Kanske har vissa "spärrar" som jag har haft när det gäller träningen släppt nu. Jag har kanske inte gjort lika stora, betydelsefulla och hälsomässigt bättre förändringar i träningen som jag har gjort när det gäller maten. Men "spärrarna" har nog äntligen släppt när det gäller att faktiskt ta tag i träningen och köra regelbundet.

 

Jag har ju egentligen alltid haft det tufft med den där känslan man har innan träningen. Man tänker en gång att man skiter i det idag och nästa dag är det likadant. Tillslut har det gått en hel vecka och sen bryr man sig inte på ett tag. Då hamnar man i en "slöperiod" och sen mår man "piss" av det och får sen liksom börja om när man väl tar tag i det igen.

 

I veckan hade jag den där känslan innan träningen, mne jag tog tag i det i alla fall. Jag hade dessutom haft en ganska lång arbetsdag. Jag tog mig till gymmet ändå och det kändes riktigt bra när jag väl körde.  Bara någon timme efteråt så kände jag mig betydligt piggare än vad jag gjorde precis efter jag kom hem från jobbet och innan jag gick bort til gymmet.  Det är ju bara att köra och det har jag sagt många gånger till mig själv förut. Känns det inte bra före så känns det allt som oftast bra efteråt. Nu vet jag ju också så mycket mer om vad ett icke regelbundet rörligt liv exakt kan få för konsekvenser. Det har ju Mouna lärt mig av. Jag vet så mycket mer nu än vad jag visste för typ ett halvår sedan och det spelar säkert också en viss roll nu när jag äntligen känner att det har lossnat ordentligt.