inte gör mig skuldfri när jag nu ännu en gång har chansen. Mycket tankar som sagt. Det snurarrar i huvudet, men jag är glad för att jag inte gör lika mycket som jag går runt och tänker på. Då hade det varit tufft att överhuvudtaget göra färdigt någonting. Dessutom hade jag grubblat ännu mer än vad jag gör nu. Fast är det ens ens är möjligt?